Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende.

Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten.

Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

Bakgrund/diskussion: Revisorns oberoende är viktigt för att revisionen ska uppfylla sitt syfte. Det finns de som ifrågasätter revisorns oberoende och menar att det behöver stärkas. Bland dem finns EU-kommissionen och de har presenterat ett antal förslag på förändringar för att stärka oberoendet. Många av de instanser som har lämnat remissvar på kommissionens förslag är dock negativa till förslagen.Syfte: Syftet är att förstå och försöka förklara varför utvalda instanser är negativt inställda till de förändringar som blir följden av de förslag som EU-kommissionen framför angående revisorns oberoende, då de är medvetna om att oberoendet är viktigt för en revisor.Referensram: Här presenteras den teori som är relevant för studien kring bland annat revision, revisorn, oberoendet, grönböcker samt förändring inom organisationer.Metod: Studien omfattar sju instansers remissvar vilka har granskats utifrån den kvalitativa ansatsen. Här beskrivs val av ämnesområde, det tillvägagångssätt som har använts i studien samt studiens trovärdighet.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av en sammanställning över de utvalda instansernas tankar och åsikter kring de förslag som EU-kommissionen har framfört.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poäng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte Vårt syfte är att genom en studie över en tidsperiod som sträcker sig från början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förändrats genom åren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhället i Sverige men också internationellt i den mån Sverige påverkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design där vi fått vår empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att få mycket stor inverkan på de svenska på grund av en internationell strävan efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strävar efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och då risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna på senare tid skärpts.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke.

Enligt Market timing-teorin styr marknadens värdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lån eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och således företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsättningsgrad" och "Marknadsmässig skuldsättningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stämmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvärdet dividerat med bokfört värde (M/B) bäst förklara Market timing-teorins korrekthet.

Det ställs stora krav på revisorn som, förutom kunskap i revision, också ska kunna hantera områden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan påverka hans sätt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision är att ge ökad trovärdighet åt den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets räkenskaper och förvaltningsåtgärder samt granska att styrelse och vd har följt lag så får intressenterna större förtroende för årsredovisningen. En av förutsättningarna för en trovärdig årsredovisning efter revisorns granskning är att han har agerat oberoende när han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts många studier som behandlar oberoendet på olika sätt, där flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyråer som klassas som stora också är de som säkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet från de mindre revisionsbyråernas perspektiv.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen.

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförändringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affärsvärlden även inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer värdeskapande resurs. Tidigare ägnade sig internrevisorn endast åt säkringsarbete som innebar att granska och utvärdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn även en roll av rådgivande karaktär, konsultrollen, vilket innebär att denne ger råd om förbättringsåtgärder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan därför uppstå svårigheter för internrevisorn att kombinera säkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas.

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende påverkar innehållet i de kommunala revisionsberättelserna. De problemområde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade två olika enkäter med standardiserade frågor vilka översändes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt biträde i landets samtliga kommuner. Enkätfrågorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena.

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen.

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebär att byrårotation ska bli obligatoriskt, företag av allmänt intresse måste då byta revisionsbyrå efter en begränsad uppdragstid. Obligatorisk byrårotation är tänkt att stärka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen på revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur två synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte låter sig påverkas av omvärlden när de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utåt mot externa parter.Syfte och problemVårt syfte med undersökningen är att utreda förslaget om obligatorisk byrårotation, varför det kan komma att införas och om det stärker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande påverka Sverige med stöd av erfarenheter från Italien, som har haft obligatorisk byrårotation sedan 1974/1975? Huvudfrågan är: Bidrar obligatorisk byrårotation till att stärka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyråer och en nämndeman på EU-kommissionen.