Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjälper vid psykiska tillstånd. Flera behandlingar är etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nått ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som sjukgymnaster inom BUP i Sverige använder sig av. Syftet var också att få en bild av hur sjukgymnaster upplever att de används som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkät skickades ut till 15 sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.

Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus är en global sjukdom som snabbt ökar i antal. Den viktigaste delen av behandlingen handlar om att äta ?rätt? kost och allt fler personer blir i behov av kostrekommendationer och kostförändringar.Syfte: Beskriva personer med typ 2-diabetes upplevelser av att göra kostförändringar.Metod: Systematisk litteraturstudie där 13 artiklar, tolv kvalitativa och en kvantitativ/kvalitativ, analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Många med typ-2 diabetes kände sig utanför och upplevde känslor av frustration, ilska, stress och oro. Kosthållningen upplevdes som svår på grund av att kostrekommendationerna var otydliga och ständigt förändrades, dock ansågs motion vara till hjälp. Vardagen upplevdes ofta som en kamp mellan vad som var bäst ur sjukdomssynpunkt, sina begär och frestelser.

Citatet i titeln på denna uppsats syftar på det anslag som de intervjuade förmedlar som centralt i bedömning inför psykoterapi. Att det är hur relationen i mötet mellan patient och intervjuaren gestaltar sig som ger den viktigaste informationen inför en eventuell psykoterapi. Denna undersökning bygger på intervjuer med sex psykoterapeuter om hur bedömningsarbetet går till och deras erfarenheter av det. Behovet av psykoterapi som en bland flera behandlingsmetoder inom psykiatrin är större än tillgången på interna psykoterapiresurser. Därför har Stockholms läns landsting under ett antal år haft särskilda medel för att upphandla psykoterapi externt. För att fördela dessa begränsade pengar har särskilda bedömargrupper haft den uppgiften på mottagningarna.

Bakgrund: Varje år får cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. När en person drabbas av cancer och får en palliativ diagnos inverkar det stort på de närståendes situation. Ångest och oro är många gånger större hos de närstående än hos den sjuke själv. Det är tungt att som närstående stå vid sidan om och se sin kära ha plågsamma symtom. I sjukvården hamnar närstående ofta i bakgrunden och allt fokus läggs på den sjuke.

Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som är orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivån och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstånd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omställning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjälp.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrån en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar där samtliga analyserades med inspiration av innehållsanalys. Målgruppen för studien var föräldrar till barn upp till 12 år med diabetes typ 1.Resultat: Många föräldrar var oförberedda på sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfället.

SAMMANFATTNINGBakgrund: I Sverige drabbas nära lika många kvinnor som män av hjärtinfarkt, trots detta är vården formad till större delen för män. Kort tid på sjukhus innebär att återhämtningen sker i huvudsak på egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift är att ge patienten verktyg för att klara av att återhämta sig i största möjliga mån.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.    Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades.

Avsikten med den här studien var att ta reda på hur en diagnos kan påverka en elevs självuppfattning samt hennes skolsituation. Denna fallstudie visar att diagnosen inneburit en förklaring och positiv bekräftelse för eleven. Hon vet nu att det finns en orsak till hennes läs- och skrivsvårigheter. Hon har också blivit mer medveten om att hon har rätt att få mer hjälp vilket har bidragit till att eleven lättare själv ber om hjälp. Föräldrarna vet att de har rättighet att få mer stöd till sitt barn och att det finns olika hjälpmedel för att underlätta skolarbetet för henne.

Diagnoser är ett ämne som diskuteras både på skolor och i samhället, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthållning, pedagogiska förhållningssätt samt uppfostringstekniker. Lärare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar. Men hur präglas och utformas familjens vardag när det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill säga när ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, föräldrar och barnet själv angående familj, vänner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjälp av diktafon som senare transkriberades.

Få studier har undersökt behandlingsutfall efter lång behandling av ätstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt på behandling (Completers). Det är därför betydelsefullt att identifiera vad som kännetecknar andra patientgrupper. Studien jämför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) Syfte: Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte är att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.Metod:En kvantitativ longitudinell databas har använts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna.

Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa det förändringsarbete som är genomfört på Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger på informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det är av intresse för studiens resultat att beskriva hur förändringen genomförts då det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förändring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebär. Vidare belyser forskare två olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin tillvaro.

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.