Den hÀr studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter som finns inom lÀs- och skrivundervisning hos sex lÀrare som arbetat mer Àn tjugo Är med just lÀs- och skrivundervisning. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor som lyder; Hur arbetar nÄgra erfarna lÀrare med lÀs- och skrivundervisning? Vad har format deras sÀtt att undervisa? Vad vill nÄgra lÀrare med lÄng erfarenhet inom lÀs- och skrivundervisning dela med sig av till nyutexaminerade lÀrare? har vi genomfört intervjuer med lÀrare. Vi valde att anvÀnda oss av en öppen intervjuform som gav oss möjlighet att stÀlla vidare/öppnare frÄgor, som gör att den intervjuade fritt kan utveckla sina tankar.VÄr undersökning visade bl a att de intervjuade lÀrarna har format sina arbetssÀtt med hjÀlp av teoretiska kunskaper, influenser frÄn andra, egna reflektioner över undervisningen, synen pÄ hur undervisningen ska uppfattas och delaktighet frÄn barnen. De delar uppfattningen att det ska vara roligt med lÀs- och skrivundervisning och att det Àr viktigt med tilltro till barnets förmÄga..

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Inom kommunikationsbranschen rÄder det hög konkurrens om arbeten för bÄde nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna Àr en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkÀt med 50 byrÄer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har Àven syftat till att belysa skillnader i svaren beroende pÄ byrÄernas storlek.Resultaten frÄn enkÀten visade att den vanligaste kanalen vid anstÀllning inom kommunikationsbranschen Àr via personliga kontakter och att det Àr portfolions kvalité som vÀger tyngst vid anstÀllning. Vid ansökan föredrog byrÄerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju sÄg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende pÄ byrÄ-storleken..

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör dÀrmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap frÄn ett flertal artiklar sammanstÀllas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov mÄste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansÄg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.

PÄ uppdrag av Kliniskt TrÀnings- och Simulerinscentrum (KTC) kom författarna till denna studie i kontakt med Àmnet simulationstrÀning. SimulationstrÀning introducerades under 50-talet i den medicinska vÀrlden. Sedan dess har det gjorts mÄnga framsteg och förbÀttringar pÄ omrÄdet, i takt med att kraven ökar pÄ sjuksköterskans arbetsuppgifter. Syftet med den hÀr studien var att studera effekter av simulationstrÀning. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar vilka behandlar simulationstrÀning och dess effekter.

Dagens sjuksköterskeutbildning gÄr under akademisk skolning och omvÄrdnad ska enligt lagar och författningar grundas pÄ vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och Àr dÀrigenom ett bevis pÄ hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frÄgestÀllningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar dÀr resultatet visade att sjuksköterskans förutsÀttningar för implementering av evidens i omvÄrdnaden underlÀttades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.

Bakgrund: PÄ mÄnga arbetsplatser vÀrlden över erfar sjuksköterskor stress ochupplever sin yrkesroll som psykiskt pÄfrestande samt att den genererar litenegenkontroll. Av den orsaken behöver sjuksköterskor vara uppdaterade samt hakunskap om olika coping-strategier som kan anvÀndas för att hantera denarbetsrelaterade stressen dÄ hen riskerar att drabbas av sÄvÀl fysisk- som psykisk ohÀlsa.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka coping-strategiersjuksköterskor anvÀnder för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudienbaserades pÄ totalt 16 vetenskapliga artiklar varav fyra var av kvalitativ art och 12 avkvantitativ art. Artiklarna granskades och analyserades utifrÄn en summativinnehÄllsanalys. Resultat: Resultatet sammanstÀlldes till fyra huvudkategorier;Problemfokuserad-, Emotionsfokuserad-, Omdefinierande-, samt Undvikande coping.Huvudkategorierna innehÄller subkategorier med tillhörande coping-strategiersjuksköterskor anvÀnt sig av vid hantering av arbetsrelaterad stress.

The aim of the study was to describe how hygienist`s receiving their certificate during 2003 and 2004, perceive their working situation, salary and impression of their first employment as a registered dental hygienist. A questionnaire was sent out to new dental hygienist`s examined year 2003 and 2004 in Sweden. Most of the new examined dental hygienist`s found the education adequate or more than adequate. A few individuals found it inadequate. The ones finding the education inadequate wanted more clinical practice and more training in administrative work.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Revision Àr ett yrke som prÀglats av sin trista image och revisionsbyrÄerna har haft svÄrt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gÀller inte lÀngre dÄ mÄnga studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen Àr ett populÀrt val. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyrÄerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda pÄ med en enkÀtundersökning gjord bland studenter pÄ ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter frÄn revisionsbyrÄer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra pÄverkat yrkets image.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i Är 7-9. Det Àr en studie i vilken nyutexaminerade lÀrare kan ta del av erfarna lÀrares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskÀmnet. Det finns en mÄngfald i svenskÀmnet som mÄnga andra skolÀmnen saknar. Denna mÄngfald ger Àven detta examensarbete variation. Fokus ligger dock pÄ tre teman: LÀrarstilar, Att nÄ eleverna och Existentiella frÄgor.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position pÄ ett landbaserat företag som Àr aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant dÄ arbetsmarknaden för svenskt dÀcksbefÀl har förÀndrats mycket de senaste 10 Ären. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÄ denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och dÀrigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillrÀcklig kompetens för att erhÄlla anstÀllning iland. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tÀnka sig att anstÀlla en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansÄg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvÀrd dÄ vissa positioner krÀver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..