Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, Oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, Oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, Oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Det är av intresse för aktörer på den finansiella marknaden att prognostisera aktiemarknadens reaktion på en ändring av reporäntan. Flera arbeten har de senaste årtiondena försökt påvisa ett samband främst på den amerikanska marknaden. Denna uppsats försöker sig i stället på att finna en korrelation mellan annonsering av reporänta såväl som förväntningar på reporänta och en onormal avkastning på den svenska aktiemarknaden. I arbetet används en event study på Affärsvärldens index under perioden 1997 till 2007. Perioden är vald så att det initiala trovärdighetsproblem för riksbankens inflationsmål som förelåg före 1997 inte ska påverka resultatet.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, Oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, Oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

Autonomi är ett etiskt begrepp och etiken återfinns alltid som en dimension i omvårdnaden. En specifik del av omvårdnaden är vårdrelationen där fenomenet autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad på ett underbyggt och reflekterat sätt anser vi att innebörder i begreppet autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats är att belysa innebörder i begreppet autonomi för att därmed få en fördjupad förståelse av och kunskap av autonomi som fenomen i en vårdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktäristika, antecendenter och konsekvenser.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, Oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka läkemedelsföretag för att sedan jämföra läkemedelsbranschen med stockholmsbörsen för att se hur läkemedelsbranschen påverkats av finanskrisen på slutet av 2000-talet.Metod: Studien bygger på en hypotesprövning och författarna har valt att använda en deduktiv ansats och en kvantitativ datainsamlingsmetod för att samla in data kring läkemedelsaktier.Teori: Studiens analyser bygger på två teoretiska modeller. Den ena är CAPM (Capital Asset Pricing Model) som är en modell som används för att räkna fram avkastningskravet för aktieägarna. Det andra är ett teorem (Modigliani-Millers) avseende kapitalstruktur och som behandlar marknadsvärdet på ettbolag Oberoende av finansieringsform eller distribution av utdelningar.Empiri: Jämförelser mellan Stockholmsbörsens generalindex och de fem största läkemedelsbolagen visar på att läkemedelsbolagen delvis följer börsens utveckling. Men över tid så visar sig läkemedelsaktierna vara stabilare och återhämtar sig snabbare än börsen som helhet.Slutsats: Till en början kan man se att finanskrisen har påverkat hela börsen inklusive läkemedelsbranschen. Dock visar en närmare observation av händelsen att läkemedelsaktierna återhämtar sig betydligt fortare och att de totalt sett inte svänger lika mycket..

Bakgrund: Munvård har en stor betydelse för människan både genom nutrition och via kommunikation. Ökade möjligheter för behandling, ekonomisk ersättning och tillgänglighet av vård bidrar till att tandlöshet inte är lika accepterat av samhället idag. Med ökad levnadsålder ökar både behoven och riskerna för att problem uppstår. Trots det är munhälsan ett stort problem inom sjukvård och äldreomsorg. Syfte: Att undersöka vårdspersonalens kunskaper om munhälsa, samt hur vårdpersonal prioriterar munvården av äldre personer som är beroende av hjälpinsatser. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och bygger på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa studier. Dessa granskades och bearbetades för att slutligen analyseras till kategorier och subteman.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

Varumärkesplacering i digitala spel i samband med belöning och bestraffning harundersökts i denna studie. Resultat från tidigare studier på varumärkesplacering i spelanvändes i utformningen av undersökningen. Tidigare undersökningar av belöningoch bestraffning och dess inverkan på minnet studerades också. Detta kan vara förstagången som varumärkesplacering i digitala spel undersöks i samband med interaktivbelöning och bestraffning.Två versioner av spelet Supertuxkart skapades för undersökningen; den ena medbelönings- och bestraffningsåterkoppling och den andra utan. Deltagare från Kina ochSverige medverkade i experimentet.Undersökningen visade att varumärken med belöning eller bestraffning har tydligaeffekter på deltagarnas memorering av varumärken.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och Oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå.