Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmågan oftast av den sjukskrivne själv. Det är inte alltid uppenbart på vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmåga och våra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmåga är ofullständiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmågan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef är av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frågeställningar: 1. Är individens egen skattning av arbetsförmågan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Är närmaste chefens skattning av individens arbetsförmåga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka är de huvudsakliga skälen till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr.

Denna undersökning handlar om olika sätt att titta på och uppfatta fotografier. Frågeställningen tar upp hur vi läser av trovärdighet i ett fotografi. Undersökningen tar upp olika synsätt och faktorer som kan påverka fotografiers trovärdighets som till exempel hur fotografiets teknik och dess koppling till det avbildade påverkar hur vi ser på fotografier. Eller till exempel hur möjligheten att bearbeta fotografier påverkar trovärdigheten. Temat i undersökningen är fotografier på spöken och andar.

Mycket vanlig inom sluten hälso- och sjukvård är vård av barn som är utsatta för smärta orsakad av ingrepp och procedurer. Smärta i samband med sjukdom eller medicinisk vård kan leda till betydande och livslånga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Därför är det viktig med adekvat smärtbedömning och behandling. Detta är en utmaning och kräver mycket erfarenhet av sjukvårdspersonal. Särskilt hos prematura barn, spädbarn och barn i åldern upp till sex år vilka inte än har förmåga att uttrycka sig verbalt är detta av vikt.

För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap så är det viktigt att vi kan minnas och komma ihåg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vår dator för att hantera informationen, så kan vi få hjälp av minnesstrategier för att lättare kunna placera och plocka fram minnen. Arbetets syfte och frågeställning har varit att belysa tillämplighet och användande av minnesteknik och minnesträning som undervisnings- och inlärningsverktyg inom allmänpedagogisk undervisning, samt även se på dess möjligheter och begränsningar. Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhämtats från tidigare forskning, studier, och annan för ämnet relevant litteratur. Arbetets metod är induktiv och förhållningssättet hermeneutiskt då målet varit att skapa förståelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssätt baserad på observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv då avsikten varit att belysa och beskriva tillämplighet och användande av minnesteknik. Resultaten visade att forskningsfältet kring minnesträning var i viss mån motsägelsefullt och spretigt, vissa studier visade på effekter, medan andra helt förkastade samma teori. Likaså kunde vi se att en del forskning tenderar att vara självrefererande och partisk och inte alltid samstämmig. Vidare pekade resultatet på att det inte fanns någon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnesträning.

Ledinflammation eller osteoartrit (OA) är en vanlig orsak till hälta hos häst. De metoder som idag används för att diagnosticera ledinflammation är förhållandevis ospecifika och allt för ofta diagnosticeras ledinflammation när skadan har blivit irreversibel med radiologiska skelettförändringar. Genom att mäta förekomsten av olika inflammationsmediatorer vid OA kan denna kunskap i framtiden förhoppningsvis utnyttjas för tidig diagnostik och utvärdering av behandling. Syftet med denna pilotstudie är att studera förekomsten av de två proinflammatoriska cytokinerna interleukin (IL)-1? och high mobility group box protein (HMGB)-1 i ledvätska och serum från halta hästar och korrelera dessa till kliniska fynd. Studien innefattar 14 hästar som vid klinikbesök uppvisat en initialhälta.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Revisionsberättelsen är ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. Dagensrevisionsberättelse är väldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehållet irevisionsberättelsen vilket revisorerna är kritiska till eftersom detta skulleinnebära mer ansvar och mer att stå till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberättelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berättelsen intressantare genom att betygsätta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning.

Språkriktighet i text är något som alltid är aktuellt, i och med att språket hela tiden förändras, och att antalet offentliga texter bara ökar. För många texttyper finns det relativt klara normer att följa, t.ex. att man inte ska använda ?jag? i utredningar och rapporter, eftersom dessa bör ha en objektiv framtoning. I andra sammanhang är det inte alls självklart hur man ska skriva. Att använda sig av samma typ av språk när man skriver skönlitteratur som när man skriver en rapport åt finansdepartementet skulle inte ge så många läsare.

För att locka till sig kvalificerad utländsk arbetskraft inför allt fler länder inom EU en mer förmånligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sådan beskattning år 2001 vilket innebär att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare än 5 år endast beskattas på 75 procent av sin lön och annan ersättning. För att kunna erhålla denna förmånligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar från ett utländskt bolag beskattas högre än en objektivt jämförbar utbetalning som kommer från ett svenskt bolag. En sådan situation är ej tillåten enligt de grundläggande principerna om fri rörlighet inom EU.

Bakgrund: Tidigare forskning har undersökt hur religiösa religionslärare förhåller sig tillsaklighetskravet i läroplanerna. Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet har dock inte studerats.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till kravet på saklig och allsidig undervisning i läroplanerna, samt i vilken utsträckning de visar tecken på objektivitetskramp. Frågan besvaras genom en undersökning av åsikter hos politiskt aktiva lärare.Studiens frågeställningar lyder:1. Vilka förhållningssätt till saklighetskravet kan urskiljas hos politiskt aktiva grund - ochgymnasielärare?2.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision är en oberoende och objektiv försäkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer värde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrän 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. På grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fått en mer framträdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstå vilken roll internrevision har i organisationer är det viktigt att undersöka deras mandat då det är mandatet som sätter ramarna för internrevisorns uppdrag.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldre-omsorgen tolkar och använder socialtjänstlagen i handläggningsprocesser. En kvalitativ forskningsmetod används och totalt har sex biståndshandläggare inter-vjuats.De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är:? Hur tolkar biståndshandläggare portalparagrafen, värdegrundspara-grafen samt biståndsparagraferna i socialtjänstlagen?? Hur använder biståndshandläggare ovannämnda paragrafer i hand-läggningsprocesser?? Vilka möjligheter har biståndshandläggare att påverka sitt arbete och hur yttrar sig detta?Uppsatsen har en abduktiv ansats och de teorier som används är organisationsteori samt salutogent perspektiv. Centrala begrepp inom organisationsteori är makt, byråkrati och handlingsutrymme medan det individinriktade salutogena perspek-tivet fokuserar på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Det empiriska materialet är indelat i fyra teman där resultaten presenteras; lag-tolkning och reflektion, subjektiv kontra objektiv lagstiftning, betydelse av rikt-linjer respektive organisation och ekonomi. Studiens övergripande resultat är att det förekommer variationer på hur biståndshandläggare tolkar socialtjänstlagen och att tolkningarna påverkar hur lagen används i handläggningsprocesser.

AbstractFörfattare: David StigsonTitel: Kunskapens källa ? Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08Handledare: Per DannefjordExaminator: Eva FasthAntal sidor totalt: 42Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskapOsäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys.Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material.

Roland Öhrvall, VD för Ro Rollytech AB, hade en idé om ett båtskydd som med hjälp av GPS skulle kunna meddela båtägaren om oönskad aktivitet, såsom stöld eller inbrott. Genom projektet ?Ett entreprenöriellt universitet? förverkligades idéen vid Luleå tekniska universitet. Den systemtekniska utvecklingen av larmet påbörjades 2005 och utfördes av EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LTU. Efter två års arbete var det yttre höljet det enda som kvarstod mellan idé och verklig produkt.