Telemonitorering är teknik för att medicinskt övervaka individer på distans. Tekniken har, trots att den är ny och outforskad, stora förväntningar på sig att vara en del av lösningen på vårdens framtida utmaningar. Syftet med den här rapporten är att presentera en översiktlig analys av telemonitorering som den används i vården idag. Dessutom att diskutera vilka vårdprocesser den bäst ska tillämpas i för att framöver leda till så stor patientnytta som möjligt. Området är svåröverblickbart av flera anledningar. Bland annat på grund av brist på en gemensam terminologi som används konsekvent och att den empiri som hittills genererats för att undersöka nyttan har gett spridda resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en social robot kan användas inom svensk demensvård och vilka effekter den har på patienterna. Roboten som används är Paro, en japansk sälrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglädje vilket även är viktiga begrepp i vård av människor med demens.Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie på ett vårdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fältanteckningar.Resultatet pekar på att sälen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och välmående för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken.

En av anestesisjuksköterskors uppgifter på en operationsavdelning är att ta emot och förbereda patienten inför narkos. Anestesisjuksköterskor bör arbeta utefter en perioperativ vårdprocess där ett pre- intra- och postoperativt samtal med patienten ingår. Den vetenskapliga litteraturen i ämnet förespråkar vikten av kontinuitet i patientmötet och den perioperativa vårdprocessen. En välinformerad patient känner sig trygg, vilket leder till minskat vårdlidande och snabbare postoperativ återhämtning. Dagens verksamhet är dåligt anpassad till att följa den perioperativa process som litteraturen beskriver.

I allt större utsträckning måste organisationer idag kunna visa nyttan av IT-investeringar. Därför använder organisationer nyttovärderingsmodeller allt mer som ett hjälpmedel för att kunna påvisa denna nytta. Lönsamma IT-investeringar får man dock inte enbart genom att nyttovärdera, detta beror på att dessa modeller inte säger hur de förväntade och utmålade nyttoeffekterna ska säkerställas utan bara vad man siktar på. Därför syftar denna uppsats till att ta fram riktlinjer som kan hjälpa organisationer i sitt arbete med att uppnå de förväntade nyttorna från en IT-investering. I denna studie har vi intervjuat tre större organisationer som genomfört nyttovärderingar och frågorna som ställts utgår från teorier som behandlar nyttovärderingar.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att, via egna studier och genom att beakta den aktuella debatten, undersöka om revisionsplikten i små företag är nödvändig. Vi vill ta reda på hur stort intresset är att avskaffa plikten i Sverige och dessutom vill vi se vad avskaffandet har inneburit för andra länder.Metod: För att uppnå vårt syfte, har vi genomfört en intensiv studie där vi grundligt har undersökt några få enheter. Datainsamlingen som ligger till grund för vår uppsats är deduktiv, då vi bygger förväntningarna på tidigare empiriska rön och teorier. Vår undersökning är baserad på en redan befintlig debatt och vi vill veta om den accepteras eller förkastas. Således har vi använt en kvalitativ ansats där vi har inhämtat information från fem intervjuer, varav två intervjuer genomfördes med småföretagareResultat & Slutsats: Efter att ha ställt vår empiriska undersökning mot tidigare teorier, har vi kommit fram till att det finns skäl att ifrågasätta revisionsplikten i småföretag.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Bland svenska advokater förs idag en diskussion om effekten av en befintlig trend som innebär att avtalen har blivit längre de senaste åren. Vissa advokater anser att avtalen idag har blivit onödigt långa, vilket är ogynnsamt för svenska företag, medan andra anser att det är bättre med dagens längre avtal och att svenska företag därmed endast gynnas av trenden. Den här uppsatsen syftar till att utreda vilken av dessa två ståndpunkter som ligger närmast sanningen. För att kunna avgöra vilken ståndpunkt som har rätt krävs att man kan fastställa om trenden innebär ett steg mot optimal avtalslängd eller ett steg ifrån. Enligt ekonomisk teori har nämligen varje avtal som upprättas en optimal avtalslängd eftersom det kostar pengar att upprätta avtal, dvs.

Syfte: Att utifrån utvalda scenarios identifiera vilka möjliga effekter som användandet av OLAP kan leda till. Genom en diskussion om nyttan med OLAP, efter att ha presenterat de scenarios som uppkom efter fallstudien, ge läsaren en ökad förståelse över hur olika brancher kan dra nytta av OLAP i deras respektive områden och visa hur kraftfullt OLAP kan vara för organisationer och verksamheter.Forskningsfråga: Vilka möjliga effekter kan OLAP tillföra i en verksamhet?Metod: En kvalitativ metod kallad fallstudie antogs till denna studie då ett antal scenarios arbetades fram. Datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ metod.Teori: Kapitlet inleds med en förklaring till OLAP och dess komponenter. Här förklaras OLAP, datalager, data mining, datakvalité, datalagrets datastruktur, stjärnschema, samt snöflingeschema.Resultat: Ett antal scenarios arbetades fram med utgångspunkt från existerande verksamheter och samhällssektorer.

Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjälp av bredvidgång. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvården där träning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatorträning är ökad patientsäkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvården är dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur människor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer där många faktorer, såsom tidspress och skiftande mål, påverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bättre efter träning i titthålskirurgisimulatorn Procedicus.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn.