Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vad arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer anser varaproblematiskt med internet och sociala medier i arbetslivet. Vi vill söka svar pĂ„ hur enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan förhĂ„lla sig till utvecklingen i arbetslivet samt vilkariktlinjer arbetsgivar- och fackförbund uppmanar sina medlemmar att anvĂ€nda.Den teori och tidigare forskning som tagits del av berör problematiken gĂ€llande att skilja pĂ„ privatliv och arbetsliv samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för bibehĂ„llandet av grĂ€nsen mellan de olika sfĂ€rerna. Kravet pĂ„ flexibilitet för enskilda arbetstagare har ökat och samtidigt beskrivs dagens samhĂ€lle som ett risksamhĂ€lle. Tilliten i anstĂ€llningsförhĂ„llandet blir viktigare i och med att den kan hantera den ökade risken. Även styrning pĂ„ avstĂ„nd tas upp, vilket bland annat innebĂ€r att staten delegerar ut mer och mer ansvar till de enskilda medborgarna i olika sammanhang.Studiens genomförande och metod Ă€r av kvalitativ art dĂ€r intervjuer utgör det empiriska underlaget.

Syfte och frÄgestÀllningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors förestÀllningar om nÀthat, Àr syftet att belysa hur fenomenet kan förstÄs. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka hur nÀthat framstÀlls i tvÄ dagstidningar och hur framstÀllningar liknar och skiljer sig frÄn kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas nÀthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och hÀndelser har inverkat pÄ deras syn pÄ fenomenet?Hur framstÀlls nÀthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhÄller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av nÀthat som kommuniceras via media och överensstÀmmer deras syn pÄ fenomenet med den mediala framstÀllningen?Metod och material: FrÄgestÀllningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framstÀller nÀthat som ett fenomen dÀr mÀn nÀthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar nÀthat frÀmst om tjejer som Àr taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att nÀthat inte Àr homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom Àven andra grupper Àr utsatta.

Upplever kvinnor att de fÄr socialt stöd pÄ diskussionsforum pÄ nÀtet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell vÀrld? Min utgÄngspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom omrÄdet socialt stöd och hÀlsa pÄ Internet. Merparten av forskningen inom omrÄdet har skett i frÀmst USA men Àven Storbritannien. En tidigare svensk utvÀrdering av förÀldrastöd pÄ Internet av FolkhÀlsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkÀt och intervjuer.

En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehÄller ingen kunskap i sig. De Àr pÄ olika sÀtt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krÀvs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseomrÄde i detta magisterarbete Àr hur Internet som plats kan anvÀndas i ett pedagogiskt syfte och frÄgestÀllningen lyder:Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter anvÀndas, för att utveckla ett interaktivt lÀromedel? Hur kan detta interaktiva lÀromedel utformas sÄ att bilden blir huvudsaklig informationskÀlla? Mot bakgrund av frÄgestÀllningen ovan bestÄr en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. PÄ denna sida ska anvÀndarna kunna lÀra sig enkel animation.

Flera studier har tidigare visat pÄ en motvilja eller ett undvikande beteende pÄ Internet gÀllande annonseringsformatet banner hos InternetanvÀndare. Denna studie utgÄr frÄn tre teorier som Àmnar beskriva varför det hÀr problemet existerar. De tre teorierna Àr hindrande av arbetsuppgift, upplevt mediebrus och tidigare negativa erfarenheter. Kvalitativa intervjuer med bÄde medie- och webbyrÄer samt en annonsförmedlare inom webbmedia har genomförts för att skapa en uppfattning om hur företag inom mediebranschen arbetar med och hanterar fenomenet som kallas banner blindness. Insamlad data jÀmförs med de teoretiska begreppen och analysen visar pÄ en medvetenhet hos respondenterna om fenomenet och dess bakomliggande orsaker.

Vi har valt att titta pÄ hur E-sportmarknaden anvÀnder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nÄ befintliga och framtida anvÀndare. E-sport Àr ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 Àr tvÄ exempel pÄ spel dÀr E-sport Àr ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda pÄ hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. MÀnniskors beteende pÄ Internet samt hur mÀnniskor hanterar marknadsföring pÄ Internet kommer upplysas nÀrmare i arbetets resultatkapitel.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring pÄ webb-TV kan förÀndras av en interaktiv tjÀnst som ger möjligheten att vÀlja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information anvÀnde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien Àr dÀrför baserad pÄ respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jÀmföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjÀnsten. Efter studien har vi funnit att attitydförÀndringar verkar har intrÀffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjÀnst skulle öka tittarupplevelsen till det bÀttre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrÀvande..

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.

It is self evident that our society is an information one. This is true from the things we see around us.The world is now a global village.It just take seconds for communication to be established from one part of the globe to another.What a tremendous achievement for information technology.Among the recent developments of information technology is the scientific wizardary of cyber medicine.The internet has definitely revolutionalised the healthcare industry. Many people in developed countries of the world seek medical information, advice or even buy drugs via the internet.So many websites rise every now and then claiming to provide various medical assistance to patients. But the application of information technology to medicine poses some ethical problems today. It is because of this that cyber medicine attracts my attention in this research.With this research, I hope to offer some recommendations for a morally acceptable cyber medicine .This will help to some extent in solving this all important problem ofcyber medicine for the good of the health care industry and the society at large..

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förstÄelse om sjÀlvhjÀlp pÄ Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberÀttelser som Äterfinns pÄ ett diskussionsforum pÄ Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien Àr av kvalitativ art och individens handlande och sjÀlvupplevda verklighet har stÄtt i fokus. Teorin som applicerats i studien Àr det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgÄngspunkter: symboler, borttrÀngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen Àr tematiserad enligt studiens tre frÄgestÀllningar.

Syftet med denna undersökning var att ge en överskÄdlig syn pÄ hur elever tÀnker kring anvÀndandet av internet. Undersökningen belyser Àven skillnader för informationssökning privat och i skolan, samt skillnader mellan teoretiska och praktiska program. Detta gjordes med hjÀlp av en kvantitativ metod dÀr respondenterna fick fylla i en enkÀt. Resultatet har visat pÄ att elever generellt sett anvÀnder bÄde Wikipedia och Google i sitt sökande efter information. Det förekommer Àven en del elever som tror att censur gÀller pÄ internet.

Mitt examensarbete gick ut pÄ att bygga en hybrid klient som anvÀnder sig av samma anvÀndargrÀnssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan anvÀndning av en webblÀsare och i stÀllet vara ett installerat program pÄ datorn. KÀllkoden till CloudTop, som Àr skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjÀlp av en brygga som förbinder dessa tvÄ sprÄk. C++-delen hanterar XSLT-förfrÄgningar, vilket normalt hanteras av en webblÀsare. Programmet Àr Àven förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgÄng till internet.

Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.