Föreningsidrotten är den största organiserade fritidssysselsättningen och har en anmärkningsvärd stark ställning i många ungas liv. Hur påverkar detta ämnet idrott och hälsa? Skiljer sig föreningsaktivas attityder och motivation till ämnet idrott och hälsa i jämförelse med icke föreningsaktiva elever? Dessa frågor skapade en Nyfikenhet. Genom en kvantitativ ansats ämnade jag att undersöka denna problematik. I studien blev eleverna uppdelade i två analysenheter, den föreningsaktiva och den icke föreningsaktiva.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur ungdomars läsintresse av skönlitteratur ser ut, samt hur motivation till läsning kan väckas.De metoder som har använts, för att ta reda på ungdomars läsintresse samt hur läsning kan motiveras, är en enkätundersökning samt intervjuer. Femtio elever i årskurs tre på två olika gymnasieskolor, 25 flickor samt 25 pojkar, besvarade en enkät om skönlitterär läsning. Därefter intervjuades tre personer, en elev, en verksam lärare samt en bibliotekariestudent, för att ge sitt perspektiv på hur läsning på bästa sätt kan motiveras ? då främst i skolmiljö.Enligt tidigare forskning är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är, vilket även denna studie bekräftar. Hur läsintresset ser ut bland de unga påverkas mycket av den miljö de växer upp i.

Problem: Den gemensamma nämnaren för uppsatsens tre fallstudieföretag är att de alla verkar i moraliskt tvivelaktiga branscher, eftersom de alla tillhandahåller produkter inför vilka det finns ett moraliskt problem. Tobaksbranschens moraliska problem är att dess produkter dödar människor. Porrbranschens moraliska problem är enligt kritikerna att den ger en skev kvinnosyn. Spelbranschens moraliska problem är spelmissbruk, vilket kan leda till ekonomisk, personlig och social missär. Gemensamt för dessa branscher är också att det finns ett uttalat och etablerat motstånd i form av organisationer, vilka baserar sin kritik på fakta och tidigare forskning kring effekterna av fallstudieföretagens kärnprodukter.

SammanfattningSyftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och Nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med vår studie är att få förståelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lärresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att få förståelse för rektorers och förskolechefers syn på användandet av digitala lärresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen användes för den empiriska studien att nå syftet och få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vår studie har analyserats utifrån frågor som ställdes under intervjun kopplat till våra frågeställningar samt till den sociokulturella teorin som är vårt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lärresurserna som används främjar barnens utveckling. Flera nämner att det är mer en metod för att i sitt arbete visa på barnens utveckling, att det är en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns någon speciell pedagogik. Andra pedagoger säger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna användas mera.

 Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka Nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen.

Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vård, rehabilitering och annat stöd när det gällde personer med psykiska sjukdomar. När psykoterapin började slå igenom på 70-talet ändrades successivt synen på psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier växte fram om hur den psykiatriska vården skulle bedrivas och så småningom övergick man från sjukhusvård till mer öppna vårdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hänvisades till att bo kvar hemma eller i särskilt boende. De funktionshindrade skulle få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnå förutsättningarna för ett värdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.

Vår Nyfikenhet till denna studie väcktes genom att vi fick reda på att det startas fler företag av kvinnor än av män på Idélab på Mälardalens högskola. Detta är en skillnad mot övriga landet, där fler företag startas av män än av kvinnor statistiskt sätt. Frågan vi ställde oss var vilka faktorer det är som påverkar att statistiken ser ut som den gör på Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, två ur personalen på Idélab och även en sakkunnig person inom ämnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssätt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om ämnet.

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer där projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. Därefter jämfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks även vad båda parter anser karaktärisera en lyckad Facebook-kampanj.Teorierna som används är technology-image expectancy gap teorin som uppmärksammar hur publikens förväntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktäriserar en lyckad Facebook-kampanj.I analysen av resultatet kunde vi utifrån teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte.

SammanfattningSyftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och Nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd.

Inledning: Under vår utbildning till specialpedagoger har det förekommit flera diskussioner om hur och vad skolan och förskolan skriver fram om barn i olika dokument. Ett av dessa dokument är individuell utvecklingsplan (IUP) vilken skolans pedagoger är ålagda att utforma för samtliga barn. Förskolan har ej detta krav då dess läroplan är utformad efter strävansmål. Tidigare forskning visar att IUP ändå är ett vanligt förekommande fenomen i förskolan. Då vi själva är utbildade förskollärare och har egna erfarenheter av arbetssättet individuella utvecklingsplaner väcktes Nyfikenhet över hur IUP på olika sätt kan användas i den pedagogiska verksamheten.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder och uppfattar fenomenet individuella utvecklingsplaner som dokumentation.

Under vår utbildning till lärare i tidiga åldrar har vi fått kunskap om läsningens betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling. I anslutning till vår verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell läsning och högläsning är ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lärare oftast har som syfte och mål att generera kunskap när det gäller elevers individuella läsning och högläsning. Vår Nyfikenhet på hur elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår uppkom då vi stött på flera studier som behandlar området ur ett lärarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gå till primärkällan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen på ett stimulerande sätt för eleven.

Mitt förslag till det nya badhuset i Västertorp inkluderar och programmerar parken, och gör den till en plats som är tillgänglig och välkomnande, och som på samma gång skyddar mot ljud och buller från motorvägen. Ett bullerskydd i form av en jordvägg reser sig bredvid det befintliga cykelstråket som går parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med växtlighet ut, med möjlighet för fotgängare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förväntas ge mer liv till parken, tillsammans med gröna ytor för picknick och fika med skydd från bullret. I landskapet höjer sig anonyma volymer med fasader av träpanel.

Sveriges och världens mjölkföretagare blir bara större och större. DeLaval AB har som följd av detta valt att utveckla en karusell med robotarmar som ska kunna mjölka större besättningar automatiskt. Karusellen introducerades i media under hösten 2010 och provas nu på ett par olika gårdar i världen. Jag har valt att göra en intervjuundersökning där jag frågat större mjölkföretag vad de ser för hinder för att investera i DeLaval ABs nya automatiska mjölkningskarusell. Jag var intresserad av vad det finns för hinder för en investering och vad DeLaval AB kunde göra åt dem för att fler ska bli intresserade av att investera i karusellen. Jag valde den kvalitativa intervju metoden till mina intervjuer för att kunna få fram lite mer av varje lantbrukare. Det visade sig bra då det var ganska lika tankar som lantbrukarna hade samtidigt som de flesta hade något speciellt att berätta.

Lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar är några av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn är beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt främjar deras hälsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehåll, kuperad terräng och växlighet. Den ska också locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spännande, utmanande och väcka barns Nyfikenhet, upptäckarglädje och entusiasm. Ändå är många utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfälliga ur flera synpunkter.