The aim of this study was to look into the approach of swedish journalists towards Twitter and how they apply the media ethics when using Twitter.The method for this research was a survey answered by 371 Swedish journalists, from workplaces of various contents and geographical spread, of which 271 were users of Twitter. Our results are based on the survey and theories such as the social responsibility theory, the code of ethics for the Swedish press, radio and television, gatekeeping, normalizing twitter and the private sphere of Habermas.Our results showed that swedish journalists aim to apply the media etics in most aspects such as objectivity and gatekeeping. Also the guidelines of using twitter as a journalist, according to the respondents, mainly comes from the workplace and not the code of ethics. It also showed that the majority of the journalists were pleased with the current guidelines, or the absence of guidelines..

Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och Objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten..

Denna uppsats presenterar en studie med syftet att studera anföring i förhörstext i förhållande till de brottsrekvisit som behöver stärkas vid grov kvinnofridskränkning. Texterna består av målsägarförhör i 11 fall av grov kvinnofridskränkning och har analyserats genom närläsning. Resultatet visar att polisen framför allt använder öppen anföring för att stärka alla rekvisit och därmed tydligt för fram kvinnans röst i texten. Men samtidigt är bruket vid hotrekvisitet inte alltid enligt de bestämmelser som råder, vilket påverkar tillförlitligheten. Studien visar också att dold anföring är lika vanligt som öppen för att stärka rekvisit som rör smärta och vanmakt.

Ämnet religionskunskap har genomgått en omfattande förändring från den tiden då det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka på ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens religiositet påverkar denne i undervisningen av de fem världsreligionerna.För att besvara denna fråga har jag begagnat mig av en enkätundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frågan. Sammanfattningsvis påvisar både enkätundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lärarens religiositet inverkar på undervisningen av de fem världsreligionerna.De anser att om läraren lyckas använde sin religiositet för att skapa engagemang för ämnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan på undervisningen. Om läraren däremot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa åskådning anser de att detta påverkar undervisningen på ett negativt vis..

Denna uppsats syftar till att, utifrån intervjuer med tre lärare, ta reda på deras syn angående om betygen i dagens svenska gymnasieskolor är rättvisa och likvärdiga. Både Skolverket och intervjupersonerna ger en negativ bild angående en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Intervjupersonerna ser en avsaknad av diskussioner om vilka kunskaper som ska bedömas. De menar även att många lärare inte kan sina betygskriterier. Även om de enskilda intervjupersonerna inte tror att det finns en likvärdighet i betygssättningen ser jag dock ett positivt mönster i de tre intervjuerna.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra Objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad Objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader mellan tillverkningsföretag x och rekryteringsföretag y, i vad som påverkar rekryterarens intryck vid en anställningsintervju och hur detta hanteras, utifrån vissa givna aspekter? Dessa aspekter är: Intryck, sociala regler, kroppsspråk, attityder, intuition och halo/devil effekten. Tyngdpunkten i studien ligger på intryck. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav tre genomfördes på tillverkningsföretag x och fyra genomfördes på rekryteringsföretag y. Författarna använder sig av en hermeneutisk analysmetod för att bearbeta studieresultatet.

Syftet med denna uppsats var att Objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av Objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv..

Titel: Färgar färgen av sig? ? En undersökning av svenska dagstidningarsnyhetsrapportering kring Juholt-affärenFörfattare: Annelie EliassonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap på kandidatnivå.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Monica Löfgren-NilssonSidantal: 37 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida svenska dagstidningarnas politiska färg påverkade nyhetsförmedlingen kring den så kallade Juholt-affärenMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: 262 artiklar ur tre socialdemokratiska och lika många borgerliga dagstidningar under perioden 2011-10-01 till 2012-01-31Huvudresultat: Resultaten av studien påvisar att det förekom markanta skillnader mellan olika dagstidningarnas nyhetsrapportering kring Juholt under den avsedda perioden. Skillnaderna framträdde genom bland annat artiklarnas fokus, vinklar och dominerande journalistisk gestaltning. Den troligaste orsaken bakom dessa skillnader är att dagstidningarnas politiska färg färgat av sig på nyhetssidan..

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, Objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att Objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i finansiella rapporter.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen på grund- och fortsättningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrån en normativ argumentation om genusperspektivets värde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mål för dess integrering. Genom att titta på hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utsträckning vi anser vara önskvärd. I vår analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfällen då man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrån flera av genusperspektivets grundläggande antaganden.

Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.

In this study emphasis was on pupils? expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers? beliefs on their legitimacy and teaching. The study?s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools.

Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa?Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 ? 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan).Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori.Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.  .