Information på webben konsumeras idag via en mängd heterogena enheter. Faktorer som nätverksunderlag och skärmupplösning påverkar vilken bild som är lämplig att leverera till klienten, då en bild i sitt originaltillstånd på en tekniskt begränsad enhet tar lång tid att hämta samt kräver en stor datamängd. Eftersom surfandet på mobila enheter via mobila nätverk förväntas att öka är en lösning för adaptiv bildladdning relevant. Syftet är att undersöka huruvida en webbtjänst, bestående av en klient och en server, kan avgöra bäst lämpad bildkvalitet att leverera till klienten, baserat på dennes aktuella nätverksprestanda och skärmupplösning. En enhet med lägre skärmupplösning och ett långsammare nätverk berättigar en bild i sämre kvalitet och lägre bildupplösning.

Syftet med arbetet är att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrån teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrån ett feministiskt perspektiv där premissen är att kvinnor underordnas män på grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur är utformad efter patriarkala språkstrukturer. Uppsatsens syfte är att i studier av fyra amerikanska långfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra resonemang kring hur karaktärer positioneras och agerar; en viktig utgångspunkt är att strukturer är instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegångar har även format arbetets gestaltande del där diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med resonemangen i uppsatsen.

Vårdcentraler förknippas ofta med långa väntetider och ineffektivitet. En stor uppgift för tjänstechefer är att undvika negativa effekter av väntan och använder ofta tjänstelandskap samt explicita distraktioner för att skapa en positiv kundupplevelse. I den här uppsatsen har effekterna av tjänstelandskap, tidsuppfattning och emotionella aspekter studerats och analyserats. Det är möjligt att minska de negativa effekterna av väntetid genom att skapa en attraktiv väntemiljö som är en effektiv handling när det inte är möjligt att förkorta den objektiva väntetiden.  Forskningsmetoden som används i uppsatsen består av en kvantitativ metod som har utförts i form av en enkätundersökning.

Background: Bone anchored hearing system is a surgically implantable system for treatment ofindividuals with hearing loss. The Softband is intended for patients who can benefit from a boneanchored hearing system but who are not yet suitable for implant surgery.Objective: The aim of this study was to investigate whether an adhesive bone conductor, Adjoin, canbe used as an alternative to Softband.Material and Method: Twenty adult subjects with normal hearing participated in the study.Measurement of functional gain and speech intelligibility was performed with Softband and Adjoinwhich then were compared. A questionnaire was answered by the participants after the measurementsthat treated their subjective experiences with each option.Results: The objective measurements yielded no overall difference between Softband and Adjoin forthe group studied. The subjective results showed differences in the perceived comfort as well as whichof the two bone conductors that would be preferred to use in everyday life, with Adjoin being thepreferred option. No difference was detected on participants perceived gain, sound quality and speechintelligibility.Conclusion: Based on the measured results, Adjoin seems to be a suitable alternative to Softband.However, there are questions about how Adjoin works with long-term use..

Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens.

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

Skolan är en miljö som elever och lärare vistas i timme efter timme, varje dag. Vår omgivande miljö sänder olika budskap och påverkar oss både fysiskt och psykiskt.Syftet med vår rapport är att ta reda på hur klassrumsmiljön påverkar elevernas motivation. Vi kommer även att belysa om eleverna anser att de får vara delaktiga i utformningen av deras egen klassrumsmiljö klassrummet. Vi valde att intervjua sammanlagt tio elever från år fyra. Eleverna går på två olika skolor i Kalmar Kommun.Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var att vi på detta sätt skulle bli mer insatta i hur eleverna tycker och tänker.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Syftet med detta arbete är att underlätta hur man skall gå tillväga när man som polisman ska avgöra om skälig misstanke föreligger vid ringa narkotikabrott. Vi vill även försöka förklara begreppet skälig misstanke. Detta för att underlätta arbetet mot ringa narkotikabrott som vi snart kommer att ställas inför. För att få svar på vår frågeställning har vi läst utlåtanden från JO, förarbeten till narkotikastrafflagen, samt kommentarer till Rättegångsbalken. När man som polisman skall göra bedömningen om skälig misstanke föreligger är det viktigt att man inte enbart tittar på subjektiva omständigheter som t ex att personen i fråga är en känd missbrukare eller påträffas i narkotikasammanhang.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Inom ramen för röntgensjuksköterskors kompetens ingår flertalet yrkesspecifika kunskaper.Det ställs särskilda krav på teoretisk, teknisk och praktisk kunskap om optimal diagnostiskbild och optimal stråldos ska uppnås. Förutsättning för en god radiografisk omvårdnad ochoptimal bild är röntgensjuksköterskans kompetens, kunskap, skicklighet och erfarenhet.Tidigare forskning har visat att röntgensjuksköterskans kompetens, skicklighet, erfarenhet ochkunskap utgör underlag för att skapa diagnostisk bild. Syftet med studien är att undersökaröntgensjuksköterskans anledning till bildomtagning och hur de skapar bästa möjligadiagnostiska bilder. En pilotstudie med kvalitativ innehållsanalys utfördes. Fyraröntgensjuksköterskor som arbetar med konventionell röntgen intervjuades.

Bostadsmarknaden i Stockholm har under en tid nu varit väldigt het och försäljningar av bostäder har slutat på skyhöga belopp. Folk satsar mer och mer på sina bostäder och de har blivit en viktig del av våra liv. Marknadsföringen är så klart en mycket viktig del när det gäller försäljningen av bostäder, det gäller att synas för mäklarna och locka kunderna till visning. Fastighetsmäklarna satsar mycket tid på utförandet av annonserna, på Erik Olsson använder man idag till exempel utbildade fotografer för att få perfekta bilder istället för att fotografera bostaden själv. Homestyling har även blivit vanligt för att kunna pressa upp priset ytterligare.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. Metoden var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet.