Syftet med detta utvecklingsarbete var att utifrån ett Nyfikenhets­perspektiv skapa ett arbetsmaterial riktat till förskoleklass och skolår 1 i ämnet magnetism, samt att ta reda på vad begreppet Nyfikenhet innebär.Produkten bestod av en högläsningsbok (Magnus Magnet) samt en lärarhandledning med arbetsgång och praktiska övningar. Materialet utvärderades av tre lärare och en lärarstudent. Utvärderingen var mestadels positiv och eleverna tyckte generellt att boken var rolig och underhållande. Till viss del kunde det konstateras att arbetsmaterialet väckte Nyfikenhet hos eleverna om fenomenet magnetism. Slutsatsen var att en högläsningsbok samt praktiska övningar om magnetism är en bra metod för att förmedla Nyfikenhet och intresse inför naturvetenskapliga fenomen till barn i de första skolåren. .

Syftet med detta arbete är att se på vilket sätt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptäckande kring litteratur. För att ta reda på detta har vi utgått ifrån dessa fyra frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? På vilka sätt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens Nyfikenhet för att titta i/läsa böcker? Hur ser tillgången till böcker ut på förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan småbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör på förskolan? Detta vill vi styrka med teorier från bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn på barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgång till litteratur. Vi har även använt oss av Locks (1916) teori kring begreppet Nyfikenhet.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas Nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa.

Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: Kan dramalek stimulera barns lust och Nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek? Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan.I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5.Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn.Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens Nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen.Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet.Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, Nyfikenhet.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas Nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning på naturvetenskap ? hållbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lärare finner inspiration till att använda det i sin verksamhet för att utmana barns Nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett häfte innehållande aktiviteter och lekar med fokus på återvinning och återanvändning som avsågs att utmana barns Nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var även tänkt att inspirera lärare till att arbeta med detta ämne samt att det skulle kunna ses som ett hjälpmedel för att nå strävansmålen i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98]För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lärare och barn har undersökningen utgått från tre forskningsfrågor som berör huruvida det utmanade barns Nyfikenhet, om lärarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjälp för att nå strävansmålen i Lpfö 98.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken.De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner Nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna Nyfikenhet och lust i lärandet.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollärare anser att deras kompetens är i förhållandet till läroplanens uppdrag räcker till för att stimulera barnens Nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen.Genom att använda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord.Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i läroplanen för förskolan att sträva mot att varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehåller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte är medvetna om att det är teknik de arbetar med samt att de tolkar ämnet teknik som större projekt i stället för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men även att teknik som ämne inte är förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna känner att de har tillräcklig kunskap men att de ändå vill ha fortbildning, tips och förslag på hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen..

The curious nature of humans has been the puzzle of psychologists, philosophers and scientists since the time we began to use those terms. Why are we curious? Why do we behave the way we do and why? The span of views on curiosity covers all. From being viewed as part of our animalistic nature and compared to instincts, to be viewed as a virtue to scientists and the reason behind why we explore space. Behaviorists tried to define it as an innate drive and some say that it has a crucial role in our ability to learn and understand.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och Nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fått svara på frågor om utevistelsen på förskolan. Syftet var att ta reda på vad pedagogerna själva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. Frågorna gällde både vistelsen i den planerade miljön på gården och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse på förskolan. Några av fördelarna som nämndes var god motorikträning och social träning. Sedan belystes även vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanåt.Minst en gång om dagen går de ut med barnen på gården och de flesta försöker komma iväg till skogen en gång i veckan.

Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel. Frågeställningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillämpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har även fått möjlighet att få en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte så viktiga.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strävansmålen för naturvetenskap. Läroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och Nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna Nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollärarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och få tillgång till den kunskap som här erbjuds. Vidare är det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollärare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till Nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannämnda avseende läroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollärare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda på hur förskollärare skapar förutsättningar för barns utveckling av och förståelse för naturvetenskapliga fenomen.