De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

External shopping malls in the context of urban sprawl have, according too much of the previous research, had a negative connotation when it comes to urban planning and a sustainable society. In recent years, some of this research on the issue has changed course towards that it might be some positive opportunities and elements in this development, given that it follows certain patterns. This latter development is what we have chosen to look deeper into in our study, Sustainable urban sprawl.The shopping mall Allum in Partille center has been the subject of this case study, to explore how people's shopping habits and travels in connection with these purchases has been affected by the establishment of an external shopping mall from a sustainability perspective.The method we used was a questionnaire distributed at workplaces in Partille. The collected data were then analyzed by using some of the dominant urban planning theories, for thus underpin our analysis. We have supplemented the study with a collection of information on existing and planned shopping centers in Gothenburg region.Our study shows that external shopping centers located in already developed areas, with an existing social structure, can help to create a more compact city with fewer and shorter shopping trips, and more sustainable transport choices when purchasing goods and services..

Problem.Idag Àr anvÀndandet av lojalitetsprogram som ett medel för att skapa lojala kunder ett av det vanligaste sÀttet att söka fostra lojalakunder. Problemet med dessa lojalitetsprogram och dess anvÀndande Àr att det inte finns tillrÀckliga bevis för deras effektivitet. Det finns inte heller nÄgot stöd för att lojalitetsprogrammen verkligen Àr effektiva, bÄde dÄ det gÀller kostnader och skapandet av lojala kunder, i förhÄllande till andra marknadsaktiviteter. (Stauss, Chojnacki, Decker & Hoffmann, 2001:7)Syfte.Syftet med denna uppsats Àr att presentera ett urval av vad som finns skrivet om lojalitetsprogram och deras verkan för att sedan granska vilken typ av lojalitet och relation som skapas samt vilka ekonomiska effekter dessa program har.Metod.Denna studie Àr en innehÄllsanalys som sedan granskas kritiskt. Ett antal publikationer har valts ut för genomgÄng och analys.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dÄvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom vÄra arbeten upplevt datorns intÄg i verksamheten och har sett olikheter pÄ anvÀndandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT Àr och kommer att vara en viktig del i samhÀllsutvecklingen och utifrÄn detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nÄtt KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns nÄgot orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvÀndandet i förhÄllande till ett konstruktivistiskt synsÀtt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krÀvs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.

Bakgrund: Humor har lÀnge ansetts som nÄgot vÀlgörande och har under de senaste decennierna blivit ett Àmne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvÄrd trots de hÀlsofrÀmjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att belysa humorns betydelse inom omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstudie dÀr materialet frÄn tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehÄlla rollen som den goda patienten samt nÀr humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor Àr ett effektivt instrument för att stÀrka och skapa sociala relationer samt att humor har en hÀlsofrÀmjande verkan, men Àven att humor mÄste anvÀndas med tillförsikt dÄ om det anvÀnds fel Àven kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor Àr ett bra instrument för att stÀrka patient-sjuksköterskerelationen och för att frÀmja god hÀlsa i omvÄrdnaden. Det finns behov av mer forskning pÄ Àmnet humor för att stÀrka dess evidens som ett anvÀndbart instrument.Slutsats: Humor Àr anvÀndbart för bÄde patienter och sjuksköterskor som kan brukas i mÄnga syften inom omvÄrdnaden..

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Uppsatsen grundar sig pĂ„ en diskursanalytisk undersökning av det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetets struktur och förhĂ„llningssĂ€tt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt arbetar med hĂ€lsofrĂ€mjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, FolkhĂ€lsoinstitutet(Fhi), HĂ€lsofrĂ€mjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde Ă€ven en undersökning pĂ„ individnivĂ„, dĂ€r anstĂ€llda pĂ„ SÄS fick uttrycka Ă„sikter och tankar om hĂ€lsa och hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r uppbyggt kring tvĂ€rvetenskaplig forskning men fokuset pĂ„ hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus pĂ„ det samhĂ€llsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmĂ€rksammas och bidrar till utvecklingen.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

RÀttslÀget vad gÀller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterÀttsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i nÄgon större utstrÀckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger pÄ den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstÄ i samband med FoU-samarbeten och de tÀnkbara inkomstskatterÀttsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterÀttsligt.UtifrÄn vÄr studie framgÄr det att samarbetsavtalet fÄr en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rÄdande uppfattningen synes alltsÄ vara att ett bolagsavtal kan haskatterÀttslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en ÀganderÀttsförÀndring behöverske.

Our population are ageing. As this happens more people will be in need of long term care facilities. We now know that some elderly people with certain background factors are more likely to be injured or sick. One of the four biggest background factors is fall propensity. Most of the reported falls come from long term care facilities, approximately 60 % of the care takers in long term care facilities fall one time or more each year.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).