Valen 2006 var de första fria valen i den Demokratiska Republiken Congo sedan självständigheten på 1960-talet. Med valen föddes hopp om ett demokratiskt styre och en fred. Vår uppsats är en fallstudie av Congo utifrån kvalitativ textanalys. Vi försöker besvara frågan om valen har haft någon betydelse för en demokratisering, samt om de har haft någon effekt på ett fredsbyggande. Detta gör vi genom att analysera valen utifrån viktiga demokratiska kriterier, och genom teorier om vilken roll demokratisering kan ha i konfliktlösning.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlärningssituation. Syftet är att belysa hur nedsatt arbetsminne påverkar inlärning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlätta för dessa elever. Den empiriska delen baseras på en frågeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i år 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svårigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lätt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjärnan när kunskap lärs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter på framför allt läsförståelse och matematik och då främst problemlösning. Brister i läsförståelse påverkar de flesta ämnena, framför allt de teoretiska.

Titel: Hjältar och offer - Hur Dafgård och Findus hanterat hästköttskandalen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90Författare: Linda Eriksson och Matilda GöranssonHandledare: Mathias SylwanExaminator: Anna EdinDatum: 2013 JuniSyfte: Analysera hur Dafgård och Findus hanterat en pågående kris, hur de har bemött medierna och om det går att identifiera tydliga krisstrategier hos företagen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av företagens uttalande i artiklar och pressmeddeladen utifrån kriskommunikationsteorier.Resultat & slutsats: Det går att identifiera flera typer av krisstrategier som företagen använt sig av. Utifrån teorin har företagen hanterat krisen väl.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka krisens efterspel och eventuella långvariga effekter. Nyckelord: Kriskommunikation, krishantering, hästköttskandal, Findus, Dafgård..

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebär och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har använt oss av en komplementär metod, det vill säga både intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkäter till en föräldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansåg att samverkan kan förbättras. Resultatet visade också att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstånd och outtalade förväntningar verksamheterna emellan. Förutsättningen för att samverkan ska komma till stånd är bra relationer och samordnade insatser som bygger på att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mål, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vår studie ville vi ta reda på om svårigheter i ordförståelse och läsförståelse bidrar till ett sämre resultat inom matematikämnet. Något annat vi ville ta reda på var vilka krav en textuppgift ställer på elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med språket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svårare för att lösa textuppgifterna än räkneuppgifterna.

Förmågan att lära sig språk är en vital förmåga i dagens samhälle. På grund av globaliseringen ökar kraven på språkbehärskning. Skolan måste hjälpa eleverna nå språklig kompetens. Syftet med undersökningen är att visa hur undervisningskulturen påverkar elevernas språkinlärning. Det här är en jämförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

Abstract  This paper examines the Copenhagen Climate Conference held in the Bella Center in Copenhagen, December 2009. The aim of this paper was to analyse the highly anticipated conference, and why it did not result in a binding protocol between the world?s states. The focus of this paper was to examine two key actors in the Copenhagen negotiations: the people?s republic of China and the European Union.

Titel: Revisionsutskott ? påverkas revisionskvalitén?Kurs: FEC 632Författare: Elvedin Music och Helena HabjanicHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revisionSyfte: Att beskriva samt förklara om inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bättre.Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv där vi utgått från agentteorin. Undersökningen grundar sig på dokumentstudier där vår datainsamling har bestått av kvantitativ data som fåtts fram från olika årsredovisningar.Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillämpats.Resultat: Ett inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bättre. Bolag som har inrättat ett revisionsutskott förbättrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder. Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningDetta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.

ABSTRACTIdag är bloggar som fenomen stort i Sverige, och många människor både läser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att även många svenska föräldrar bloggar. Den här studien undersökte hur den rådande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginläggen som studerades. Något som undersöktes genom att se hur det rådande synsättet i samhället kring manligt, kvinnligt och föräldraskap framställdes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlägg från en mamma- och en pappablogg, analysen baserades på genusteori.

AbstractDen här uppsatsen behandlar läxor, främst läxornas inflytande på elevernas fritid och därmed deras livsvillkor. Metoden som används är en kvantitativ undersökning med en enkät som elever i årskurs sju och årskurs nio besvarar. Syftet är att beskriva elevers läxarbete, elevers attityder till läxor och konsekvenser med ett utvecklat läxsystem vad gäller skolans undervisning i stort. Flera frågor behandlas och resultaten visar på att den oreglerade arbetstiden som läxorna medför är olika lång, och att den påverkar ungdomarna på olika sätt. En konsekvens som går att se är att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland läxorna.