Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Uppsatsen behandlar ämnet personalutbildning, som sträcker sig sedan långt tillbaka i tiden och omtalas i form av lärande. Detta har satt sina spår i många organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig på yrket revision och redovisning som är en bransch som satsar stark på personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav på vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte är att få insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att använda sig utav både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begränsad attitydstudie?, där tio ny examinerade studenter tillfrågades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bästa möjliga resultat vid anställning.

Essän är en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara på frågan: Vad är scenografi? blir essän en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver även min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslår ett tillvägagångssätt.Sven-Åke Heed hänför teatern till de föreställande konsterna och låter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsättningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgår i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom både scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförställningen, klarnar bilden och scenografens nödvändiga kunskaper framträder.Scenografen använder kunskaper och färdigheter från teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, även om den inte har en framträdande roll i arbetet.

Inom hälso- och sjukvården sker en mängd möten mellan personal och människor i de mest varierande situationer. Som sjuksköterska ska du enligt lagar och föreskrifter besitta kunskap och förmåga att utveckla goda relationer till patienter, närstående och personal. Detta kräver ett medvetet och ett professionellt bemötande. Bemötande är ett svårdefinierat begrepp som innehåller flera olika aspekter. Syftet med denna begreppsanalys är att tydliggöra begreppet bemötande samt belysa sjuksköterskans bemötande i olika vårdrelationer.

Titel: Liten mot Stor: En studie om press i affärsrelationerÄmne: Företagsekonomi III ? ledning och utveckling i handelsföretag, 30 hpFörfattare: Emelie Almqvist, Charlotte Dahlesson och Victor LagergrenHandledare: Christine Tidåsen Bakgrund: Inköpsorganisationer har funnits länge och växer sig allt större på dagens marknader, därmed har de en stark position som har allt fler konkurrensfördelar gentemot andra aktörer. Detta bidrar till att inköpsorganisationerna erhåller makt i affärsrelationen till deras leverantörer, genom fördelaktiga avtal samt högre krav. Detta medför att leverantören producerar allt större volymer och anpassar sig efter den större aktörens behov.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om press kan uppstå mellan svenska, något mindre leverantörer och stora inköpsorganisationer. Vidare ämnar vi undersöka om det uppstår någon form av beroendeställning samt hur hanterar de etik och makt i relationen.Metod: Vi har analyserat hur pressen av en större inköpsorganisation upplevs av leverantörer genom att genomföra en kvalitativ studie.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Syfte: Syftet med detta arbete är att utifrån ett etiskt och moraliskt synsätt beskriva hur spelbolagen balanserar faktorerna lönsamhet och spelansvar. Detta är genomfört med en avgränsning till två svenska spelbolag, Svenska Spel och ATG. Mer specifika frågeställningar för studien är: -          Hur arbetar spelbolagen med sin marknadsföring med hänsyn till spelansvar?-          Hur balanserar Spelbolagen faktorerna lönsamhet och spelansvar?-          Vilka åtgärder mot spelmissbruk har spelbolagen och hur ser den framtida utvecklingen ut av dessa? Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av fem stycken telefonintervjuer. Respondenterna är utvalda för att få en god uppfattning om hur spelbolagen står i denna fråga och för att få en syn i hur relevanta respondenter utomstående från spelbolagen ser på Svenska Spel och ATG gällande detta syfte. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att de två utvalda spelbolagen har ett genomarbetat spelansvar.

Bakgrund: Behovet av segmentredovisning har uppmärksammats de senaste decennierna och såväl FASB som IASB har gjort lagändringar för att förbättra rapporteringen. I dagsläget skiljer sig reglerna åt. I och med strävan efter överensstämmelse mellan de två stora regleringarna har IASB gett ut ett förslag, ED8, vilket är förenligt med FASBs reglering, SFAS 131. Syftet med det nya förslaget är även att det ska leda till ökade krav på upplysningar och på rapporteringen. I ED8 skall segmenten redovisas utifrån management approach något som enligt FASB leder till en ökad relevans.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Företags ansvar i samhället - Corporate Social Responsibility (CSR) - har varit föremål för diskussion sedan 1900-talets början. Företags samhällsansvar har sedan dess kommit att bli ett välkänt begrepp bland företagare världen över. Skillnader i ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system påverkar däremot i vilken utsträckning företagen kommunicerar samhällsansvar i olika länder. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning företag kommunicerar CSR i den externa rapporteringen i Brasilien, Frankrike, Indien, Spanien och Sverige.Studien undersöker i vilken utsträckning de fem största företagen i undersökningsländerna kommunicerar CSR i sina årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Metoden som används är textanalys där förekomsten av tretton begrepp relaterade till CSR räknas.Undersökningen analyseras utifrån Freemans (1984) intressentmodell och Carrolls (1991) pyramid för företags samhällsansvar samt sekundärdata som beskriver de undersökta länderna.Studiens resultat visade att alla undersökta företag hade någon typ av kommunikation kring samhällsansvar men i olika utsträckning.

Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet ? Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 ? dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen.

Suicid och suicidförsök är ett stort samhällsproblem och en stor personlig tragedi både för den som försökt begå suicid och för dennes närstående, därför behövs forskning kring mötet mellan patient och vårdare efter ett suicidförsök. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av detta möte från både patientens och vårdarens perspektiv. Artikelsökningen genomfördes i olika databaser med sökord som anges nedan. Resultatet har beskrivits i följande teman: kommunikation, bekräftelse, brist på respekt, känslor hos patienten, känslor hos vårdaren och vårdarnas attityder. Betydelsen av kommunikation och bekräftelse framkom i många artiklar.

Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar.

The aim with the literature study is to inform about the risks that exists in large dairy farms(with focus on mastitis and hoof health) and to inform about the milk industry in Sweden.Personal comments from two study visits (Nötcenter Viken and Vadsbo Mjölk AB) arelinked together with the literature and forms into a discussion regarding sustainableagriculture versus the milk cow's welfare.The profitability for Sweden's milk farmers have decreased because of the decreased milkprice and current inflation. This leads to an increase in herdsize in order to make a profit.The milk cow herds in Sweden becomes fewer year by year and the herdsize increases. Theincreased herdsize can cause a decrease in the time the farmer spends per animal. This canaffect early disease detection and prolong the animals suffering.Swedish Board of Agriculture published (2008) statistics showing that today's milk cow ismedicated primarily because of two reasons; mastitis or hoof problems. Mastitis is thereason to two thirds of all treatments that are carried out.

Syftet med min studie är att studera förhållandet mellan klientens integritetsskydd och samverkan inom äldreomsorgens hemsjukvård ur ett socialarbetarperspektiv. Detta kommer jag att studera med följande frågeställningar: Vilka samverkansbetingelser föreligger när olika professioner samverkar inom hemsjukvården? Vilka frågor kan vara integritetskränkande och på vilket sätt? Vilka av dessa frågor ligger inom socialarbetarens ansvarsområde? Vilka strategier använder socialarbetaren för att bemästra eventuella integritetskränkningar i samband med samverkan? Påverkar kravet på klientens integritetsskydd effektiviteten av samverkan?Som metod har jag använt en kvalitativ metod i form av intervjuer. I min studie har sex socialarbetare intervjuats i fyra stadsdelar i Göteborg. De resultat jag fått fram i samband med min studie är att konstellationen när det gäller samverkan ser olika ut inom äldreomsorgens hemsjukvård inom Göteborgs stad.