I denna uppsats studeras en utvidgad Balassa-Samuelsson-modell för att analysera den långsiktiga effekten av inhemsk och utländsk BNP-tillväxt samt oljeprisets utveckling på den reala effektiva växelkursen för 16 OECD-länder. Uppsatsen har genomförts med Johansens kointegrationsanalys samt dynamisk OLS för länder som uppvisar kointegration. För de länder där kointegration inte föreligger används impulsresponsfunktioner för att analysera variablernas långsiktiga effekt. Studien ger visst stöd för hypotesen att de nämnda variablerna påverkar den långsiktiga dynamiken för respektive växelkurs..

The swedish rule concerning the treatment of employee stock-options have changed and the new wording of the rule will be applicable for the first time in 2010. The previous wording of the rule stated that the employee shall be taxed for the stock-option when moving abroad, even if the option is not exercised. The Swedish Skatteverket and Regeringsrätten have found that this rule is in conflict with the free movement of persons within the European Union. The new wording of the rule states that the employee shall be taxed when the option is excercised, no matter where the employee is situated. A state`s right of taxation of a stock-option determines wheter and to what extent the employee stock-otion derives from that state..

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Målet med examensarbetet var att utvärdera hur Gustavsberg AB i Vårgårda arbetar för en hållbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som även gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. Målet var också att genom intervjuer med personer på företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hållbar utveckling. Rapporten innehåller även en diskussion kring hållbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa.Utvärderingen hur företaget arbetar för en hållbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick från de kriterier Folksam använder i sin årligt återkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras på Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting Initiative´s (GRI) direktiv.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och påverkat länder i hela världen. Inom EU har också en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmärksammade Parmalat-skandalen i Italien år 2003. Sverige såsom många andra länder har valt att skärpa reglerna för internrevision och år 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillämpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion årligen ska utvärdera om de har ett behov av en sådan.Vad karaktäriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina.Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför.Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader..

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

Detta är en empirisk undersökning av sambandet mellan tillväxt och historisk volatilitet på tillväxt. Många uppsatser har tidigare studerat sambandet mellan tillväxt och volatilitet på tillväxt, t ex Ramey och Ramey (1995), Hnatkovska och Loayza (2004), Siegler (2005). Vi menar dock att volatilitet på tillväxt inte är en tillräckligt exogen variabel. Vi har funnit att det, för alla länder, inte finns ett generellt samband mellan tillväxt och historisk volatilitet.Däremot kan det finnas ett samband mellan tillväxt och historiskt volatilitet för industrialiserade länder (OECD länder). Vi har även studerat om det är någon skillnad i sambandet mellan tillväxt och historisk volatilitet beroende på den historiska tillväxten, menfunnit att så inte är fallet..

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Lifelong learning (LLL), a concept dating back to the 1920s, is much used both by the OECD, UNESCO and the EU. But while intergovernmental think-tanks and supranational organisations often use the term in a positive sense, many (not least scholars) are critical of the term. The critique either deals with the lack of a universal definition, that the implicit responsibility for LLL has shifted onto the individual, or that the meaning of the term has shifted from a humanistic one linked to the personal development and a better society to a neoliberal one that involves growth, competition, globalisation and human capital theory. This study is based on interviews with nine trade union representatives on their understandings of lifelong learning. The results showed that while LLL was positively viewed by most, there was virtually no communication vis-à-vis members on the topic, most trade unions have no policy regarding LLL, and responses from representatives were sometimes self-conflicting..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..