Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om.

Våren 2009 drabbades Mexiko av en okänd smitta. Många människor insjuknade snabbt och man misstänkte att smittan hade sitt ursprung i ett virus, som tidigare endast upptäckts hos grisar. Av den orsaken kom smittan att gå under namnet svininfluensa. Smittan spreds hastigt i stora delar av världen. I maj, cirka en månad efter de första utbrotten i Mexiko, bekräftades det första fallet av svininfluensa i Sverige.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

Political scandals are constantly abound in the media, rulers face the global tribunal of the mass media and are forced to defend their actions and above all, their position in society. This essay concerns itself with that defence ? more specifi- cally with the defence of four Swedish politicians in high office during four different scandals. Gudrun Schymans? eva- sion, Laila Freivalds? dealing with the tsunami disaster in Thailand, Annie Lo?o?fs? tangle concerning representation notes and public documents and Tobias Billstro?ms? statements concerning undocumented immigrants and asylum seekers.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Man brukar säga att kameran aldrig ljuger. Ändå blir folk ständigt lurade av bilder. Ett exempel är bilderna från Timisoara, där offren för en påstådd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders äkthet oftast i ett ifrågasättande av digital manipulation. Den kända diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfället eller efteråt på digital väg, berörde aldrig åsikten att servetten kunde få ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten.

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ?Malmö? under nämnd period.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid.

?AMF-skandalen? uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ?AMF-skandalen? såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter.

De senaste åren har konkurrensen inom textilbranschen ökat avsevärt. Produkter på modemarknaden är fler. Den förändrade efterfrågan ifrån kunder innebär att kunden kräver nyheter oftare och det har lett till snabba trendväxlingar. Ledtider måste kortas om modeföretag ska vara beredda på de snabba trendväxlingarna. De korta ledtiderna ställer krav på effektivitet och flexibilitet i företagens processer.

Bakgrund: Medielandskapet är i ständig förändring. Med den nya digitala tekniken växer fler kommunikationskanaler fram och det blir allt mer tydligt att företag idag måste anpassa sin kommunikationsstrategi efter sina målgruppers sätt att kommunicera. På senare år har det blivit alltmer avgörande att kunna ha en dialog med sin målgrupp och därmed har de sociala medierna fått en allt mer betydelsefull roll.                                                                       Syfte: Hur uppfattar några av Sveriges största företag traditionella och sociala medier som kommunikationskanaler i en tid då båda existerar? Vi ville även undersöka om nyhetsvärderingarna håller på att förändras när information publiceras i ett socialt medium istället för ett traditionellt.Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som handlar om konvergens, gatekeeping och nyhetsvärdering.

The aim of this Master thesis was to examine news journalism covering expressions of mourning related to violent or unexpected deaths. What rituals for mourning are brought out in media and do media present guidance to how mourners should behave? The questions examined were: What characterised news events that leaded to texts on expressions of mourning? How was grief framed? Which narrative patterns were there in the texts? How was the deceased represented? How were the mourners represented? 165 texts, from Swedish daily newspapers, covering 93 different news events were analysed. The methods were mainly discourse analysis with focus on identities and relations, but also semiotic analysis with focus on staging and symbols and narrative analysis with focus on patterns for storytelling. The result showed that a news story about ordinary people expressing their feelings of grief has elements of melodrama. The news story is based on the myth of the victim, and formed as a typical story where equilibrium is disturbed when the inconceivable happens and the mourners can by their actions restore equilibrium.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.