HOTET. Nytt forskarlarm! Alla svenskar i riskzonen: Du kan DÖ av att leva - en kvalitativ studie av hälsolarm i kvällspress..

Det här arbetet handlar om synen på gymnasiesärskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet är att studera synen på gymnasiesärskoleeleven i två läroplaner, där även synen på bedömning av gymnasiesärskoleeleven är intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesärskolan, läroplansteori samt bedömning. Fortsättningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden från Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas språkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i språket påverkar synen på gymnasiesärskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag från delar av läroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de två statliga utredningar som ledde till läroplanerna.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten och karaktären av jämförande av elevprestationer som ?verktyg? vid bedömning och betygsättning av elever i grundskolan. Materialet till studien har insamlats genom djupintervjuer med åtta högstadielärare i olika ämnen. Intervjuerna har genomförts medelst halvstrukturerad intervjumetod och med en intervjuguide som bas. Det insamlade materialet har analyserats enligt tematisk analysmetod.

In the fall 2011 a new grading scale will be implemented in the Swedish school. A government bill suggests a change of the scale from a three- to a six-point scale. The students will also be graded from the sixth class instead of today?s eighth. From the first year of the compulsory school the pupil will get a written judgment.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Avesta Jernverk, ett företag i Outokumpukoncernen. Företaget tillverkar rostfritt stål i ett antal olika stålsorter, med skrot som huvudsaklig råvara. Bakgrunden till studien är att Avesta Jernverk, som en del i sitt förbättringsarbete, vill se över rutinen för bedömning av miljökritiska leverantörer. Med miljökritisk leverantör menas att varan eller tjänsten som tillhandahålls, kan kopplas till Avesta Jernverks betydande miljöaspekter. Syftet med examensarbetet blir då att utvärdera hur rutinen tillämpas och efterlevs i praktiken, det vill säga om företaget lever som de lär.

Syftet med undersökningen var att ge en beskrivning av och en förståelse för grundskollärares attityder till de målrelaterade betygen samt anledningarna till deras attityder. Vår undersökning är grundad på en kvantitativ enkätförfrågan och kvalitativa intervjuer. Enkäten besvarades av 17 grundskollärare i Bodens kommun och sedan utfördes tre intervjuer bland dem. Resultatet visar att de tillfrågade grundskollärarna inte ger betygssystemet ?godkänt? och att det målrelaterade betygssystemet måste förändras för att bli mer rättvist.

Det är idag mellan 700 ? 800 patienter som väntar på ett nytt organ i Sverige. Dock är tillgången på organ betydligt mindre än efterfrågan, vilket leder till att väntan på ett nytt organ kan bli mycket lång. För en del patienter orkar inte kroppen med den långa väntan vilket leder till en för tidig död. Att vänta på ett nytt organ innebär ett stort lidande för patienten.

Det här arbetet vill belysa vilka förväntningar användare (inom vården) har inför ett nytt informationssystem (IS) som ska implementeras och vilka faktorer som kan påverka och förändra dessa. För att lyckas med arbetets föresats genomfördes en semistrukturerad intervju av fyra aktiva sjuksköterskor inom Tibro kommuns hemsjukvård, där i december 2004 ett nytt datorbaserat IS (patientjournal) implementerats.Materialet från intervjuerna spelades in med bandspelare, transkriberades och tolkades med kvalitativ innehållsanalys. En granskning av resultatet gav bland annat följande slutsatser:Användare inom vården saknar ofta en formell datautbildning, men besitter ändå kunskap om det datorbaserade informationssystemet, kunskap som de förvärvat genom att ha arbetat med datorbaserade IS under många år. Kunskap och erfarenhet som användarna ofta får förlita sig på när ett nytt IS ska implementeras då tid och resurser saknas för en genomgripande utbildning.Användarnas förväntningar på ett nytt IS påverkas av faktorer, såsom erfarenheter från ett tidigare datorbaserat IS, saklig information och utbildning. Med saklig information menas information som både visar på för- och nackdelar..

Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv.Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade.Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts.

Ett omdebatterat ämne är att kvalitén på tjänster inom hemvården behöver förbättras. Litteraturen visar att för att kunna förbättra kvalitén på en tjänst måste organisationen definiera hur tjänstekvalitén uppfattas av kunden. Kundfokusering är ett viktigt verktyg för att kunna styra en organisations strävan efter kvalitetsförbättring. Denna studie behandlar hur ett nytt ersättningssystem inom hemvården kan inverka på kundens uppfattning av tjänstekvalitén. Studien visar att ett nytt ersättningssystem som bidrar till att förändra vårdbolagens förutsättningar och därmed tjänsteprocessen får effekt på tjänstekvalitén.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

ABSTRAKTBakgrund: Ett nytt organ är livräddande behandling för patienter med kroniska hjärt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebär det en stor omställning i livet, från att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation är målet att personen ska kunna återgå till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv på att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehållsanalys.

En prototyp för strömmatningsövervakning till ett nytt styrsystem har tagits fram för att öka personsäkerhetenhos systemet. Syftet med prototypen är att testa en övervakningsteknik för att om tekniken fungerar bra sedanbygga in denna teknik i kommande styrsystemsprodukter. Tillvägagångssättet har varit att utifrån enkravanalys ta fram ett schema och utifrån det konstruera ett prototypkort för testning av kraven. Resultatetblev att prototypens teknik går att använda och ger ett personsäkrare styrsystem..