Sök:

Sökresultat:

484 Uppsatser om Obehörig vinst - Sida 4 av 33

Men gör mÄl dÄ! : En studie av aktieprisets reaktion vid fotbollsmatcher

I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fÄtt allt större ekonomier ökar Àven deras behov av kapital. Under den senaste femtonÄrsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta Àr en relativt ny företeelse finns det mÄnga outforskade delar att studera. DÀrför har vi valt att inrikta vÄr studie mot frÄgestÀllningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgÄng och dess aktiekurs?Genom vÄrt syfte har vi begrÀnsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det Àr turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka.

Vinst nu eller senare? : En studie hur företag intÀktsredovisar sin entreprenadverksamhet

Rubrik        Vinst nu eller senare? ? En studie hur företag intÀktsredovisar sin entreprenadverksamhetProblem      IntÀktsredovisning Àr ett av de mest problematiska omrÄden som normsÀttare och praktiker har att handskas med idag. Detta beror pÄ mÄnga anledningar, men framförallt rÄder det en ovisshet för hur intÀktsredovisningen ska gÄ till. IASB har utvecklat standarderna IAS 18 IntÀkter samt en specialiserad intÀktsredovisning via IAS 11 Entreprenadavtal, som vÀgledning för företagen. Kraven som finns i dagens regelverk Àr dock komplexa och relativt öppet formulerade.

MÄlstyrning och mÄluppfyllelse inom ideella föreningar

Ideella föreningar har varken ett syfte eller mÄl att generera vinst. Trots detta ska de redovisa pÄ samma sÀtt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svÄrt att bedöma föreningens mÄluppfyllelse utifrÄn redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mÀter mÄluppfyllelsen samt hur mÀtningen av mÄluppfyllelsen kan göras mer effektiv. VÄr slutsats Àr att en kombination av finansiella mÄl, som kan mÀtas med nyckeltal, och icke-finansiella mÄl, som visar pÄ kvalitén hos aktiviteterna, Àr hur föreningarna mÀter mÄluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjÀlp av ett balanserat styrkort..

ÄgarförĂ€ndringar i underskottsföretag : skillnaden mellan kapitaltillskott och direktförvĂ€rv

Uppsatsen behandlar de regler som finns runt ÀgarförÀndringar i underskottsföretag i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Reglerna faststÀller vad som hÀnder nÀr ett underskottsföretag byter Àgare och förhindrar att underskottsföretagens underskott missbrukas.NÀr ett företag gÄr med förlust kan underskott sparas tills företaget gÄr med vinst. Det gör att underskottsföretag, företag med sparade underskott, Àr attraktiva för vinstgivande företag. Vinstgivande företag kan genom koncernbidrag flytta sin vinst till underskottsföretag och pÄ sÄ vis undvika ett vinstresultat och dÀrigenom undvika skatt.

CSR och ekonomisk vinning : ? finns det ett samband?

I ett vÀxande samhÀlle med ökad befolkning och tekniska landvinningar stÀlls det allt högre krav pÄ det sociala- och miljömÀssiga ansvaret hos företag. En ökad efterfrÄgan frÄn bÄde konsumenter, samhÀllet och organisationer har skapat pÄtryckningar pÄ företag att driva engagemanget kring CSR ? Corporate Social Responsibility. En del ekonomer anser emellertid att detta skapar motsÀttningar dÄ företagets yttersta ansvar Àr gentemot aktieÀgarna och att fÄ verksamheten lönsam. Syftet med denna rapport Àr att utreda om det finns ett samband mellan CSR-satsningar och ekonomisk lönsamhet, hur företag resonerar kring detta, samt undersöka om det finns strategier för att skapa ett positivt samband.

HÄllbar utveckling ur ett företagsperspektiv : En analys baserad pÄ en fallstudie vid företaget Kinnarps

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hÄllbar utveckling samt att analysera hur begreppet upplevs frÄn ett företags perspektiv. Undersökningen baseras pÄ en fallstudie som genomförts pÄ företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger pÄ har samlats in via anvÀndning av fokusgrupps-intervjuer pÄ Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom anvÀndning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder pÄ att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering dÄ teknisk utveckling ofta upplevs som lösningar pÄ miljörelaterade problem.

Lotterivinst - Skattefri eller inkomst av tjÀnst?

Har ni egentligen nÄgon aning om hur mycket svenska folket satsar pÄ spel och lotterier i Sverige? Tror ni pÄ att under Är 2006 omsatte svenska lotterier ungefÀr 36 262 miljoner kronor före utbetalning av vinster? Det Àr dÀrför av stort intresse för samhÀllet att fÄ veta hur vinster frÄn alla dessa spel ska behandlas. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva var grÀnsen gÄr för vad som Àr en skattefri vinst frÄn lotteri och vad som Àr en skattepliktig inkomst av tjÀnst för privatpersoner. GÀllande rÀtt har tolkats utifrÄn förarbeten, doktrin, praxis samt lagstiftning. IL 8 kapitlet 3 § sÀger att vinster i svenska lotterier Àr skattefria och LL 3 § definierar lotteribegreppet.

Analys av anbud med logistiskregressionsanalys

Anbud Àr en stor och vÀsentlig del inom tekniska konsultföretag eftersomdet ger arbete till företaget och förhoppningsvis vinst, förutsatt att allt gÄrsom planerat. Chansen att vinna ett anbud beror pÄ mÄnga faktorer, allt frÄntimpris till affÀrsomrÄde. Trots dess stora vikt och betydelse finns det litetill ingen forskning gjord för att se vad som pÄverkar chansen att vinna ettanbud. Ett av företagen som handskas med anbud Àr Sweco systems AB, ettteknik konsultföretag, som ansÄg ideen att analysera utfallen för att se vilkafaktorer som kan anses signifikanta och dÀrifrÄn skapa en matematisk modellbaserat pÄ de som betydelsefull.Den typ av regressionsanalys som anvÀndes vid det hÀr arbetet var logistiskregressionanalys vilket gÄr bra ihop vid berÀkning av sannolikhet att vinnaett anbud..

UtvĂ€rdering av vĂ€rmepumpanlĂ€ggning pĂ„ Ödlan 2 : Utredning och felsökning av vĂ€rmepump för vĂ€rmeĂ„tervinning med fjĂ€rrvĂ€rme som spets

Detta examensarbete har utförts vid Riksbyggen i UmeÄ och Àr det avslutande arbetet som uppfyller kraven för en magisterexamen i energiteknik vid UmeÄ Universitet. Riksbyggen övertog 2010 Àgandet av flera fastigheter pÄ korpralsvÀgen i UmeÄ. En upprustning av fastigheterna hade vid övertagandet pÄbörjats av den tidigare Àgaren under 2009. Förutom att rusta upp och bygga till fler lÀgenheter i de befintliga huskropparna installerades ventilationsÄtervinning med vÀrmepump i nÄgra av husen. Sedan idrifttagning av den nya ventilationsÄtervinningen i husen har vÀrmepumparna levererat dÄligt med vÀrme, vilket medfört en högre fjÀrrvÀrmeanvÀndning och driftkostnad för husen Àn vad som ursprungligen var berÀknat.Enligt rÄdande prismodell för fjÀrrvÀrme frÄn UmeÄ Energi, ska en fjÀrrvÀrmekund som installerat vÀrmepump belÀggas med en korrektionsfaktor som kraftigt ökar den fasta kostnaden i fjÀrrvÀrmepriset. Detta trotts att vÀrmepumpen sÀnker toppeffektbehovet vilken Àven Àr dyr att producera för UmeÄ Energi.Riksbyggen vill frÀmst veta vad som Àr fel i de nuvarande vÀrmepumpanlÀggningarna och om UmeÄ Energi verkligen förlorar pÄ att toppeffektbehovet sÀnks för fastigheterna.Genom samtal med underentreprenörer, berÀkningar med befintliga data samt utförda mÀtningar av ventilationsflöde och temperatur har energiprofiler berÀknats för vÀrmepumparna och husen. Det visade sig att den tÀnkta styrningen av vÀrmepumparnas produktion medför Äterkopplingsproblem orsakade av fjÀrrvÀrmen.

Hur pÄverkar styrelsen och ersÀttningsutskottet nivÄn och strukturen pÄ VD:s ersÀttning? : En studie av svenska börsnoterade bolag

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

MÄnga Àndrings-PM under byggtiden: TidskrÀvande och dyrt

MĂ„nga byggprojekt Ă€r redan frĂ„n start tids- och prispressade, vilket gör dem kĂ€nsliga för Ă€ndringsarbeten. Det krĂ€vs att projektet Ă€r vĂ€l projekterat för att onödiga kostnader inte skall dyka upp, speciellt i ett ROT-jobb dĂ€r man skall anpassa sig efter befintliga lokaler. MĂ„nga Ă€ndrings-PM och ÄTA-arbeten kan bli kostsamt för bĂ„de bestĂ€llaren och entreprenörer. Att konsultera en installationssamordnare i projekteringsstadiet kan dĂ€rför bli en vinst för projektet, speciellt nĂ€r mĂ„nga och omfattande installationsarbeten skall utföras.Min praktik pĂ„ Kungsfiskaren Bygg och Fastighet utfördes pĂ„ ett bygge i frihamnen i Stockholm. Ett bygge som vĂ€xte och drog ut pĂ„ tiden, mycket pĂ„ grund av mĂ„nga Ă€ndrings PM och ÄTOR.Rapporten innehĂ„ller en sammanstĂ€llning över installations PM och ÄTOR som gjorts, och en kalkyl för installationssamordning..

Att handla till underpris genererar vinst, men fo?r vem? : En studie av underprissatta bo?rsintroduktioner och a?garstruktur pa? Aktietorget

Risk-free profit sounds appealing. The opportunity to arbitrage exists. Investments in underpriced IPO:s can generate profit, but for whom?Previous studies have shown that underpricing is a common phenomenon. This study intends to investigate whether underpricing and the arbitrage opportunity exists on Aktietorget which is a smaller venue.

SkadestÄnd vid varumÀrkesintrÄng

Uppsatsen redogör för skadestÄndsbestÀmmelserna i 38 § varumÀrkeslagen som trÀdde ikraft Är 1994, men belyser Àven de tidigare bestÀmmelserna och förslaget om nya bestÀmmelser. Dessutom framlÀggs alternativa bestÀmmelser. Slutsatsen Àr att bÄde de nuvarande och de föreslagna bestÀmmelserna om skadestÄnd förstÀrker skyddet för rÀttighetshavares förmögenhetsintresse vid varumÀrkesintrÄng, jÀmfört med de tidigare bestÀmmelserna. JÀmfört med de nuvarande bestÀmmelserna om skadestÄnd, förstÀrker de föreslagna bestÀmmelserna skyddet för rÀttighetshavares förmögenhetsintresse i högre grad, till följd av de kriterier som medtas i lagrummet. Dock tycker författaren att eventuella bestÀmmelser om skadestÄnd vid varumÀrkesintrÄng bör vara en kombination av ersÀttning för uppkommen omedelbar ren förmögenhetsskada och ÄterstÀllande av obehörig vinst..

Ekonomisk vinst, miljöhÀnsyn och statligt företagande

Den hÀr uppsatsen kommer undersöka huruvida det finns prioriteringar som inte överensstÀmmer med styrdokument, politiska stÀllningstaganden eller uttalade mÄl för verksamheten i statligt styrda Vattenfall. Detta kommer genomföras med hjÀlp av Foucaults diskursanalytiska ramverk som genom en kvalitativ analys ser nÀrmare pÄ hur det offentliga bolagets organisation kan pÄverkas av de överliggande politiska diskurserna gÀllande miljö och ekonomi. Detta för att se hur dessa övergripande mÄl utvecklar sig i organisationen och huruvida organisationens inriktning stÀmmer överens med aktuell politik.Analysen kommer i sin tur visa pÄ att otydligheter de övergripande diskurserna emellan kan bidra till motsÀgelsefulla och inkonsistenta prioriteringar inom organisationen, dÀr tolkningsfrihet leder till att ekonomiska faktorer prioriteras framför miljönytta..

Energideklarationen, vinst eller förlust för Àgare av Àldre smÄhus?

Den nya lagen (SFS 2006:985) om energideklarering av bostÀder trÀdde i kraft den 1 oktober 2006.I denna deklaration ska byggnaders energiförbrukning anges och vilka ÄtgÀrder som rekommenderas för att minska byggnadens energianvÀndning. Vad hÀnder dÄ med Àldre hus, som har dÄligt isolerade vÀggar, tak, grund och i mÄnga fall Àven Àldre fönster som inte pÄ lÄnga vÀgar kommer upp i dagens energisparande krav.I Àldre hus Àr det frÀmst transmissionsförlusterna som stÄr för energiÄtgÄngen och i denna rapport görs berÀkningar för ett hus byggt 1959 i VÀxjö. I rapporten framgÄr det vad man tjÀnar pÄ att tillÀggsisolera och byta fönster samt hur mÄnga Är det tar innan man har tjÀnat in pÄ förbÀttringen av klimatskalet. Det ges Àven en inblick i vad man bör tÀnka pÄ om man tillÀggsisolerar med avseende pÄ kondensrisk inne i byggnadsdelarna..

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->