Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och ge en god livskvalitet till patientermed obotlig sjukdom. En av den palliativa vårdens fyra hörnstenar handlar om stöd tillnärstående, då en svår obotlig sjukdom inte bara drabbar patienten utan även familjen.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en vuxenfamiljemedlem som vårdas palliativt på sjukhus eller i hemmet.Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningargenomfördes i databaserna Amed, Cinahl och PsycINFO. I studien inkluderades 7 kvalitativaartiklar som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet sammanfattas i fem kategorier; Ett förändrat liv, Känslomässigareaktioner, Behov, Påfrestningar och Stöd. Dessa innefattar femton subkategorier.Slutsats: När en familjemedlem blir svårt sjuk förändras livet även för de närstående.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmärgen och hjärnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer användes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Två dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berättelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet är att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna påvisar dramapedagogernas positiva syn på forumspel som punktinsats. Främst då det utifrånperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nå kvalitéer en ordinarie verksamhet har svårt att åstadkomma.

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som många gånger varit ifrågasatt som diagnos. Sjukdomen medför kronisk och utbredd smärta, fatigue, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metoden som använts var en litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna sammanställdes och redovisades i fyra kategorier: En omedgörlig kropp, Ett förändrat vardagsliv, Brist på respekt och stöd från omgivningen och Acceptera och lära sig leva med sin sjukdom.

 I Sverige är cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket är en växande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 påverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturstudie, där författarna utgick från de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna läste artiklarna ett flertal gånger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys.

Rädsla för att falla är vanligt förekommande bland äldre personer och kan leda till lägre livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelser av rädslan för att falla. 12 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och resulterade i 6 kategorier: Att rädslan för att falla ständigt är närvarande, Att vara osäker och rädd vid ensamhet, Att känna sig ostabil och att benen kan ge vika, Att begränsa sig, vara försiktig och bli isolerad, Att vara rädd för att göra bort sig, bli skadad och förlora självständigheten och Att försöka skapa en säker miljö och inte låta rädslan styra livet. Omvårdnad grundas på en helhetssyn och det är viktigt för sjuksköterskor att ta del av personers upplevelser för att på ett bättre sätt kunna förebygga och motverka rädslan för att falla. Denna studie bidrar till en förståelse kring ämnet..

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism.

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje år insjuknar ungefär 90 barn av sjukdomen leukemi. När barnets sjukdom uppkommer är det inte bara barnet som drabbas utan även hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vård i Sverige när barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterära böcker skrivna av barnets föräldrar. Analysmetoden som användes var Burnards (1996) innehållsanalys, som görs i fyra steg.

Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad.

Bakteriella patogener i livsmedel är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos människa och djur världen över, därför är tillverkning av säkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagsläget används oftast odling på selektiva substrat av bakterier för att påvisa patogener och tidsåtgången kan vara upp till en vecka. En molekylärbiologisk metod som kan minska tidsåtgången är microarrays, där detekteras målorganismen på DNA- eller RNA-nivå. Enkelsträngade oligonukleotider, så kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat, hybridiseras. Sonderna designas så att de är specifika för de bakterier som ska påvisas och fästs i mikroformat på en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder. Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via polymeraskedjereaktion. Templaten färgas in för att en scanner ska kunna avläsa resultaten av vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och därmed påvisa bakteriella patogener. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur microarrays kan användas för att detektera bakteriella patogener i livsmedel och om tidsåtgången kan minskas.

Familjecentrerad omvårdnad (FCO) utvecklades i början på 1990-talet i Kanada. Vårdfilosofin strävar efter att stödja familjen i dess naturligt vårdande roll samt stärka individerna som delar av familjen. Föräldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vården. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras föräldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstämde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie där 11 artiklar granskades.

Människor har olika förutsättningar för att hitta i sin köksmiljö beroende på vilket hälsotillstånd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försämrat arbetsminne på grund av att de fått diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger många köksluckor ingen information om innehållet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende på vad som används. Denna studie handlar om att hitta olika former av åtgärder i köksmiljöer för att lättare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att använda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gå att få reda på vilka åtgärder som kan fungera.

I denna studie försöker jag ta reda på vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för Frivårdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framställs i dessa utredningar. Jag använder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, stämpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen är att begreppen kriminalitet och missbruk får liten betydelse i sin ensamhet, men när man sammanslår begreppen får dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik läggs ingen större vikt vid att stämpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i fråga har en missbruksproblematik så läggs mer fokus på kriminaliteten.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upple-velser av att vara närstående till en person som akut in-sjuknar i en kritisk sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar granskades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara chockad och rädd, att vilja veta och förstå, att få stöd, trygghet och hopp samt att vilja medverka och be-skydda. I kategorierna framgår att närstående var i behov av ärlig information och att de ville vara nära den sjuke. När de fick information upplevde de att det gav stöd som resulterade i att de kunde medverka.