This thesis concerns agreements for the exchange of information relating to tax matters between Sweden and the previous tax havens Monaco and Liechtenstein. Monaco does not apply any tax on income or capital for individuals and Liechtenstein has strict bank secrecy, both aspects are supposed to be counteracted by similar agreements. The purpose is to investigate whether the entered agreements increases transparency and effective exchange of information in accordance with the OECD´s objectives in the area. Furthermore, is there any regulation in the agreements that can be seen as potentially loopholes to avoid the exchange of information and if so; may these loopholes be justified in any way?OECD believe that the tax havens favorable tax regulation is resulting in harmful tax competition and they identify lack of transparency and lack of effective exchange of information as the main reasons.

It is more common now to purchase products and services on the Internet. More and more companies choose to sell their services and products this way. Some services and products the customers can get delivered directly to their computers. Therefore, it is important for entrepreneurs to know when they risk a permanent establishment in another country due to their Internet based activity. If the company gets a permanent establishment in the other country, the other country can tax the income which is relatable to the company?s permanent establishment.

Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln.

Syftet är att beskriva en maktkamp mellan Sverige, Norden och OECD å ena sidan, ochskatteparadisen och med dem förtrogna skatteplanerare å den andra. Jag ämnar med attutröna det senaste decenniets faktiska utveckling av skatteparadisen ? deras fortbestånd,framgång eller eventuella nedgång. Jag hoppas kunna bidraga med intressanta infallsvinklaroch teoretiska perspektiv på det som varit och hur framtiden skulle kunna se ut. Vidare åsyftasatt ge en inblick i hur arbetet emot skatteparadisfenomenet, samt för detsamma, ser ut.Hur ser relationen och utvecklingen mellan det svenska skatteverket, OECD och de av demklassade skatteparadisen, ut ur ett maktperspektiv?Jag har bedrivit en kvalitativ, induktiv forskningsprocess ? en fallstudie i huvudsak utgjord avlitteraturstudium.

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen ? om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans..

Ett uttryck som har uppkommit inom den internationella beskattningsrätten under det senaste året är BEPS. Begreppet står för Base Erosion and Profit Shifting, och syftar till det projekt som OECD driver åt G20:s vägnar. Projektets syfte är att skapa förutsättningar och verktyg för länder att motverka aggressiv skatteplanering som eroderar länders skattebaser. Projektets resultat är i skrivande stund inte färdigt, men det finns mycket som tyder på att vi kommer att se en förändring inom både intern och internationell dubbelbeskattningsavtalsrätt inom de kommande åren.Ett av fokusområdena inom projektet är OECD:s modellskatteavtals omdiskuterade definition av fast driftställe. En definition som vi i Sverige delvis använder oss av vid utformning av definition till fast driftställe i IL 2:29, och där modellskatteavtalets kommentarer används vid tolkning av paragrafen.

I denna uppsats undersöks räntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den långaräntan)och aktieavkastningars prognosvärde för framtida real BNP tillväxt för 29 OECDländer med en dynamisk icke-linjär paneldatamodell. Denna icke-linjära specifikation tillåterför eventuella asymmetrier beroende på om ekonomin befinner sig i recession eller ej.Resultaten tyder på att både aktieavkastningar och räntedifferensen, mellan tremånaders- ochtioårsräntan, har prognosvärde för framtida tillväxttakt. Sambanden är i linje med ekonomiskteori som förutsäger att en minskad räntedifferens och/eller stigande aktieavkastningarsignalerar en kommande högkonjunktur. Skattningarna tyder vidare på att aktieavkastningarhar högre prognosvärde för framtida tillväxttakt då modellen med denna variabel förklararmer av variationen i tillväxttakt. Slutligen indikerar resultaten att räntedifferensen ochaktieavkastningar till stor del innehåller olika information gällande framtida tillväxttakt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna.Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet.Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt..

Svenska elevers allt sämre prestationer i PISA-undersökningarna har väckt debatt i Sverige om skolans kvalitet och hur man ska kunna förbättra den. Svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har också sjunkit betydligt sedan den första undersökningen gjordes år 2000. För att kunna vända trenden av fallande resultat är det viktigt att försöka identifiera de faktorer inom skolan som kan ha störst effekt på elevernas lärande. Faktorer som har föreslagits ha stor inverkan på lärande är lärarnas behörighet, förhållandet antal elever per lärare och lärarbrist. Syftet med arbetet är att via sökning av litteratur och OECD:s databaser från PISA-undersökningarna år 2000 till 2014 ta reda på om behörighet hos lärare eller/och lärartäthet kan förklara de försämrade förmågor i läsning, naturvetenskap och matematik som konstaterats hos svenska elever i PISA-undersökningarna och att undersöka om samband kan finnas med andra OECD-länders resultat. Resultaten tyder på att lärarbehörighet och lärartäthet kan vara av betydelse för hur eleverna presterat i PISA ? framförallt verkar det vara viktigt att skillnaderna mellan lärarnas behörighet i skolan är liten (liten spridning).

I dom RÅ 1996 ref. 84 framkommer att utöver de tolkningsregler som följer av Wienkonventionen, bör även OECD:s modellavtal och dess kommentarer beaktas vid tolkning av skatteavtal. I 2003 års revidering av kommentaren till artikel 1 i OECD:s modellavtal belyses frågan om förhållandet mellan interna motverkansåtgärder och skatteavtal. I kommentaren anges att interna motverkansåtgärder ska ges företräde om det föreligger klar bevisning på att ett skatteavtal missbrukas. I RÅ 2010 ref.

Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

Denna uppsats prövar empiriskt kapitalstockens och arbetsmarknadens institutioners (AMI) betydelse för arbetslösheten på kort och medellång sikt, utifrån keynesiansk och nykeynesiansk teoribildning. Uppsatsens huvudsakliga keynesianska teoretiska modell utgår ifrån antaganden om att arbetslösheten uppvisar hysteresis/persistens samt att NAIRU bestäms endogent, till exempel utifrån ett antagande om att lönebildningen präglas av ömsesidighet. Phillipskurvan antas vara långsiktigt icke-vertikal. Datamaterialet täcker som mest åren 1960-2010 samt 19 OECD-länder och analyseras bland annat genom OLS, panelkorrigerade standardfel, fixa effekter m.m. Den empiriska analysen indikerar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan reala nettokapitalstockens tillväxttakt och arbetslöshet.

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades på OECDs riktlinjer för internprissättningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehåller omfattande förslag på hur OECDs nuvarande internprissättningsdokumentationsregler bör revideras. Frågan blir därmed om, och i så fall hur, kommande svenska internprissättningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestämmelser och OECDs kommande ändringar.

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning.