När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad.

Titel: Årsredovisningspraxis i små och medelstora aktiebolag Ämne/kurs: Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Seminarium: September 1999 Författare: Henrik Alm, Erika Karlsson, Linda Riiner Handledare: Sigurd Hansson, Sven-Arne Nilsson Nyckelord: årsredovisningspraxis, små och medelstora aktiebolag, ÅRL, normgivande organ och finansiell rapporterng Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara årsredovisningspraxis ismå och medelstora, icke börsnoterade aktiebolag. Metod: Metoden i uppsatsen är abduktiv, där teori och empiri alterneras och omtolkas i skenet av varandra under forskningsprocessen. Studien är inledningsvis av deskriptiv karaktär, men övergår efterhand i en explanativ fas, då praxis förklaras med de faktorer som påverkar denna i små och medelstor, privatägda aktiebolag. Undersäkningen är indelad i tre delstudier: en undersökning av tjugo företags årsredovisningar, en studie av litteratur om påverkande faktorer samt intervjuer med sex revisorer från olika edovisnings-byråer för att få en inblick i revisorernas påverkan på praxis, där studierna tillsammans bidrar till att ge en inblick i , samt en förklaring till praxis. Slutsatser: Av våra undersökningar drar vi bland annat följande slutsatser gällande årsredovisningens utformning och innehåll i små och medelstora bolag: ? Årsredovisningarna ser i stort sett likadana ut med minimal verbal information? Bolagen använder framförallt kostnadsslagsindelad resultaträkning? Den information som presenteras innefattar ej mer än vad lagen försekriver? Förvaltningsberättelsen är i de flesta fallen intetsägande.

Idag är aktiebolagsformen den vanligaste associationsformen i Sverige där man gör en uppdelning på publika och privata bolag. Den lag som är tillämplig på dessa bolag är Aktiebolagslagen, vilket gör den omfattande då den ska täcka in alla förhållanden som kan uppstå i både större och mindre bolag. Inom EU har en konkurrenssituation på aktiebolagsrättens område uppstått, då det i ett flertal EU-länder har gjorts en anpassning till bolag med få ägare. Vi har uppsatsen valt att inrikta oss mot mikrobolag som innebär bolag med färre än tio anställda och en omsättning på högst tre miljoner kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka och förklara behovet av en ny bolagsform hos mikrobolagens ägare.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skallavskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten.Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem.

Den 1 januari 2007 införs nya kapitaltäckningsregler, Basel II. De nya reglerna innebär bland annat att banker ska använda mer finjusterade metoder för att mäta kreditrisk. Detta skulle kunna få effekter för bankernas kreditbedömning och därmed också för deras kunder. Vi vill i denna uppsats utreda om bankernas kreditbedömning kommer att förändras till följd av Basel II och vilken inverkan en förändring skulle ha på utlåningen till små och nystartade företag samt till bolånekunder. Studiens teoriavsnitt grundas på tryckta och elektroniska källor och utgörs av valda delar ur nuvarande regelverk Basel I, kommande regelverk Basel II samt kortfattad kreditbedömningsteori.

Syftet med min uppsats är att beskriva effekterna av att det införs en skattereduktion på hushållsnära tjänster. I uppsatsen har det använts både teori och empiri för att försöka att beskriva en enskild händelse. Jag försöker att beskriva vad effekterna blir nationellt, om det är skillnader i olika regioner samt vilken målgrupp som berörs av skattereduktionen. För att kunna göra det på bästa sätt var det nödvändigt att använda sig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Användningen av primärdata och sekundärdata har krävts för att kunna ge en heltäckande bild över effekterna av skattereduktionen.

Problemformulering: Vad påverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till individer med chefsbefattningar?Syfte: Att ta reda på vad som påverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till personer som innehar chefsbefattningar. Genom att studera hur dessa bolag utformar sina belöningssystem vill vi föra en diskussion kring hur de använder sig av belöningar i praktiken. Genom att åstadkomma detta har vi som förhoppning att kunna bidra med nya observationer till belöningssystemdebatten.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med induktiv ansats, där vi genomfört sex stycken intervjuer med svenska stora onoterade aktiebolag.Teoretisk Referensram: Till följd av vår induktiva ansats bygger teorin på den empiri vi fått tillgång genom våra respondenter.Slutsats: Agentteorin parallellt med Stewardship teorin tillämpas dock utan dessas exakta teoretiska design. Företagen erbjuder marknadsmässiga löner, utöver de påverkar marknaden dem inte.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Sverige intar en särställning, tillsammans med övriga nordiska länderna, genom att det krävs revisionsplikt i samtliga aktiebolag oavsett storlek. I dag är obligatorisk revision ett aktuellt och omtalat ämne när det gäller huruvida revisionsplikten i små aktiebolag bör avskaffas. Syftet med uppsatsen är att studera revisionens funktioner utifrån revisionspliktens betydelse i små aktiebolag. För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om revisionens funktioner. Denna teori innefattas av tre funktioner; den kvalitetssäkrande funktionen, övervakningsfunktionen och utvecklingsfunktionen.

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eller kommer att påverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar i XBRL- format. Det uppnås genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag väljer att använda Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar medan vissa andra än så länge valt att avstå. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhålla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska årsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgående bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  .

Bakgrund: Världen har genomgått ett paradigmskifte och lämnat den industriella norm som en gång rådde där ett stort värde sågs i maskiner och landarealer. Det paradigm som råder idag är mer fokuserat på kunskap, patent, nätverk och idéer. Idéer har en central roll i samhället och har stor betydelse för dess utveckling då dessa idéer, med hjälp av driftiga entreprenörer, omsatts till uppfinningar och företag.Vår uppfattning är att en idé inte alltid omsätts till att bli ett framgångsrikt företag. Det kan därför diskuteras huruvida en ursprungsidé är tillräckligt bärkraftig för att nå marknaden. Vi ställer oss frågande till om det är meningsfullt att utvärdera en idé i ett tidigt skede.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att använda sig av revision. Lagen infördes då regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rådande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning år 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstå revision.Syften med denna studie är att ta reda på om kreditinstitutens kreditbedömning har påverkats efter avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, cirka tre år efter avskaffandet och hur påverkas ett företags kreditvärdighet och riskbedömning med hänsyn till om små aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda på vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fått.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området..