Sökresultat:
1082 Uppsatser om Nyupptäckt diagnos - Sida 28 av 73
Flickor med ADHD - fler mÄste bry sig!
Syftet med följande arbete Àr att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en
gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.
I arbetet ges lÀsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor
med ADHD. Metoden för vÄr undersökning Àr halvstrukturerade intervjuer som utförts med
13 respondenter. Tre av intervjuerna Àgde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.
Ăvriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade
spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.
Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att respondenterna var vÀl insatta i ADHD
problematiken. De flesta pÄpekade att flickors problematik mÄste synliggöras. Tidig upptÀckt
och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller
utbrÀndhet.
F?r alla verkligen vara med och leka?
Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.
Origo2: internetadministrerad sjÀlvhjÀlpsbehandling för generaliserat Ängestsyndrom med kbt respektive pdt
GAD Àr en vanligt förekommande psykiatrisk Äkomma och behovet att utveckla behandlingsformer som kan nÄ fler ur denna patientgrupp Àr stort. Syftet med denna randomiserade kontrollerade studie, Origo2, var att replikera den Ätta veckor lÄnga kognitiva beteendeterapeutiska behandling som genomförts i studien Origo 2006, och att pröva om en motsvarande internetadministrerad psykodynamisk behandling skulle fÄ lika god effekt. UtfallsmÄtten var Ätta sjÀlvskattningsskalor samt kliniska bedömningar av diagnos och psykisk hÀlsa. Sammanlagt deltog 81 personer i 3 grupper med 27 personer i varje, varav en vÀntelistkontroll. Resultaten visade signifikanta förbÀttringar för bÄda de aktiva behandlingarna vid eftermÀtning samt vid 3-mÄnadersuppföljning.
?Det Àr dÄlig uppfostran? : En stuide om förÀldrarnas upplevelse av ADHD hos sina barn
?Det Àr dÄlig uppfostran? Àr ett examensarbete skrivet av Jenny Spik och Alexander Villafuerte. Studien undersöker utifrÄn ett förÀldraperspektiv hur förÀldrarnas tillvaro pÄverkats utav en ADHD-diagnos pÄ deras barn. Syftet med studien Àr att försöka hitta en förstÄelse kring hur detta pÄverkar familjelivet men framförallt förÀldrarna. Med teorier om stigmatisering, avvikande och normaliseringsprinciper som verktyg har författarna till studien försökt att analysera data.Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts vid insamling av data för denna studie.
Att vara nÀrstÄende till en patient med Àtstörning: Hur sjuksköterskan kan frÀmja delaktighet och bekrÀfta nÀrstÄende
Fördjupningsarbetets syfte var att belysa upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lider av Àtstörning, samt hur sjuksköterskor kan möjliggöra för nÀrstÄende att kÀnna delaktighet i omvÄrdnaden och hur bekrÀftelse kan anvÀndas som vÄrdhandling för att stÀrka kÀnslan av delaktighet. I bakgrunden beskrivs Àtstörningar och vad det innebÀr att vara nÀrstÄende till en person med en psykiatrisk diagnos. Vi valde begreppen bekrÀftelse och delaktighet som den omvÄrdnadsteoretiska förankringen eftersom nÀrstÄende beskrivit att de saknar bekrÀftelse frÄn vÄrdpersonal och att de inte kÀnt sig sÄ delaktiga i vÄrden som de önskat. I resultatet framkommer att mÄnga nÀrstÄende hade en kÀnsla av att vara utestÀngda och bortstötta av vÄrdpersonal. De upplevde kÀnslor av skuld och maktlöshet.
Personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer: en litteraturstudie
Kolorektal cancer Àr den tredje största cancerformen och det Àr en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att fÄ stöd Àr viktigt, Att behandling och symtom skapar kÀnsla av oro och Att kÀmpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att fÄ sin diagnos och osÀkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.
Fibromyalgisyndrom : En kunskapsöversikt
Denna kvalitativa kunskapsöversikts syfte Àr att pÄvisa vilken syn man idag har pÄ patienter med Fibromyalgisyndrom, hur detta syndrom behandlas och hur dagens synsÀtt har vÀxt fram. Fibromyalgisyndrom drabbar 2-4% av befolkningen, och 80-90% av dessa Àr kvinnor. Eftersom sjukdomen inte "syns utanpÄ" Àr det svÄrt för anhöriga, arbetskamrater och lÀkare att inse svÄrighetsgraden av patientens besvÀr. En genomgÄng av forskningsrapporter och annan litteratur visar att diagnosen karaktÀriseras av diffusa symtom, funktionella störningar och obestÀmda smÀrt- och vÀrktillstÄnd. Diagnosen har lÄg status, Àr inte lokaliserad till nÄgot bestÀmt organ och det finns ingen bot, bara lindring och symtombehandling.
TvÄ metoder för att pÄvisa lungemboli : En litteraturstudie
SammanfattningI Sverige drabbas ca 10000 personer Ärligen av lungemboli (LE). En vanlig bakomliggande orsak till LE Àr djup ventrombos. Tromboserna brukar vanligen sitta i benets eller bÀckenets djupa vener. För att pÄvisa LE krÀvs att patienten genomgÄr olika radiologiska metoder sÄsom t.ex. datortomografi (DT) eller lungscintigrafi.Syftet med denna studie Àr att beskriva radiologiska metodval vid utredning av LE, för- och nackdelar med de olika metoderna och i vilka fall respektive metod föredras. I databasen Pubmed söktes vetenskapliga artiklar som analyserar vilken av de radiologiska metoderna som föredras vid LE.
Att leva med HIV : det psykiska lidandet
Bakgrund: Att leva med HIV som Àr en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan Àven ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV Àr en samhÀllsfarlig och global sjukdom som innebÀr livslÄng medicinsk behandling. HIV Àr belagt med skuld och fördomar pÄ grund av okunskap och rÀdsla. Det Àr kÀnslomÀssigt svÄrt för den HIV-smittade att berÀtta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.
Bröstcancer - Yngre kvinnors psykiska pÄverkan vid diagnos
I dagens samhÀlle Àr bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor fÄr
diagnosen. Kvinnor reagerar kÀnslomÀssigt starkt nÀr sjukdomen hotar deras liv.
Det Àr dÀrför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas
vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna
studie Àr att belysa yngre kvinnors psykiska pÄverkan vid diagnosen
bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr resultatet var
baserad pÄ Ätta kvalitativa artiklar vars innehÄll granskades, tolkades och
analyserades.
Digital tomosyntes vid lungröntgen
Lungröntgen Àr en av de vanligaste röntgenundersökningar som görs i Sverige. MÄnga gÄnger vid vanlig lungröntgen kan patologiska förÀndringar bara misstÀnkas sÄ dÄ anvÀnds datortomografi (CT) undersökning av thorax som komplettering. Detta ger en ganska hög strÄldos till patienten. En ny teknik, digital tomosyntes har visat sig kunna ge klart bÀttremöjligheter att stÀlla diagnos vid flera sjukdomstillstÄnd Àn vanlig lungröntgen utan att ge anmÀrkningsvÀrd högre strÄldos. NÄgra studier har visat att behovet av CT undersökningar kan reduceras med hjÀlp av denna teknik, vilket ger klart lÀgre strÄldos till patienten.
Barncancer och den svÄra tiden som följer : FörÀldrars upplevelser av stöd
Ă
rligen rapporteras det in ungefÀr 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan Äldrarna 0-18 Är. I vÄrden av cancersjuka barn Àr förutom barnen, Àven förÀldrarna i stort behov av stöd. För att öka vÄrdkvalitén behöver förÀldrarnas upplevelser av stöd nÀr barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa förÀldrarnas upplevelser av stöd nÀr barnet har en cancer diagnos. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie dÀr resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes.
Edition i skiljeförfarande : sÀrskilt om kompetensfördelningen avseende bevisbetydelserekvisitet vid edition enligt 26 § LSF
Tidigare forskning visar att individer med en diagnos inomautismspektrumet (ASD) upplever en större sinneskÀnslighet vad gÀllerhörsel, syn och kÀnsel men fÄ studier har undersökt lukt kÀnsligheten. Syftetmed föreliggande studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för luktfunktioner hosvuxna med ASD.16 deltagare med ASD (14 kontroller) testades iluktkÀnslighet, fri- och stödd luktidentifiering. Samtliga deltagaresjÀlvskattade Àven den upplevda luktkÀnslighet samt genomgick ettscreeningtest för autism, The adult spectrum quotient, AQ. Lukt kÀnslighet,fri och stödd luktidentifikation skiljde sig inte Ät mellan de bÄda gruppernaSjÀlvskattning av luktfunktioner korrelerade signifikant positivt med AQpoÀng vilket visar att personer med högre grad av ASD ocksÄ upplevde sigsom mer luktkÀnsliga. Föreliggande resultat pÄvisade att personer medhögre AQ-poÀng upplevde att de hade en kÀnsligare luktfunktion.
En skola för alla. Med eller utan diagnos
Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men Àven för yrkesverksamma lÀrare. Syftet med vÄrt examensarbete var att försöka ta reda pÄ hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum pÄverkas för en lÀrare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fÄtt fram hur vardagen i skolan kan se ut frÄn bÄde elev ?och lÀrarperspektivet. Vi har Àven besökt Karolinaskolan dÀr vi fick insikt i hur det kan se ut pÄ ett internat för elever med DAMP/ADHD.
Elevers förstÄelse för begreppen area och omkrets
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om och hur elever uppfattar begreppen omkretsoch area. DÄ vi bÄda studerar till matematiklÀrare anser vi att detta arbete kan stÀrka oss i vÄrlÀrarroll samt utveckla oss inom arbetsomrÄdet geometri.Vi började med att göra en diagnos med ca 40 elever. Genom att djupintervjua tre av elevernafick vi en bÀttre förstÄelse för varför eleverna svarade som de gjorde pÄ diagnosen.Genom att göra en lÀromedelsgranskning av de aktuella lÀroböckerna ville vi se om dessa kanspela roll nÀr det gÀller elevernas kunskap inom detta omrÄde.Resultatet visar att de flesta eleverna klarade att rÀkna uppgifter inom omrÄdet omkrets ellerarea och anvÀnda sig av dessa begrepp nÀr uppgiften var ?given?, pÄ sÄ sÀtt att eleverna fÄr vetavad som ska rÀknas ut (area eller omkrets). Problemen dyker upp nÀr eleverna fÄr svÄrareuppgifter som Àr konstruerade pÄ ett sÄdant sÀtt att de inte fÄr en given metod att lösa uppgiften,det vill sÀga nÀr det Àr oklart hur eleverna ska angripa uppgiften..