Denna uppsats undersöker samtalet om de mikrolån som dykt upp som fenomen under de senaste åren. Kan dessa på ett bättre sätt bekämpa fattigdom än det traditionella biståndet? Detta utreds genom en litteraturstudie, där material används från statlig utredning, Nyhetsmedia (tidningar) och organisationers egna publikationer. Uppsatsen visar att den generella meningen i de texter som undersöks är att mikrolån kan bekämpa fattigdom på ett annat sätt än vad traditionellt bistånd har kunnat. Traditionellt bistånd visar upp ett antal problem såsom risk för korruption, att det kan skapa passivitet och att det inte verkar bekämpa fattigdom på ett effektivt sätt.

Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell Nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning..

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i Nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende.

Den här studien är en kritisk diskursanalys av ämnet kroppslig hälsa i skriftlig media. Syftet med studien är att undersöka hur fenomenet kroppslig hälsa framställs i skriftlig media genom språket och dess användning. Analysmodellen vi använt oss av är formulerad av Norman Fairclough och det datamaterial vi använt oss av är av empirisk karaktär och insamlat från svensk skriven media i form av både rikstäckande press och lokalpress. I studien finns även ett avsnitt där vi presenterar tidigare forskning inom ämnet hälsa och diskursanalys. Forskningen presenteras genom fem teman: biopolitik, livsstil, individens ansvar, klass och könsskillnad utifrån ett hälsoperspektiv samt experthjälp.

Titel: ?Everybody talks about the weather, but nobody does anything about it.?Författare: Malin NybergInstitution: Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNUKurs: Turismvetenskap III ? Examensarbete, 15 hp.Handledare: Martin Gren, (Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU)Examinator: Stefan Gössling, (Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU)Syfte: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt och varför Öland som turistdestination är sårbar inför vädervariationer ur turismaktörernas perspektiv. Studien avser även att belysa på vilket sätt marknadsföring av Öland och medias rapportering om destinationens väderförhållanden är bidragande krafter till väderkänsligheten.Metodik: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie använts som forskningsmetod med en induktiv ansats. Informationsinsamling har skett via semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fyra turismverksamheter på Öland. Urvalet av fallstudieområde och respondenter har skett genom ett bekvämlighetsurval med hänsyn till access och karaktär av forskningsområdet.Slutsats: De viktigaste betydelserna av forskningsresultatet har bland annat visat att brist på alternativa turismprodukter innebär en stor sårbarhet för turismaktörernas verksamheter vid ogynnsamma väderförhållanden för de huvudsakliga aktiviteterna Forskningsresultaten har även påvisat att fokus på specifika väderattribut i marknadsföringen av destinationen medverkar till destinationens sårbarhet tillsammans med förväntningar om specifika väderförhållanden bland besökare..

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern använder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker när de jobbar med insamlandet av material ute på fältet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det är min åsikt att nyheter är konstruerade efter strama ramverk som berättar hur nyheter ska se ut och utifrån dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det är med hänsyn till att jag själv har jobbat på tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att läsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestämde jag mig för att göra en observationsstudie på TV4 Värmland för att ytterligare öka min förståelse för nyhetsarbetet och för att få chansen att följa med ut på reportage utan att själv vara delaktig i produktionen.

Muslimer framställs ofta på ett onyanserat sätt i västerländska media. Islam och muslimer framställs både som ett hot mot och samtidigt som underlägsna västvärlden och västerlänningar. Jag har i min uppsats fokuserat på nyhetsmediernas framställning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som Nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen är att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald Nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna.

Sverige anses vara en av världens mest avancerade IT-nationer, där användningen av IT ökar inom både den offentliga och privata sektorn. Företag inom IT branschen expanderar i en starkt föränderlig bransch. En rad olika faktorer har varit grunden till Sveriges position som IT-nation, bland annat en ingenjörs- och innovationstradition över en lång tid, även faktorer som den utbreda användningen av IT i samhället och en snabbhet att implementera nya innovationer. IT-branschen i Sverige utgör 4 % av de sysselsatta i Sverige där omsättning, såväl som antalet anställda, faktiskt ökat även under konjunktursvackor.Syftet med studien är att undersöka om svenska nyhetsmedier i större utsträckning publicerat nyheter om Apple än om deras konkurrenter på smartphone marknaden. For att lättare kunna genomföra studien ska dessa frågeställningar besvaras: Hur har Apple lyckats bygga upp en hajp kring sitt varumärke i Sverige? Har Apple exponerats mer i svenska nyhetsmedier än konkurrenterna på smartphone marknaden? På vilket sätt påverkar svensk Nyhetsmedia bilden av Apple? De teorier som används i studien är innovationsteorin, dagordningsteorin samt konsumentbeteendeteorin.