Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes är unik i det sätt den påverkar hela familjen gällande anpassning och livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angående dessa förändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

BakgrundMultipel skleros är en kronisk autoimmun och inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Multipel skleros kan innebära många utmaningar som kräver att personer som har denna sjukdom hittar vägar för att hantera sitt dagliga liv. Att driva en sjukdomsblogg som copingstrategi kan utgöra ett forum där olika behov av stöd kan komma till uttryck.SyfteSyftet var att beskriva hur personer med multipel skleros använder sjukdomsblogg som copingstrategi i sitt dagliga livMetodMetoden var kvalitativa, asynkrona intervjuer i form av strukturerade frågeformulär med öppna frågor.ResultatResultatet visade att det finns flera sätt att använda sig av bloggen som copingstrategi. Att sätta ord på tankar och känslor kan leda till en större acceptans av sjukdomens påverkan på det dagliga livet. Att dessutom kunna dela dessa erfarenheter med andra och på så vis hjälpa dem att se ljusare på tillvaron utgjorde en känsla av meningsfullhet.

Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom som ofta medför minskat födointag och viktminskning. Undernäring kan leda till trycksår, fördröjd sårläkning och högre dödlighet. Syftet med vår studie var att belysa nutritionsproblematik hos personer med demenssjukdom inom kommunal äldreomsorg. Studien genomfördes med en metod för fallstudie som utgick från fem personer där olika data samlades in. Information hämtades också från involverad personal.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fått en större global utbredning. Tillgången till bromsmediciner har bidragit till att många som lever med sjukdomen kan leva ett långt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna råder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det är att leva med hiv men i studierna är det svårt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som drabbar främst äldre personer. Ungefär 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. Då befolkningen blir allt äldre kommer antalet äldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur äldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det är att leva med sjukdomen. Vilka förändringar uppstår i äldre individers livssituation efter att ha fått diagnosen? Hur hanterar äldre personer de förändringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Många patienter i den psykiatriska vården är föräldrar till barn under 18 år. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det finns en brist på kunskap och utbildning gällande barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hälso-och sjukvårdslagen rätt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personer som har äldreomsorg upplever sina möjligheter att kunna påverka innehållet i vardagen. I syftet ligger också att kunna belysa den äldre personens upplevelse av vardagen med utgångspunkt i delaktighet och meningsfullhet. I studien söker vi svar på följande frågeställningar: Hur upplever äldre personer sin vardag? Hur upplever äldre personer sina möjligheter att göra val som rör vardagen? Hur kan äldre personer vara delaktiga i sin vardag? Hur kommer meningsfullhet till uttryck i vardagen för äldre?Studien har en kvalitativ ansats och studiens data är inhämtad genom nio intervjuer med äldre som har äldreomsorg. Respondenterna är äldre personer över 65 år som har äldreomsorg inom hemtjänst och särskilt boende.Resultatet av studien visar att den äldre personen upplever sin vardag utifrån insikten om sina fysiska förutsättningar och begränsningar.

Att upprätthålla ett gott näringstillstånd hos äldre är en viktig uppgift inom vården idag. Måltidssituationen har ofta stor betydelse och kan påverka näringsintaget. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldres erfarenheter av ätsvårigheter och måltidssituationen vid sjukdom. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: svårt att få maten till munnen kan leda till känsla av skam: aptitlöshet, längtan efter mat-äta blir ett tvång: rädsla och obehag vid sväljningssvårigheter: svårt att hantera maten i munnen: att inte orka äta: måltidsmiljön påverkas av vilken gemenskap man har med andra.

Sjukfrånvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsätter att öka och var femte chef inom äldreomsorgen är sjukskriven, varav de flesta är långtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den så kallade områdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsområden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. Anmälningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket är en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsätts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmängd.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Allvarlig sjukdom, så som cancer påverkar patienten men också dennes närstående som många gånger är barn. I vården och under utbildningen har författarna sett att barn som närstående inte alltid uppmärksammas, de har en tendens att inte räknas med på samma sätt som vuxna närstående. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när en förälder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt föräldrars perspektiv på barns upplevelser när mamman eller pappan har cancer. För att få en inblick i hur barn erfar sin förälders sjukdom krävs deras egna ord.

Bipolär sjukdom (BS) är en kronisk sjukdom med återkommande perioder av mani och depression. Den bryter oftast fram i tonåren men i många fall diagnostiseras den inte förrän patienten är runt 30 år. Behandling för BS är livslång medicinering med stämningsstabiliserande läkemedel, i första hand litium, kombinerat med anti-depressiva läkemedel och anti-psykotiska läkemedel. Läkemedelsbehandling kombineras med psykoedukativ behandling eller kognitivbeteende terapi (KBT). En intensivbehandling följer efter det att diagnosen är ställd och det tar ofta upp till 2 år för patienten att hitta en balans i livet.Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur det är att leva med bipolär sjukdom.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).