Sökresultat:
951 Uppsatser om Nyttan med IT i vćrden - Sida 11 av 64
SLOPAD REVISIONSPLIKT : ? faktorer som pĂ„verkar smĂ„företagaren i valet av fortsatt revision BEHOV ? RELATION ? KONTAKT - VĂRDE
Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Ăstersunds Kommun.
Behovs- och funktionsanalys av inköpshanteringen i FDT
Avance: frÄn kartlÀggning av brister och behov till
utvÀrdering av föreslagna förbÀttringsförslag genom
PENG-analys
FDT AB Àr ett företag som utvecklar och sÀljer affÀrs- och butikssystem till smÄ och medelstora företag i Sverige. Syftet med rapporten var att kartlÀgga och utvÀrdera huruvida inköpshanteringen i FDTs affÀrssystem Avance och dess befintliga funktioner uppfyller kundernas krav. I fall att brister upptÀcktes skulle funktionella specifikationer tas fram som löser dessa. Vidare ingick Àven att vÀrdera förbÀttringsförslagens potentiella nytta via en sÄ kallad PENG-analys. KartlÀggningen av anvÀndarnas behov och önskemÄl har genomförts med hjÀlp av tvÄ olika metoder.
AnvÀndning av komposterat rötslam i anlÀggningsjord : En undersökning av innehÄll och lÀckage till recipienten
Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.
?DET BLIR BARA ETT VAKTJOBB? En kvalitativ studie om sk?tare och behandlingsassistenters erfarenheter av r?ttspsykiatrisk slutenv?rd.
I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk
v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av
domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk
st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen
inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r
behandlad.
Den militÀra nyttan av ett C4I-system för en skyttegrupp
Sett utifrÄn ett historiskt perspektiv har utvecklingen av soldatens utrustning skett relativt lÄngsamt. Dock har utvecklingen under det senaste decenniet gÄtt fort framÄt. I början pÄ 2000-talet konfronterades flera lÀnder av behovet av att utveckla soldaten och dennes personliga utrustning. DÀrför startade mÄnga lÀnder egna framtida soldatsystemsprojekt. TillgÄngen till ett C4I-system Àr nÄgot som alla framtida soldatsystemsprojekt har gemensamt.
VÀgtrafikskadade i VÀstmanlands lÀn idag och för tjugo Är sedan : Regional uppföljning av det nationella trafiksÀkerhetsmÄlet
Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.
Diabetes, hyperglykemi och sÄrinfektion : - en studie av riskfaktorer fo?r att drabbas av postoperativ sa?rinfektion efter CABG-kirurgi
Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.
Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa
Bakgrund
Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom
?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete,
fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra.
Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med
person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det
av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i
rehabiliteringsprocessen.
Digitala verktyg i skolmiljön - en studie av lÀrares anvÀndande av digitala verktyg / Digital tools in the school environment - A study of teachers' use of digital tools
LÀrare i Sverige har större tillgÄng till digitala verktyg Àn i andra jÀmförbara lÀnder, trots detta visar rapporter att lÀrare i svenska skolan inte anvÀnder sig av dessa i den mÄn möjligheter finns. Vi undersöker dÀrmed: Vad Àr avgörande för hur och om lÀrare anvÀnder digitala verktyg i sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap? Samt; Hur kan vi förstÄ de skillnader som uppvisas mellan olika lÀrares anvÀndande och förhÄllningssÀtt till digitala verktyg. Vi nÀrmar oss frÄgorna utifrÄn Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och pÄverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer.
Revisionens vÀrde - Vilka faktorer pÄverkar revisionens vÀrde?
Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.
ATT BEVARA INTEGRITET I SOMATISK SLUTENV?RD. En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser
Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.
InstÀllningen till revisionspliktens avskaffande : En studie ur smÄ aktiebolags- och intressentperspektiv
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en uppfattning om vilken instÀllning smÄ aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. UtifrÄn de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna instÀllning till revisionsplikten.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna i uppsatsen har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen Àr baserad pÄ strukturerade intervjuer.Empiri: VÄrt empiriska material bestÄr av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.Slutsatser: VÄr undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga smÄföretagen nÄgot som bÄde revisorerna och intressenterna hÄller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svÄrt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder Àr anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna.
Upplevelse av digital sm?rtskola inom prim?rv?rden f?r patienter med l?ngvarig sm?rta : ? En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.
Revisionsplikten: nödvÀndigt ont eller stor nytta för det lilla företaget?
Syftet med föreliggande uppsats var att förstÄ den reviderade informationens anvÀndning och betydelse i och för mikroföretag. Detta dÄ det idag pÄgÄr en het debatt angÄende revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt NÀringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag dÄ de tycker att krÄngliga regler hÀmmar företagandet och att Sverige Àr beroende av de smÄ företagen. FAR tror dÀremot att slopad revisionsplikt skulle innebÀra ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli bÄde svÄrare och dyrare att lÄna pengar och att göra affÀrer. I England Àr revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.
Ungdomsf?ngelsernas ?terkomst: en evidensbaserad eller symbolpolitisk reform? En kritisk analys av bet?nkandet om inr?ttandet av ungdomsf?ngelser utifr?n bestraffningsideologier och forskningsr?n
Debatten kring vilka straff som ?r mest effektiva f?r brottsbek?mpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska st?vjas har p?g?tt i ?rtionden. Under de senaste ?ren har fr?gan d?remot f?tt ?kad politisk prioritet och stort medialt genomslag, s?rskilt i samband med flera uppm?rksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalv?rden i uppdrag att f?rbereda ungdomsf?ngelser f?r unga i ?ldern 15?17 ?r, baserat p? bet?nkandet SOU 2023:44.