Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om Nymölla Bruk - Sida 35 av 41

Upplysningskrav betrÀffande nedskrivningstest - En komparativ studie av IAS 36 p. 134 mellan företag i Kina, Storbritannien och Tyskland

Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgrÀnser, Àr att uppnÄ harmonisering av redovisningsförfaranden vÀrlden över.JÀmförbarhet mellan olika lÀnders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter Àr dekvalitativa egenskaper som efterstrÀvas i sammanhanget. Detta gÀller Àven IFRS, som sedan 1januari 2005 Àr obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS Àr populÀrtÀven utanför EU och Àr obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 lÀnder vÀrlden över. Kritikförekommer dock, som primÀrt Àr fokuserad pÄ regelverkens förmÄga att uppnÄ sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. DÄ det snart Àr 10 Är sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvÀrdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som mÄlsÀttning att göra.

Patientens val?

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Avgiftsbelagd musikkonsumtion : En studie om IPRED och framtida finansiering av skivbolag

 AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 ? 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 ? 9633 NivÄ Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare HÄkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillÀgg av en fast extra avgift för slutanvÀndarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegrÀnsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den hÀr typen kunna vara en hÄllbar lösning pÄ dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte Àr att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare Àmnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik Àr genomförbart. Metod Vi har valt att anvÀnda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning som besvarades av studenter pÄ campusomrÄdet samt ett frÄgeformulÀr som besvarades av ett antal skivbolag.

Resultatbenchmarking i serviceverksamheter.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Undvika misslyckanden.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Att bli med Vista - fokus pÄ anvÀndbarhet

I januari 2007 slÀpptes Windows Vista i Sverige. Huvudsyftet med denna rapport var att identifiera de nya funktionerna i Windows Vista och med hjÀlp av lÀmpligt ramverk analysera hur dessa funktioner pÄverkar anvÀndaren i sitt vardagliga bruk med datorn. Studien inleddes med att vi identifierade Windows Vistas nya funktioner och grÀnssnitt genom en litteraturstudie frÄn Microsoft och genom eget arbete med Vista installerat pÄ vÄra datorer. Sedan gjordes ett urval av funktioner som vi ansÄg representera det nya grÀnssnittet i Vista. Efter litteraturgranskningen av Vista införskaffades relevanta teorier och modeller som kunde appliceras för att mÀta anvÀndbarheten av Vistas nya funktioner.

Kopieringsskydd och lagar : rÀtt vÀg i kampen mot piratkopieringen?

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta Àr lÀttillgÀngliga pÄ Internet. Hur stort detta problem Àr och för vem, Àr det nog ingen som riktigt kan förstÄ eller svara pÄ. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information fÄr en allt större spridning och efterfrÄgan bland konsumenter. Detta genom att framstÀlla bÀttre och bÀttre kopieringsskydd och genom att arbeta för skÀrpt lagstiftning kring upphovsmannarÀtt för digitalt baserade produkter.

Fördubbling pÄ lika villkor?

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

En stad i förÀndring.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Motiv till energiinvestering inom fastighetsbranschen : En fallstudie av tvÄ kommunala fastighetsbolag och de vÀljer att energiinvestera

Debatten om hÄllbar utveckling och miljö Àr högst aktuell i dagens samhÀlle. Miljöinvesteringar krÀver ekonomiska resurser och det Àr samtidigt dessa resurser som styr vÀrlden. Fastighetsbolagen stÄr idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. MÄnga av dagens fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan Är 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast Är 2020 som innebÀr att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara sÄ nÀra noll-energibyggnader som möjligt.

photovoltaics

Solcellsteknik med nÀtanslutning Àr relativt nytt i Sverige och lagarna Àr oklara vad gÀller anlÀggningar pÄ bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. SolcellsanlÀggningen pÄ kommunhuset i MönsterÄs har studerats, varvid följande resultat har framkommit: frÄn de installerade solcellerna (210 kvm), fÄr man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem Àr subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 Är för att tÀcka kostnaden.

Andningsfrekvensmönster efter submaximalt arbete hos varmblodiga travhÀstar

Studiens mĂ„lsĂ€ttning var att besvara tre frĂ„gestĂ€llningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter anstrĂ€ngning hos varmblodstravare med prestationsnedsĂ€ttning frĂ„n normalpresterande hĂ€star? PĂ„verkas andningsfrekvensmönstret efter anstrĂ€ngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Är koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvĂ€rdering av nedre luftvĂ€gsproblem? Hypotesen var att travhĂ€star med subkliniska luftvĂ€gsproblem i de nedre luftvĂ€garna har en lĂ€ngre Ă„terhĂ€mtningsperiod efter anstrĂ€ngning jĂ€mfört med friska hĂ€star. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes ocksĂ„. 24 varmblodstravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje hĂ€st kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvĂ€gsendoskopi.

Optimering av blandning och lagerhÄllning av avfallsbrÀnsle : Optimering av avfallsbrÀnsleblandning och lagerhÄllning av importerat avfallsbrÀnsle vid Vattenfalls fjÀrrvÀrmeverk i Uppsala

FjÀrrvÀrmebranschen i Sverige har sedan mitten av 1990-talet varit i en stagnationsfas, dÀr mÀngden producerad och förbrukad energi i stort sett varit konstant, trots stora investeringar i fjÀrrvÀrmenÀtet. Samtidigt har den höga andelen Ätervinning gjort att det rÄder brist pÄ avfallsbrÀnsle till energiÄtervinning i Sverige. I kombination med hög konkurrens om avfallsbrÀnslet har detta medfört att aktörerna pÄ marknaden tvingats se sig om efter nya vÀgar att tillfredsstÀlla behovet av brÀnsle, vilket lett till att det idag importeras stora mÀngder avfall för energiÄtervinning frÄn utlandet. Vid Vattenfalls fjÀrrvÀrmeverk i Uppsala har det mellan Ären 2006-2013 Ätervunnits i snitt drygt 360 000 ton avfall per Är. En stor del av detta hÀmtas in frÄn lokala kunder, bÄde kommuner och privata aktörer, men man har pÄ senare tid Àven behövt börja importera avfall för att tillfredsstÀlla energibehovet.

Den samhÀlleliga nyttan av stadskvaliteter.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Traditionell Ekologisk Kunskap ? ett verktyg för en hÄllbar framtid?: Ett brukarperspektiv pÄ anvÀndandet av Traditionell Ekologisk Kunskap

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->