BakgrundI den omvärld vi ser idag, präglad av ekonomisk oro, krävs en effektiv och funktionellstyrning för att små företag i allmänhet och de inom modebranschen i synnerhet ska överleva.Detta då små företag generellt inte har lika mycket kapital att ta av i sämre tider ochmodebranschen drabbas särskilt hårt då mode är det första hushållen sparar in på i enlågkonjunktur. Trots detta är majoriteten av de modeller för ekonomistyrning vi ser idagutformade med hänseende på större företag. Budgeteringen är en av dessa modeller vilkenockså är en av de äldsta och mest omtalade modellerna för ekonomistyrning.SyfteSyftet med föreliggande uppsats är att utreda budgeteringens anpassningsförmåga till småföretag i västsvensk modeindustri samt att utforska dess Nytta med utgångspunkt i ettledningsperspektiv.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att behandla företag inom västsvensk modeindustri. Dessutomkommer uppsatsen endast att behandla små företag, dessa definieras utifrån antal anställda,vilka inte får överstiga 49 stycken.MetodFöreliggande uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett kombineratdeskriptivt och explorativt undersökningssyfte samt en kvalitativ undersökningsmetod. Detutfördes fem semistrukturerade intervjuer med företagsledare för små företag inommodebranschen i Västsverige.Analys & slutsatserSåväl teori som empiri redogör för budgeten som en finansiell plan för kommandeverksamhetsår.

Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap.

Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha Nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Syfte: Att utifrån utvalda scenarios identifiera vilka möjliga effekter som användandet av OLAP kan leda till. Genom en diskussion om Nyttan med OLAP, efter att ha presenterat de scenarios som uppkom efter fallstudien, ge läsaren en ökad förståelse över hur olika brancher kan dra Nytta av OLAP i deras respektive områden och visa hur kraftfullt OLAP kan vara för organisationer och verksamheter.Forskningsfråga: Vilka möjliga effekter kan OLAP tillföra i en verksamhet?Metod: En kvalitativ metod kallad fallstudie antogs till denna studie då ett antal scenarios arbetades fram. Datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ metod.Teori: Kapitlet inleds med en förklaring till OLAP och dess komponenter. Här förklaras OLAP, datalager, data mining, datakvalité, datalagrets datastruktur, stjärnschema, samt snöflingeschema.Resultat: Ett antal scenarios arbetades fram med utgångspunkt från existerande verksamheter och samhällssektorer.

Salmonellainfektioner orsakar en betydande sjuklighet och innebär en stor kostnad för länder inom EU. Inom fjäderfäproduktionen har serovaren S. Enteritidis störst betydelse. EU-kommissionens "Zoonosis Directive" från 2003 innehåller regelverk för kontroll av zoonoser inom EU. Arten Salmonella spp.

Companies that invest in e-learning have different expectations regarding the outcome of the investment. According to literature and articles it is common that companies see reduction of costs as the primary benefit with e-learning. Therefore we ask ourselves the question if companies have attained the expected benefit of the investment in e-learning and to what extent cost reduction have been a determining factor in the investments? The purpose of the thesis is to examine if companies that invest in e-learning have attained the expected benefits. We also want to examine what the reason for investing in e-learning is and if cost reduction is the primary reason for investing.

Debattörer menar att Nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. Utifrån detta argument frågade vi oss vad revision tillfredställer för behov hos intressenten eller det vill säga vilken Nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jämföra Nyttan med kostnaden måste Nyttan preciseras med ett värde, revisionens värde. Först då man vet vilka behov som, genom revision, tillfredställs hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omständigheter som leder till att detta behov förändras. Syftet med undersökningen är att förklara revisionens värde genom att identifiera de faktorer som påverkar revisionens värde och därmed kunna granska fenomen såsom förväntningsgap och revisionsplikt.

Mindfulness betyder mentalt närvarande och är en form av mental träning som syftar till att medvetandegöra tankar och känslor utan att värdera dessa. Metoden används främst inom sjukvården i USA, Canada och Europa på individer drabbade av stress, ångest, smärta, depression och cancer. Det har visat sig att genom utövande av metoden har acceptansen och hanteringen av sjukdomar och besvär underlättats. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av metoden Mindfulness och dess Nytta inom sjukgymnastik. Metod: Studien grundar sig på fem intervjuer med sjukgymnaster inom primärvården som genomgått kurs i metoden Mindfulness.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har Nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för Nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Mitt examensarbete behandlar möjligheterna att effektivisera operationsverksamheterna på svenska sjukhus med hjälp av IT lösningar.Information har samlats in genom intervjuer av sjukvårsdspersonal och genom sökning på Internet. Operationsprocessen beskrivs och analyseras med hjälp av värdeanalysmetoden och flaskhalsanalysmetoden.Min slutsats är att svenska sjukhus bör effektivisera sina operationsprocesser i en strävan efter att skapa rätt värde för sina patienter. De bör försöka utnyttja möjligheterna med operationsplaneringssystem för att eliminera onödigt arbete och utveckla patientvärde. De fåtal svenska sjukhus som ännu inte gjort det bör införa operationsplaneringssystem.Det är inte IT system i sig själva som tillför Nytta och som effektiviserar verksamheter. Det är den förändring i arbetssätt och processer som kan stimuleras och realiseras med hjälp av IT systemen som tillför Nytta.Det räcker inte med att införa IT system och effektivisera arbetssätt för att effektivisera operationsverksamheterna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har Nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för Nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Den nya tidens utmaningar ställer allt högre krav på effektivitet och flexibilitet hos verksamheter. Traditionella informationssystem har svårt att tillmötesgå dessa krav. Den serviceorienterade arkitekturen (SOA) betraktas som ett nästa steg i utvecklingen, med syfte att hantera denna problematik. Förutsättningarna för att ett förändringsarbete skall lyckas kan definieras i termer av överblickbarhet, samförståelse (medvetenhet) och meningsfullhet. En lyckad övergång till SOA förutsätter att dessa faktorer har beaktats i förändringsarbetet. Begreppet SOA är fortfarande nytt för många och därmed kan förväntningar på arkitekturen variera stort.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har Nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för Nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till Nytta för kommande studenter och blivande lärare..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har Nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för Nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.