Sök:

Sökresultat:

840 Uppsatser om Objektivismens etik - Sida 17 av 56

Moraliska aspekter på belöningssystem

Syftet med vår uppsats var att analysera vilken moraluppfattning som ligger bakom olika aktörsgruppers ställningstaganden kring hur belöningssystemen i stora svenska företag är utformade och huruvida de anses vara etiskt försvarbara. För att göra detta har vi uttgått från tre olika etikläror och dessa är: konsekvensetiken, pliktetiken och diskursetiken. Vi har kommit fram till att aktörsgruppernas moraluppfattning kan härledas ur alla tre etikläror. Dock har vi funnit stöd för en tydligare konsekvensetik hos ägarna och ledning, samt en mer tydlig pliktetik hos anställda samt stat och myndigheter. Diskursetiken har däremot varit svårare att härleda..


Berättelsen om Ann : etik i Stig Larssons roman Nyår

The aim of this study is to examine if Kenneth, a character in the novel Nyår by Stig Larsson, takes his ethical responsibility for one of the characters that appears in one section of the book, Ann. Nyår has often been related to morality. This study shows that Levinas philosophy of ethics is a supplement to the discussion of morality. According to Levinas, a person that acts in a non-moral way still can act in a righteous ethical way. With this starting point, it is possible to be close to the text and to bring out new perspectives on the novel.

Ungdomars livsfrågor : ?vad är viktigt i livet??

Forskning har visat att ungdomarnas livssituation och framtidsfrågor har stor betydelse i ungdomarnas värld. Jag vill med min uppsats beskriva hur ungdomarna tänker om livsåskådning, livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet. Jag har satt mig in i ämnet dels genom litteraturstudier och genomfört intervjuer med skolpersonal samt elever på den högstadieskola där jag gör min praktik, som blivande lärare. Intervjuerna har gett en större förståelse för hur dagens ungdomar tänker i dessa frågor. Resultatet visar en påfallande samstämmighet mellan litteraturstudier och de intervjuer som jag har gjort, hur dagens ungdomar ser på sin livsåskådning, sina livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet..

Kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk bakgrund : Om intersektionalitet i gymnasiets religionsläroböcker

I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehåll som finns i religionskunskapsläroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om läroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sådana fall sker. Tre frågeställningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionsläroböcker med utgivning från och med 2011 beskriver förhållandet mellan världsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frågan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i läroböckerna.

Med rätt att häda : En inblick i den svenska pressens syn på sin uppgift och etik utifrån två debatter

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

Gränser på sociala medier : Hur svenska universitet och högskolor sätter upp gränser för sina anställda på sociala medier

Medierad sport är ett område som ständigt står i förändring. Genom den tekniska utvecklingen och förändringar i hur branschen ser på hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förändringsprocess, både sett till dess innehåll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat användas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgångspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter används när det konstrueras. .

Värdefull litteratur : Fyra gymnasielärare om samhällsuppdragets etik i förhållande till litteraturen i klassrummet

The ethical aspects of the Swedish Curriculum for the non-compulsory school system, Lpf94, will form the basis of the research in this essay. The ethical aspects constitute fundamental values and goals as well as common tasks that must be carried out by every teacher. Since the school debate focuses a lot on this perspective, which is often mentioned together with the words problematic and contradictory, it will consequently also be the focus of this essay. Here these features are treated in relation to literature in all its forms used by teachers in class, which also represents a part of the school debate. Together ethics and literature form a perspective that lacks research.

Etik och ansvar. Sjuksköterskans upplevelse av inre etiskt ansvar i omvårdnaden.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv.

Bolagskoden inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?

Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?Nivå: Ekonomie magisterexamen med ämnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i Gävle801 76 GävleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TärnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KällkvistSyfte: Det primära syftet är att se vad idrottsföreningarna själva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag använder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod även går att applicera på idrottsföreningar..

Corporate Social Responsibility - ett sätt att skapa förtroende?

This essay recognizes and criticizes a commonly held assumption that Corporate Social Responsibility (CSR) functions as a ?savings account of trust? between corporations and consumers. Based on five focus group interviews, the authors discuss how corporations that engage in society can sometimes raise and sometimes destroy the trust of potential consumers. One of our main findings is that CSR seems to raise the expectations among consumers. We then compare this phenomenon with the classical theory of the disconfirmation paradigm.

Könet som en omöjlighet: en studie av etiska kvaliteter i feministiska mäns berättande

How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

Etik i religionsämnet : Innebörd och omfattning

The purpose of this study is to investigate the tendencies among pupils concerning their attitudes towards History and some of the stated goals in the present and in the proposed course plan of History, since there is, probably, a change coming in 2011. The study is built on questionnaires answered by one hundred pupils at a Swedish upper-secondary-school. The results point to the fact that most of these pupils like history, but still they do not wish to make it an obligatory subject, which is a government proposal at the moment. Furthermore, the answers about sources, democracy, the use of History and the consciousness about History, have a clear tendency; there have been too little education about these areas during the pupils former nine years in school, still the pupils think that these are important areas to work with. Moreover, this study shows a disheartening picture when it comes to pupils knowledge of their cultural heritage. Only half of the pupils know which century Gustav Vasa lived in and just a third know what year universal suffrage was introduced in Sweden, two facts that ought to be set in most Swedes? mind..

Vad gör en kompis till en kompis?

Många problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lärare ställs man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet väldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men måste trots allt i rollen som lärare handskas med ovanstående problem. Därför vill vi genom att ställa frågan ?Vad gör en kompis till en kompis?? synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis.Att få reda på barnens tankar vid kamratval gör en själv bättre rustad för att kunna hjälpa elever att lyfta fram sådana egenskaper som främjar goda kamratrelationer.

I friskolans vård eller våld : en analys av ett debattprograms konsekvenser

Den här uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrån" som sändes den 8/5 år 2003. Programmets journalist kritiserade både muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den läroplan som finns för friskolorna samt för de allmänna skolorna. Journalisten kritiserade även Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda på hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick några konsekvenser för någon av de skolor som behandlades i TV-programmet..

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->