På cytostatikamottagningen, på Universitetssjukhuset MAS, påbörjade man ett projekt för ca två år sedan. Projektet hade som mål att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan skulle närvara vid nybesöket som läkaren har med patienten inför planerad cytostatikabehandling. Någon forskning som tidigare undersökt sjuksköterskans närvaro vid sådana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer, antalet informanter var sex stycken. Syftet var att undersöka den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans upplevelser före, under och efter nybesöket samt eventuella för- och nackdelar med detta arbetssätt.

I detta arbete presenteras och diskuteras skapandet och resultatet av en iOS?applikation som skall vara till hjälp för lärare i grund? och gymnasieskolan.Vid arbetet kring större applikationer måste plannering och utförande ömsom stötas mot varandra. Mycket av tiden och arbetet går till att skifta mellan olika programmatiska och visuella lösningar, för att i slutändan nå det som stämmer bäst överens med det önskade resultat. Att minimera denna tidsåtgång och att skala bort sekundär funktionalitet har varit en stor utmaning för mig, men också det jag har lärt mig absolut mest av.Slutresultatet blev en användbar produkt men med, från planneringen sett, en reducerad funktionallitet. Jag ser möjligheter i, och hoppas kunna ägna tid åt, en utvekling av produkten i framtiden, var jag kan dra Nytta av den lärdom som arbetet har fört med sig..

Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra Nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan..

Bakgrund och problem: De redovisningsskandaler som i början på 2000-talet uppdagades i amerikanska företag som Enron och Worldcom bidrog till debatten om aktierelaterade ersättningar. Det var delvis till följd av detta som IASB år 2002 startade arbetet med att ta fram en standard för redovisning av aktierelaterade ersättningar, IFRS 2. Finansiella rapporter upprättade enligt IFRS baseras på en stor del bedömningar, därför innehåller standarderna långtgående upplysningskrav. Den information som efterfrågas varierar beroende på vilka intressenter som avses, samt deras behov och Nytta av redovisningsinformation. Då det är en kostsam process att producera och tillhandahålla upplysningar finns det skäl att anta att den information som kommuniceras skiljer sig mellan olika företag.Syfte: Att beskriva och identifiera vilka upplysningar som lämnas om aktierelaterade ersättningar i svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, samt om det föreligger några skillnader mellan företag av olika karaktär avseende vilka upplysningar som lämnas.Avgränsningar: Avsikten med studien har inte varit att bedöma kvaliteten på de upplysningar som företagen lämnar, eller om företagen faktiskt har lämnat de upplysningar som krävs enligt IFRS 2.Metod: I studien ingår företag noterade på Stockholmsbörsen och datainsamlingen gjordes från företagens årsredovisningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i en sjundeklass i södra delen av Sverige förhåller sig till grammatikundervisningen samt hur de menar att läraren kan förbättra undervisningen i grammatik. Arbetet sammanställer akademisk litteratur och tidigare forskning om grammatik och grammatikundervisning i den svenska skolan för att hjälpa oss att besvara de angivna frågeställningarna. Den empiriska undersökningen gjordes i form av en enkätstudie där 14 elever deltog. Studien genomfördes på en grundskola i södra Sverige. Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har förstått innebörden av begreppet grammatik.

Sociala medier är något de flesta använder sig utav idag, både företag och privatpersoner. Internet är ett bra forum för att uttrycka sina åsikter på när möjligheten att vara anonym finns och att det sprids snabbt. Spridningsmöjligheterna är bra när de används på rätt sätt så som att sprida nyheter och annan viktig information. Sämre blir det när uppgifter som uppfattas kränkande sprids snabbt vilket leder till en större skada än Nytta. Denna spridning bidrar idag till att kränkningsbrotten blir grövre när fler personer får ta del av de kränkande uppgifterna.

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa.

Syftet med studien om psykosocial arbetsmiljö i Svenska kyrkan var att undersöka vilka faktorer som hade inverkan på arbetstillfredsställelse. Frågeformuläret QPSNordic34+ användes för att samla in data bland 166 anställda i fem yrkesgrupper i Svenska kyrkans församlingar. Resultaten visade, i linje med den teoretiska utgångspunkten, att upplevelse av positiva utmaningar i arbetet i hög grad inverkade på arbetstillfredsställelsen. Även rolltydlighet och personalinriktning inverkade. Sammantaget visas att upplevelsen av positiva utmaningar; att den anställdes kunskaper och färdigheter kommer till Nytta och att arbetet är meningsfullt, har betydelse för arbetstillfredsställelse i Svenska kyrkan.

Debriefing är en metod som används allmänt för att hantera och bearbeta starkt stressfyllda händelser, särskilt för personal i yrken där sådana händelser kan inträffa. Metoden har kritiserats efter det att den introducerades av Jeffrey T. Mitchell (1983) under namnet ?Critical Incident Stress Debriefing? eller CISD. Kritikerna hävdar att metoden kan förorsaka mer skada en Nytta.

Utvecklingen av internet och sociala medier har gjort att företag tvingas tänka nytt kring marknadsföring och varumärkesbyggande. Dagens konsumenter använder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumärken, och allt fler företag väljer således att använda sig av sociala medier i marknadsföringssyfte, såsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumärket. Social medier kännetecknas bland annat av sin förmåga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstå och dra Nytta av konsumenters interaktion på nätet anses för företag vara strategiskt viktigt.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den Nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till Nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets Nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Syfte: Syftet är att tillföra kunskap gällande kompetensutveckling, till området Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens påverkan på individens personliga utveckling gällande samarbetsförmåga. I förlängningen avser vi att skapa en bättre förståelse för vilken Nytta företag har av teambuilding när det gäller personlig utveckling av anställda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en påverkan på individens personliga utveckling gällande samarbetsförmåga och studien visar även att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmågan som teambuilding ger..

Syftet med uppsatsen har främst varit att undersöka hur svensklärare för år 9 motiverar litteraturläsning för sina elever samt att studera var produktionen av legitimeringsgrunderna för litteraturläsning finns. Undersökningen visar att flera forskare ställer sig kritiska till att attribuera litteraturläsningen en självklar Nytta. Tre av de fyra tillfrågade lärarna i undersökningen anser dock att det är självklart att man ska läsa litteratur i skolan och har stor tilltro till ?den goda litteraturen?. Undersökningen visar också att nya forskningsrön kring legitimeringarna inte når lärarna i den takt som de produceras bland forskare och kritiker och en teori är att lärarna hade behövt mer fortbildning för att bättre kunna utveckla svenskämnet..