Our digital society encompasses nowadays different channels, which includes social media where many users consider it as a platform where they can fetch news or exchange news and information. This leads to a large spread of news exchange in a very fast speed, which involves the global users within social media to be a part of this social interaction. This study is focused on how Twitter affects the usage of the user?s news consumption. By reaching out to our specific target audience, which includes Twitter users in Sweden, we made a web based survey with a content of relevant questions.

En studie av svensk e-sportjournalistik. Undersökning av DN, GP, AB. Vi har genomfört en kvalitativ studie av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Genom att använda oss av Mediearkivet och dess sökfunktion plockade vi fram de artiklar som behandlade e-sport och dataspel..

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens Nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen.För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010.Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen.

Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge?Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig.

Mass communication today stands for a great number of information in the developed welfare state of Sweden. This was also the case during the social and economic financial crisis in 2008-2011. At this point, the majority of the population chose to turn to the newspapers to look for further information. This essay seeks, in a comparative and theoretical way, and with the help of two theories of nationalism, to understand how the Swedish culture and tradition can be ex­plained via newspapers, and in what way these portray nationalism. What it also sets out to in­vestigate further is what kind of impact it might exercise over the population in its position as one of the leading providers of information.

I jakten på läsare skruvas många tidningars tonläge upp. Aftonbladet och expressen är exempel på två tidningar med en relativt liten läsarandel prenumeranter och är tidningar vars intäkter i stor del kommer från lösnummerförsäljningen. På motsvarande sätt är Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i större utsträckning beroende av sina prenumeranter, medan deras lösnummerandel näppeligen motsvarar Aftonbladets och Expressens. Kan man påvisa en mer dramtisk och i en mening mer förenklad nyhetsförmedling i lösnummerberoende tidningar än i prenumerationsberoende, utifrån ett antal konkreta påståenden? Med detta i åteanke, kan någon tydlig tendens skönjas under de senaste 50 åren? Detta är två frågor som uppsatsen ämnar besvara, samtidigt som frågorna problematriseras då de sätts i en demokratisk kontext.

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att värna om den lagstadgade fria åsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehåll ska presentera olika åsikter mellan vilka allmänheten självständigt ska kunna ta ställning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet på opartiskhet i förhållande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar på att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför såväl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet på opartiskhet mätbart tar jag hjälp av Jörgen Westerståhls tankegods som formulerar två krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska Nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat återgiven och för det andra måste rapporteringen förhålla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utsträckning uppfyllde kravet på neutral representation än balanskravet.

I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framställs av Aftonbladet och Dagens Nyheter på årsdagarna av massakern på Utöya som har varit, det vill säga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frågeställningarna studerade vi vilka teman som återkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet består av tio artiklar och teorierna som vi har använt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys när vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till är att Breivik frekvent framställs som fascist och islamofob.

Expertkommentatorer-en kvantitativ innehållsanalys om hur den politiska tolkande journalistiken såg ut ett år innan valet 2006 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. FörfattareLady-France MulumbaHandledareMonica Löfgren-NilssonKursD-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursSyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska tolkande journalistiken ikommentatorform såg ut i svensk morgonpress år 2005, ett år innan senaste valet.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialMaterialet består av nummer från tre olika dagstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Det består av vad som har skrivits i dessa tidningar under 2005, alltså ett år innan valet. Det totala antalet artiklar uppgår till 348 stycken; 134 från DN, 109 från Svenskan och 105 från GP.ResultatExpertkommentatorerna fokuserade ofta först och främst på valrörelsen i dagspressen år 2005.Frågor gällande politiska beslut och idéfrågor var också viktiga. Dessa journalister fokuserarinte som det förväntas enbart på nutid och det som kommer att hända i framtiden utan ocksåpå partipolitiska frågor.

En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, Nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet.

Den här uppsatsen behandlar tv-programmet Lilla Aktuellt som är ett nyhetsprogram för barn. Programmet sänds på Barnkanalen (SVT) och har tidigare sänts på SVT 1. Vi har gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på sammanlagt sexton program, åtta program från oktober och åtta från november månad, år 1993 och år 2008. Vårt syfte är att belysa hur programmet förändrats sedan starten 1993.Teoretiskt är vi inspirerade av Ingegerd Rydins bok Barnens röster. Program för barn i Sveriges Radio och television 1925-1999 (2000), Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig, barn ochdagstidningar i ett förändrat medielandskap (2004), Siri Amram och Cecilia Hedquists kandidatuppsats??Stor jämställdhet i ett litet format ? en kvantitativ och kvalitativ undersökning av Lilla Aktuellt utifrån ett genusperspektiv ??(2007) samt generell teori om nyhetsvärdering och nyhetsurval.

This comparative linguistic textstudy focuses on the relationship between a newspapers own outspoken political standpoint and it´s ambition of being an unbiased provider of objective information. This connection becomes particulary interestering in times of election when a newspapers role as provider of information is of great importance for the citizens. When a newspaper reports an event to the public, the reporter always has to choose from a small selection of possible linguistic forms when representing the story. Through linguistic analysis of these forms we can see that the final choice is often not a complete arbitrary one. We compared two daily newspapers, Dagens Nyheter and Dala-Demokraten, that stod on opposite sides in the Swedish EMU-elections 2003.

I det här c-arbete behandlas begreppet konsekvensneutralitet. Vad är det? Ska det finnas? Vad gör det med människor som råkar ut för det? Konsekvensneutralitet är: ?Nyheter som är korrekta, och framförallt relevanta, ur ett annat perspektiv än lösnummerförsäljning, ska publiceras även om det kan ha konsekvenser för de inblandade.? Vårt resultat visar att konsekvensneutraliteten är nödvändig men inte problemfri..

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.