HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningDetta Àr en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mÄngfald i organisationer. HÀr ligger fokus pÄ politiker och chefstjÀnstemÀn i kulturnÀmnd/förvaltning i tvÄ medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mÄngfald. Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjÀnstemÀn dels bidra till att öka förstÄelsen av begreppet etnisk mÄngfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mÄngfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar pÄ den induktiva metoden och nÀrmare bestÀmt den Grundade teorin.

ABSTRACTIdag Àr bloggar som fenomen stort i Sverige, och mÄnga mÀnniskor bÄde lÀser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att Àven mÄnga svenska förÀldrar bloggar. Den hÀr studien undersökte hur den rÄdande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginlÀggen som studerades. NÄgot som undersöktes genom att se hur det rÄdande synsÀttet i samhÀllet kring manligt, kvinnligt och förÀldraskap framstÀlldes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlÀgg frÄn en mamma- och en pappablogg, analysen baserades pÄ genusteori.

AbstractDen hÀr uppsatsen behandlar lÀxor, frÀmst lÀxornas inflytande pÄ elevernas fritid och dÀrmed deras livsvillkor. Metoden som anvÀnds Àr en kvantitativ undersökning med en enkÀt som elever i Ärskurs sju och Ärskurs nio besvarar. Syftet Àr att beskriva elevers lÀxarbete, elevers attityder till lÀxor och konsekvenser med ett utvecklat lÀxsystem vad gÀller skolans undervisning i stort. Flera frÄgor behandlas och resultaten visar pÄ att den oreglerade arbetstiden som lÀxorna medför Àr olika lÄng, och att den pÄverkar ungdomarna pÄ olika sÀtt. En konsekvens som gÄr att se Àr att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland lÀxorna.

Vi, Anna Nilsson och Jeanette Svensson, valde att producera musikvideos under vÄrat kandidatarbete pÄ Blekinge tekniska högskola. Detta eftersom vi bÄda har ett stort intresse till musik och rörlig bild. Vi valde att göra tvÄ stycken för att lÀra oss produktionens process grundligt och för att nu kunna jÀmför de bÄda och av detta ta lÀrdom. Den ena musikvideon gjorde vi till en skÄnsk duett som heter KC och den andra till Advance Patrol. BÄda lÄtarna Àr inom genren hiphop.

Skanska asfalt och betong önskade veta om det Àr möjligt att tillvarata vÀrmen som följer med rökgaserna vid asfaltstillverkning. FrÄgestÀllningen har uppkommit hos ansvariga för produktionen. Kunskapen om rökgasens energiinnehÄll har varit begrÀnsad, men insikten och spekulationer om dess energiinnehÄll har i mÄnga Är diskuterats. DÄ Skanska har som mÄl att bli det ledande gröna projekt- och byggbolaget ligger det i deras intresse att spara energi, likvÀl miljö och ekonomi. Fokus i arbetet har varit att bestÀmma rökgasens energiinnehÄll och hur energin Àr fördelad i rökgasen. PÄ sÄ sÀtt kunna vÀlja rÀtt metod för att Ätervinna rökgasenergin till att förvÀrma förbrÀnningsluften och spara energi.   Resultatet Àr ett program för att berÀkna rökgasens energiinnehÄll och förslag till metod för att spara energi vid asfaltsverket i Forserum. Nyckelord AsfaltstillverkningEnergiÄtervinningMiljöRökgasStökiometriVÀrmevÀxlareVattenÄnga .

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsÀtts till internetanvÀndande tas frÄn sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvÀndande har nÄgon inverkan pÄ tillgÄngen till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillÀmpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvÀndande tar tid frÄn sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvÀndande kan ha en effekt gÀllande tillgÄngen pÄ socialt kapital. DÀremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgÄngen pÄ socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvÀndande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Introduktion: MÀnniskan fÄr idag inte motion i vardagen i samma utstrÀckning som förr och behöver dÀrför söka denna pÄ konstgjord vÀg. Musik pÄverkar mÀnniskor i samband med fysisk aktivitet och kan fungera som en motivationsfaktor som hjÀlper utövaren att kÀnna meningsfullhet med denna ?tillgjorda? trÀning. SÀrskilt vid submaximala arbeten, men Àven till viss del vid maximala, kan musik distrahera utövaren genom att ta bort fokus frÄn kroppens utmattningssignaler. Musik kan Àven bidra till högre arbetsintensitet, samt till utförande av fysisk aktivitet under en lÀngre tid.

HĂ€lsa och motion Ă€r nĂ„got som allt fler blivit medvetna om. Motionens hĂ€lsobetydelse Ă€r idag Ă€ven vetenskapligt belagd, regelbunden fysisk aktivitet förbĂ€ttrar hĂ€lsan och leder till bĂ€ttre vĂ€lbefinnande. Även företagen har uppmĂ€rksammat detta dĂ„ de bland annat har introducerat en s.k. trĂ€ningssubvention.En konkurrensanalys av hĂ€lsoföretag (organisationer, föreningar) i GĂ€vleomrĂ„det anser vi vara ett Ă€mne som ligger i tiden. Ämnet kĂ€nns Ă€ven aktuellt eftersom Högskolan i GĂ€vle satsar pĂ„ hĂ€lsoprofilen ?HĂ€lsofrĂ€mjande arbetsliv?, vilken Ă€r en av forskningsprofilerna som Högskolan i GĂ€vle ska satsa pĂ„ att utveckla inom tre till fem Ă„r.

I Sverige uppskattas att 10-15 % av den kvinnliga befolkningen lever med UI (urininkontinens). Endast en minoritet av drabbade kvinnor söker hÀlso- och sjukvÄrd för sina symtom. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som hindrar kvinnor med UI frÄn att söka hjÀlp. Goodmans metod tillÀmpades som modell för att strukturera förfaringssÀttet i litteraturstudien. SammanstÀlld data Àr baserat pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ art frÄn Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Resultaten pÄvisar att faktorer som begrÀnsar kvinnors hjÀlpsökande Àr förknippade med bristande kunskap, lÀkarens karakteristika, kÀnslomÀssiga aspekter, förhÄllningssÀtt till UI, Älder, grad av symtom och inverkan pÄ livskvalitet.

Att ha drabbats av demenssjukdom innebÀr en negativ pÄverkan av de intellektuella funktionerna, vilket krÀver ökad hjÀlp i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda personer med demenssjukdom. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kunna bekrÀfta genom att lyssna, se och beröra: att kÀnna sig otillrÀcklig: att kÀnna glÀdje över den andres lycka fördjupar relationen: att kunna se till personens och de nÀrstÄendes behov. Litteraturstudien visade att sjuksköterskor kÀnde svÄrigheter att fÄ en fungerande kommunikation med personer med demenssjukdom och kÀnde dÀrför otillfredsstÀllelse.

Dagens arbetssituation med ökad stress och hög arbetsbelastning, tillsammans med sÀmre kostvanor och minskad fysisk aktivitet ger en försÀmrad hÀlsa hos allmÀnheten. Detta Àr bidragande orsaker till att bÄde sjukskrivningar och förtidspensioneringar har ökat dramatiskt under de sista Ären (Utbult och Lindwall, 2000). Arbetsplatsen som arena Àr vÀrdefull och mycket passande för arbete med friskvÄrdsfrÄgor. Men om tonvikten lÀggs pÄ rehabilitering kommer detta varken att leda till att ohÀlsa undviks eller att produktionen pÄ företaget stÀrks. Om man dÀremot arbetar hÀlsofrÀmjande ligger man steget före och har dÀrmed möjlighet att undvika att problemen överhuvudtaget uppstÄr (Johnsson m.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.

Uppsatsens titel: Fotbollen i förĂ€ndring-En uppsats om att förstĂ„ framgĂ„ng Ämne/kurs: Frontlinjer ? strategi, organisation och ledarskap, Kandidatuppsats, FEK 582, 10 poĂ€ng Författare: Daniel Coquard, Jonas Vig och Gustav Berntorp Handledare: Johan Alvehus Fallföretag: Malmö FF Nyckelord: FramgĂ„ng, Fotboll, Malmö FF, Intressenter och Produkt Syfte: Vi Ă€mnar försöka skapa en förstĂ„else i vad olika intressenter lĂ€gger för betydelse i begreppet framgĂ„ng. Metod: Kvalitativ metod med ett induktiv och explorativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt anvĂ€nds. Empiri: VĂ„r empiri grundar sig i sju stycken genomförda intervjuer med olika intressenter inom och utom Malmö FF. Slutsatser: FramgĂ„ng för Malmö FF har olika svar beroende av vem man frĂ„gar.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.