SAMMANFATTNINGDet senaste årtiondet har antalet utbildningsplatser på kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap successivt ökat på landets högskolor och samtidigt har sjukhusen haft svår att tillsätta vakanta sjukskötersketjänsterna. Studentsalar har implementerats på utvalda vårdavdelningar med både pedagogiska avsikter och med avsikt att skapa platser för de sjuksköterskestuderande vid deras verksamhetsförlagda utbildning. Det var därför intressant att studera hur sjuksköterskor upplevde det fortfarande nya sättet att handleda på.Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter i studentsal på en akutvårdsavdelning.Som metod användes en kvalitativ induktiv intervjustudie. Ansats och design valdes utifrån studiens uppställda syfte. Studiens deltagare rekryterades från två olika kliniker på ett akutsjukhus i Mellansverige.

Vår undersökning handlar om flexibiliteten bland studenter som arbetar extra viabemanningsföretag. Vi vill också se om studierna påverkas av att de arbetar samtidigt som de studerar. Bemanningsbranschen har vuxit kraftigt under 2000-talet och vi som forskar har själva arbetat samtidigt som vi har studerat. Vi valde att använda oss utav en kvalitativundersökning eftersom vi ville få fram en känsla hos studenterna vi ville undersöka och då är det kvalitativ undersökning som ska användas. Vi har gjort åtta stycken intervjuer eftersom det är det generellt vanligast när man använder dig av det kvalitativa arbetssättet.Vi använde oss av en öppen intervjuform fastmed frågor som stöd.

Vi har i vårat examensarbete tagit fram en e-marknadsplats i för Högskolan Dalarna. Marknadsplatsen är programmerad i asp.NET och vb.NET. Fram tills idag har skolans anslagstavlor använts flitigt för annonsering av, inte bara studentlitteratur, utan allt från pennor till bilar. Högskolan Dalarna har därför en önskan om att få en e-marknadsplats där studenter har möjlighet att annonsera..

För att täcka ett behov av laborationsutrustning för enklare felsökningsövningar på dieselmaskinerför första-års-studenter vid Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, startades det här projektet. Syftetvar att tre stycken laborationsstationer skulle byggas ovanpå tre stycken kasserade dieselgeneratorersom skolan hade stående. Det skulle på varje station gå att simulera fyra stycken olika fel, och detskulle även finnas underlag för felsökning till varje station. Eftersom utbildningen är engrundutbildning skulle även hänsyn tas till att många studenter helt kan sakna kunskaper ocherfarenheter av förbränningsmotorer.Projektet har arbetat enligt en praktisk metod där problemet formuleras och struktureras samtlösningen planeras och genomförs. Struktureringen gav vid handen att felsimuleringarna bordeomfatta en förbränningsmotors grundläggande system, samt förbränning.

Denna uppsats försöker besvara frågeställningen varför en del studenter vid Karlstads universitet väljer att ta ut sin examen vid något annat lärosäte. Vi belyser bytesprocessen som leder respondenterna i undersökningen fram till ett faktiskt byte, från det att tanken föds, till att studenten etablerar sig vid ett nytt lärosäte. Med hjälp av djupintervjuer hittar vi anledningar till varför byten sker, antingen av praktiska skäl eller så är det tron att en examen från ett äldre lärosäte, med högre status, ger ett försprång in i karriären.Utifrån teorier som valts inom exempelvis relationsmarknadsföring, image, kundnöjdhet och bytesbeteende- framför allt SPAT (Switching Path Analysis Technique) analyserar vi informationen och underbygger resultaten. Längs undersökningens gång har vi modifierat SPAT-modellen och lagt till flera variabler. Detta för att den ska passa in på just bytesprocessen hos högskolestuderande, vilket har givit oss en tydligare bild över processen.Det framkommer tydligt under studiens gång att flera av studenterna väljer att byta universitet för att ta ut sin examen vid ett universitet med i deras ögon högre status.

Sjuksköterskeutbildningen på högskolor i Sverige utgörs av teoretiska och praktiska studier, uppdelat på sex terminer. I den svenska utbildningstraditionen var upplägget att en person, lärare eller handledare, hade kunskapen om ett ämne där studenten skulle ställa frågor för att få ta del av denna kunskap. Denna tradition återfanns även i yrkesutbildningar så som sjuksköterskeutbildningen, även om den då lade mycket ansvar hos både studenten och handledaren. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur sjuksköterskestudenter i termin 4 uppfattade det stöd de fick av sina handledare (kliniska sjuksköterskor) under VFU placeringarna i termin 4. Dessutom efterfrågades de egenskaper studenterna ansåg att en god handledare bör ha.

Bakgrund: Kommunikation mellan personal inom hälso- och sjukvården är viktiga faktorer för att kunna garantera patienten säker vård. Sjuksköterskan ska ha kompetens att kunna fördela och koordinera uppgifter samt ha översikt av teamarbetet. Sjuksköterskan bör ha kunskap om säkerhetsarbete för att kunna garantera säker vård. Det finns ett uttryckt behov inom vården av relevanta och tidsenliga lag- och kommunikationsövningar, där teambaserade simulatorövningar framstår som en pedagogisk och tillförlitlig inlärningsmetod. Syfte: Att beskriva vad studenter vid ett lärosäte, som utbildar sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, anser om teambaserad fullskalesimulatorträning.

Denna studie har bekräftat Luleå tekniska universitets förvaltnings farhågor om en hög procentandel av presumtiva studenter som valt att inte registrera sig på respektive samhällsvetenskaplig utbildning. Förvaltningen misstänkte att det kunde röra sig om upp till 30% av de antagna förstahandssökande till höstterminen 2005 som valt att inte registrera sig på de samhällsvetenskapliga programmen. Undersökningen visade att det faktiska bortfallet av studenter var betydligt större än så, närmare bestämt 45,6%. Utifrån de enkätsvar som analyserats i anknytning till denna studie går det dessvärre inte att dra några generella slutsatser till anledningen av ovanstående. Det finns dock vissa gemensamma nämnare som ger antydningar till vad som påverkade dessa individer till att inte anta sin utbildningsplats.

Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige.

Det finns en rad olika faktorer som påverkar när en konsument väljer livsmedel. Det har framkommit i flera studier att konsumenter är dynamiska och att det inte är helt utrett hur de resonerar. Denna studie har valt att fokusera på livsmedelsmärkning men behandlar även fler faktorer. Metoden för studien är fokusgrupper som har gjorts vid Göteborgs Universitet. Därmed har studien en kvalitativ ansats och strävar efter att öka förståelse och generera idéer angående faktorer som influerar valet av livsmedel.

Bakgrund: Kraven på handledande sjuksköterskors akademiska kompetens har ökat sedansjuksköterskeutbildningen innefattas av kandidatexamen och står under högskoleverketskontroll. Programmens lärare deltar i liten utsträckning i den praktiska utbildningen ochavståndet mellan teoretisk och praktisk undervisning har ökat.Syfte: Syftet med studien var att undersöka handledande sjuksköterskors erfarenheter av atthandleda sjuksköterskestudenter i primärvården Skaraborg.Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats med tio intervjuer medhandledande sjuksköterskor i primärvården.Resultat: Studien visade att sjuksköterskor upplever arbetet med att handleda studenter sombåde intressant och viktigt. Handledning är en naturlig del av arbetet som sjuksköterska ochhandledarna anser att det ger en högre kvalitet på omvårdnadsarbetet. Det är även ett tids- ochenergikrävande arbete som kräver en god organisation inom förvaltningen, ett bra samarbetepå den egna arbetsplatsen och med huvudhandledarna. Handledning av studenter kräver ävenett gott samarbete med lärosätet.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som är allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sådan svår situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemästringsförsök räcker till kan tillståndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, såsom närstående, påverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och även psykisk kris. Det är sjuksköterskan ansvar att omhänderta och informera den närstående. Att dessa möten är av god kvalitet är viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen.

Att lära sig programmera på nybörjarnivå inom ramen för en högskoleutbildning är en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smärtsam eller rent av oöverstiglig. Varför är det så och hur kan man hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lära sig? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag tittat på två olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lärare från de båda programmen och ställt frågor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen på programmering, upplevda svårigheter med att lära sig programmera och tänkbara orsaker till dessa svårigheter. Resultaten från intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar föreställningar och förhållningssätt i formandet av programmeringskunskap såväl som mer övergripande frågor kring epistemologiska utgångspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus på programmeringskunskap.

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I denna uppsats undersöks marknadsföringen av två civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet, nämligen medicinsk teknik samt teknisk fysik och elektroteknik. Ämnesfördelningen av de obligatoriska kurserna under utbildningarnas tre första år är liknande medan könsfördelningen på dessa två program skiljer sig mycket åt. Det ena programmet har en mycket låg andel kvinnliga studenter medan det andra programmet har en jämn könsfördelning. För att undersöka om potentiella studenter, såväl tjejer som killar, tilltalas av dessa utbildningars marknadsföring genomförs fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som läser naturvetenskaplig linje.

Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utsläpp av växthusgaser. Hoten mot miljön innebär att det är bråttom att utveckla hållbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och där har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk är det bästa alternativet för en hållbar livsmedelsproduktion. Då studenter ofta har en begränsad budget är det intressant att undersöka deras inställning till hållbar livsmedelsproduktion och hur det påverkar deras livsmedelsval.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa får för deras livsmedelsval.Metod: En webbaserad enkätstudie utfördes där deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nåddes via www.facebook.com.