Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

Elitsatsande friidrottande ungdomar har en hög energiförbrukning pÄ grund av den kroppsliga tillvÀxten och den stora trÀningsmÀngden. Idrottares kost bör vara energirik för att nÄ energibalans och vÀl sammansatt för att tillgodose kroppens nÀringsmÀssiga behov.Ungdomar med ett otillrÀckligt intag av energi i kombination med en hög aktivitetsnivÄ kan skapa en negativ energibalans. En negativ energibalans i ungdomsÄren kan bl.a. leda till lÄg bentÀthet, störd menscykel, försÀmrad ÄterhÀmtning, ökad risk för skador och nÀringsbrister.Under ungdomsÄren sker stora förÀndringar i livet. SjÀlvstÀndigheten ökar och inflytandet frÄn förÀldrar minskar.

InformationsskÀrmar Äterfinns idag pÄ en mÀngd olika platser: i butiker, bibliotek, buss- och tÄgterminaler och liknande. InformationsskÀrmar Àr pÄ frammarsch och spÄs bli en Ànnu vanligare syn framöver. Oftast Àr dessa skÀrmar helt statiska, det vill sÀga det gÄr inte att interagera med dem och i de fall de tillÄter interaktion handlar det frÀmst om pekskÀrmar. PekskÀrmstekniken har dock vissa tillkortakommanden och det finns ett behov av att undersöka nya sÀtt att interagera med datorer och informationsskÀrmar. En teknik som funnits lÀnge i olika former men fram tills nyligen varit relativt otillgÀnglig för vanliga konsumenter Àr eye tracking (ögonspÄrning), en teknik för att spÄra ögonrörelser hos mÀnniskor.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur eye tracking kan kombineras med en informationsskÀrm.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i Äldern mellan 20-30 Är upplever och förhÄller sig till det kvinnoideal som framstÀlls i mediereklam. Studien byggde pÄ en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda pÄ deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de pÄverkas av den kvinnliga framstÀllningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. DÄ kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansÄg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde pÄverkas av mediereklamens framstÀllningar. IntervjufrÄgorna stÀlldes utifrÄn ett urval av reklambilder frÄn de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet.

I ett allt tuffare marknadsföringsklimat har det blivit viktigare för företag att differentiera sigfrÄn konkurrenterna. Ett sÀtt som företagen kan göra det Àr genom deras kommunikation medmarknaden. Vid marknadskommunikation kan en stark varumÀrkesimage bli den avgörandekonkurrensfördelen som fÄr konsumenter att vÀlja ett företag framför ett annat. För att byggaen stark varumÀrkesimage kan företag kan differentiera sig frÄn konkurrenterna genom attanvÀnda nya kanaler för att nÄ konsumenterna. Ett exempel pÄ en sÄdan kanal Àrmarknadsföring via mobila applikationer.NÀr kanaler anvÀnds av företag för att kommunicera med deras kunder finns det ett antalviktiga faktorer att ta hÀnsyn till.

I dagens lÀge dÄ konkurrensen för de större företagen Àr en global företeelse blir jakten pÄ kostnader av primÀr art. Ett sÀtt att minska dessa Àr att flytta tillverkningen till ett lÄgkostnadsland. Allt fler svenska företag har eller kommer inom en snar framtid att expandera sin verksamhet utanför Sveriges grÀnser. Electrolux Àr redan dÀr. Det har dock i studier fastslagits att företag som starkt förknippas med ett visst land kan lida förluster i status i folks uppfattning om deras produkttillverkning flyttas till ett lÄgkostandsland.

JÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr stÀndigt aktuella och dÀrför stÀller vi oss frÄgan varför det inte hÀnt sÄ mycket? Trots mÄnga Är av försök till ett jÀmstÀllt samhÀlle verkar det vara svÄrt att uppnÄ. Sverige bedriver en jÀmstÀlldhetspolitik dÀr alla ska ha samma möjligheter och skyldigheter inom alla omrÄden. Alla ska fÄ komma till tals pÄ likadana förutsÀttningar oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet med mera. Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteraturstudie undersöka hur genus förmedlas via media.

Den elektroniska handeln har varit pÄ framfart i mÄnga Är, den erbjuder stora potentiella affÀrsmöjligheter för företag. Med hjÀlp av internet kan företag idag erbjuda produkter och tjÀnster till kunder över hela vÀrlden. Elektronisk handel kan ocksÄ erbjudas via mobiltelefoner, Àven kallat mobilhandel. Den handeln har i Sverige haft en trög tillvÀxt jÀmfört med den elektroniska, en förklaring till detta kan vara sÀkerhetsaspekten. Flera forskare uttrycker att det rÄder en osÀkert hos konsumenten i transaktionsutförandet.

Behovet av produktplaceringssamarbeten ökar eftersom traditionell reklam minskar i effektivitet samtidigt som filmproduktioner krÀver större budgetar. Bondfilmer har lockat publik i 50 Är vilket gör det möjligt att studera relationen mellan filmernas karaktÀr och produktplaceringar ur ett historiskt perspektiv. Materialet bestÄr av den första filmen Dr. No (1962) samt den senaste filmen Skyfall (2012). Semiotiska analyser görs av scener med framtrÀdande produktplaceringar.

Uppslaget till vÄr uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av omrÄdet varumÀrken och renommésnyltning.VarumÀrken och andra immateriella rÀttigheter Àr i dagens samhÀlle ett viktigt omrÄde för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumÀrke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar pÄ marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag sÄ finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltsÄ renommésnyltning.Att detta problem existerar Àr sedan lÀnge kÀnt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag frÄn att fÄ sitt varumÀrke/renommé felaktigt utnyttjat. VarumÀrken skyddas frÀmst utifrÄn VarumÀrkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrÄn Marknadsföringslagen (MFL).Uppsatsen Àr baserad pÄ de lagar och praxis som tillÀmpas inom omrÄdet otillbörlig marknadsföring, dÄ med renommésnyltning som primÀrt omrÄdet att studera.

The purpose to this study is to find an understanding of the effects of how sponsorship can affect companies and their business and at the same time get a better understanding of how sponsorship is or can be used as a marketing tool in today?s marketing. By using a quality research method we have chosen to use a half structured research method to make it possible to find out how sponsorship as a marketing tool can be used from a company perspective in relation to our chosen thesis. To enhance the readers understanding we describe the base of sponsorship and principals for sponsorship, after that describes a deeper perspective of sponsorship, what sponsorship is, and what factors are needed to be taken into consideration. Further on we illustrate the figure that later on will constitute the analysis with attributes like: association, exposure, relations and integrated communication.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

I Stockholm stad fÄr förÀldrar till barn pÄ fritidshem Ärligen fylla i en sÄ kallad brukarenkÀt. Denna bestÄr av ett antal pÄstÄenden som förÀldrarna fÄr ta stÀllning till. PÄstÄendena har att göra med allt ifrÄn pedagogik, barnets utveckling, trygghet och sÀkerhet. Resultatet av enkÀterna publiceras sedan pÄ Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet Àr att allmÀnheten ska kunna fÄ veta hur pass nöjda förÀldrarna Àr med verksamheten.Jag vill med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger pÄverkas av dessa enkÀter i sitt arbetsliv.

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.