Folksonomier, system som låter användare klassificera innehåll, blir allt vanligare på webben. Typiskt sker denna klassificering genom att användare fritt beskriver innehållsobjekt med hjälp av nyckelord. Denna uppsats presenterar en underökning av hur nyckelord förhåller sig till varandra hierarkiskt, inom ett folksonomisystem. Undersökningen är baserad på ett webbgränssnitt, där besökare kunde förfina eller förkasta förslag på hierarkier av nyckelord. Dessa förslag genererades utifrån av ett verkligt folksonomisystem. Efter analys av 400 inkomna svar dras slutsatsen att flera aspekter av metodologin måste förfinas för att tydliga resultat ska kunna uppnås. Förslag på sådana förändringar presenteras slutligen..

The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was ?enhance my condition?.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar:Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna?MetodStudien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten.

SammanfattningInom vården är det idag vanligt med bland annat ryggproblem. Risken är stor att värken blir långvarig. En Australiensk studie visade att en tredjedel av dem som hade besvär från ländryggen fortfarande hade det ett år senare.Styrkan i bålmuskulaturen är central för alla typer av rörelser som vi utför funktionellt i det dagliga livet, i arbetssituationen och på fritiden. Har man en bra styrka i magmuskulaturen och i ryggmuskulaturen förebygger man skador och överbelastningsproblem bland annat i ländryggen.Syftet med studien har varit att visa om vårdpersonal kan få minskade problem i ländryggen av att bygga upp sin bålstabilitet genom övningar som stärker m.transversus abdominis och m.multifidus. Går det att förbättra förutsättningarna för att personalen ska kunna orka jobba inom vårdyrket, som är ett mycket tungt arbete med många osymmetriska lyft.

Introduktion: Metabolt syndrom är ett globalt växande sjukdomstillstånd som cirka 25 procent av världens befolkning lider av. Personer som är drabbade av metabolt syndrom löper två till tre gånger större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kost och motion påverkar hälsan i relation till personer med metabolt syndrom. Metod: Litteraturstudien har använt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Sveriges befolkning har under de senaste decennierna förändrat sin livsstil i riktning mot att bli alltmer fysiskt inaktiv vilket har lett till en alltjämt ökande omfattning av diverse välfärdssjukdomar. För att komma tillrätta med detta problem är en lösning att få människor att motionera samt att upprätthålla detta motionerande över tid. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för olika aspekter av motivationen hos individer som precis börjat motionera och sådana som motionerat en längre tid för att på så sätt utröna vilka faktorer som kan underlätta ett uthålligt motionerande. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Deci & Ryans självbestämmande teori och en delteori till denna: Organismic Integration Theory. Syftet besvarades genom en intervjuundersökning som utfördes på en pappersmassafabrik i Södra Norrbotten.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

Under 3 mån. i början av 2009 fick parkarbetare motionera 30 min.2 ggr/vecka under arbetstid som hälsopromotiv åtgärd. Projektet var redan igång och startade som frisk- och funktionsprofil med undersökning av muskelstyrka, balans, rörlighet och kondi-tionstest hösten -08. En enkätundersökning genomfördes med 29 frågor tillsammans med uppföljning av vikt, midjemått och fett% som projektarbete under företagsläkarutbildning. Sammanlagt deltog 32 parkarbetare, 26män och 6 kvinnor.

During the winter 2011 Isaksson and Andersson did a time budget study on Nordens Ark?s Przewalskis horses during daytime when there were visitors and caretakers in the park. This time budget study was made during daytime and when there were no visitors or caretakers in the park. The horses where observed in the morning (5.30-6.30 am) and in the evening (5.45-6.45 pm) during four days. In addition to a time budget, the horses? positions in the enclosure were registered.

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna. Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna. Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda.

SammanfattningIntroduktion: I dagens arbetsliv och samhälle har individen blivit allt mer stillasittande och minskat mängden motion med risk för sämre kondition trots att detta är en känd riskfaktor för sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. Syftet med denna studie var att studera konditionsnivån hos kontorsanställda i förhållande till BMI, kön och ålder.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts baserad på data från hälsoundersökning där BMI, kön, ålder och konditionstal undersöktes. 100 personer deltog i studien, varav 33 kvinnor och 67 män i åldern 25-63 år.Resultat: De kontorsanställda hade en god syreupptagningsförmåga på i genomsnitt 37,3 ml/(kg x min) och låg över det rekommenderade konditionstalet 35 ml/(kg x min) för kontorsarbetare. Kvinnorna i gruppen hade bättre konditionstal än männen. Medelålders kvinnor (41-50 år) hade något lägre konditionstal än yngre (25-40 år)och äldre kvinnor (51-63 år).

This study is a follow up of a pilot study made 2004, that evaluated feeding, exercise and weight as possible risk factors for developing any kind of diabetes in dogs. We have selected our material for a certain kind of DM that exists among Norwegian and Swedish elkhounds. These breeds are among the most common breeds affected by diabetes and this kind of DM almost exclusively affects intact bitches. We performed a case- control study where the owners were interviewed over the phone. The owners of a total of 48 case dogs and 58 control dogs were contacted. The questions for the cases focused on the time before the diagnosis and the questions for the control dogs focused on the dog´s adult life.

Bakgrund: Artros är den vanligaste reumatiska ledsjukdomen i Sverige. Totalt har mellan 7-800 000 personer i Sverige artros. Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket som leder till bristande funktion, stelhet och smärta i leden. Med motion så kan man både förebygga sjukdomen och minska symptomen. Studier har visat att motion ger lika bra smärtlindring som smärtstillande, vid lätt till måttlig artros.

During the winter 2011 Isaksson and Andersson did a time budget study on Nordens Ark?s Przewalskis horses during daytime when there were visitors and caretakers in the park. This time budget study was made during daytime and when there were no visitors or caretakers in the park. The horses where observed in the morning (5.30-6.30 am) and in the evening (5.45-6.45 pm) during four days. In addition to a time budget, the horses? positions in the enclosure were registered.