Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En Nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.

Att vi går en värld till mötes som blir mer och mer påverkad av klimatförändringarna är ingen Nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förändringar kommer att leda till, är osäkra. För att minska konsekvenserna av klimatförändringarna har fokus hitintills, världen över, legat på att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Under de senaste åren har dock forskare insett att det blir allt viktigare att även anpassa områden till klimatförändringarnas effekter. Klimatanpassning är extra viktigt i kuststäder, som är särskilt utsatta för havsnivåhöjningar och där även stora socio-ekonomiska värden är samlade.

Värmebehandling av virke, som metod för att modifiera virkets egenskaper, är inte någon Nyhet på marknaden. Attegenskaperna hos virke förändras då det utsätts för höga temperaturer har varit känt länge och flera metoder förvärmebehandlinghar utvecklats och industrialiserats. I Sverige har dock värmebehandlat virke inte slagit igenom på marknaden inågon större grad.Värmebehandlat virke tillskrivs en mängd förbättrade egenskaper jämfört med obehandlat virke, t~ex ökat motstånd motnedbrytning och ökad dimensionsstabilitet. Färgen på virket förändras också vid värmebehandling. Virket blir mörkare vilketgör det attraktivt som alternativ till populära träslag som inte växer i Sverige.

I läroplanen för förskolan står väldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lärorik. En av tolkningarna av lärmiljöerna är att använda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lärmiljöerna är att dessa skall utgå från barnen, från individen och att alla hundra språken skall användas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fångade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.

Friheten att kunna sitta på balkongen och surfa, chatta, läsa e-post med mera har blivit en självklarhet för de allra flesta, nya spelkonsoler med trådlös teknik gör att spelaren kan interagera mer med handlingen i spelet, personvågar som mäter vikt, BMI och fettmassa och överför denna information till en server trådlöst där användaren kan följa sin viktkurva och så vidare. I stort sett allt som kan vara trådlöst är trådlöst idag. Med de uppenbara fördelarna av att använda trådlös kommunikation och de mängder med nya enheter som stödjer detta så är det ingen Nyhet att trådlöst är här för att stanna. Trådlös kommunikation finns överallt omkring oss, men det är inte alltid den är implementerad på ett sätt som sätter säkerheten först. En av svagheterna i att allt fler enheter stödjer trådlöst är att det krävs en viss teknisk kunskap för att konfigurera dessa på ett säkert sätt.

Svenska folket uppmärksammas ofta på olika miljöproblem. Såväl tidningar som radio- och TV-program fylls av Nyheter och reportage om ozonskiktet, växthuseffekten, luftföroreningar och försurade marker och sjöar. Tanken att miljön behöver skyddas från mänsklig påverkan är emellertid ingen Nyhet. Varningar för natur- och miljöförstörelse har yttrats i alla tider. Trots många enskilda insiktsfulla betraktelser under tidigare perioder kan man säga att det egentligen inte var förrän under tiden efter andra världskriget och på allvar inte förrän i slutet av 1960-talet, som förändringar i naturmiljön började uppfattas som miljöproblem och därmed som sociala och politiska angelägenheter.

AbstractBakgrund: När människor tar del av Nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook ärdet möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta Nyheterna.Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar Nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka Nyheter från massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jämföra vilka Nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska Nyhetssajterna under två månader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativinnehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på Nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter.

Bakgrund och problemEn Nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS är hur värdering av förvaltningsfastigheter ska gå till. Tidigare redovisades dessa utifrån anskaffningsvärde medan företag efter införandet av IFRS nu även kan välja att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då företag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde ger detta upphov till realiserade och orealiserade värdeförändringar, vilka ska redovisas över resultaträkningen. Problematiken med detta ligger i att årets resultat påverkas av värdeförändringar som är av en ren redovisningsteknisk natur vilka även är tillåtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser är därför att företag väljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt på lång sikt.

Regelverket för offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de Nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.

På EU:s inre marknad ska fri rörlighet råda. Trots det tvekar konsumenter inför att handla över gränserna. Många konsumenter känner en osäkerhet inför andra länders lagar och oroas över att skyddet mot ohederliga näringsidkare inte är det samma som i deras eget land. Denna osäkerhet undergräver den inre marknaden. För att motverka denna osäkerhet har EU antagit direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder.

I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien är porträtteringen av de misstänkta gärningsmännen, här Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs.Meddelarskyddet som återfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten från att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken genom att kartlägga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. Frågeställningarna ämnar ge svar på hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som använts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och Nyhetsvärdering.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska Nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om denglobaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för Nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda Nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången?TeoriI teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om Nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används.

Bakgrund och problemEn Nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS är hur värdering av förvaltningsfastigheter ska gå till. Tidigare redovisades dessa utifrån anskaffningsvärde medan företag efter införandet av IFRS nu även kan välja att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då företag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde ger detta upphov till realiserade och orealiserade värdeförändringar, vilka ska redovisas över resultaträkningen. Problematiken med detta ligger i att årets resultat påverkas av värdeförändringar som är av en ren redovisningsteknisk natur vilka även är tillåtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser är därför att företag väljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt på lång sikt.

Att tåg samsas om samma järnväg är kanske ingen Nyhet, men varför järnvägsföretagen måstesamarbeta dagligen, både med varandra och Trafikverket, för att få trafiken att gå ihop är det inte alla som känner till. När ett tåg är försenat får detta konsekvenser, inte bara för resenärerna ombord som kommer fram efter uttalad ankomsttid, utan även för de andra tåg som trafikerar samma sträcka. Beroende på hur många spår den aktuella sträckan har går det olika lätt för två eller flera tåg att mötas. Den stora frågan som var utgångspunkten för detta arbete var vilket av alla berörda tåg som ska få åka när. Vem bestämmer vilket tåg som får gå i bästa rusningstiden? Och vilket tåg får prioritet vid en eventuell konflikt?Oavsett om du som läser detta arbete arbetar inom järnväg, är en van resenär eller om du inte ens har åkt tåg en gång är det ovanligt att man förstår komplexiteten i järnvägstrafik.

Bakgrund och problemformulering: Efter en lång tids debatt och utredning i frågan om revisionsplikt för små företag trädde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. Från och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna välja bort revisionen. Hur detta kommer påverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser på reformen är frågor som ställs i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i ämnet men ingen efter att lagen trätt i kraft, och således inte genomförda med de klara förutsättningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och där har den varit lyckad.