SammandragDen hÀr uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer för att försöka ta reda pÄ vad elever har för mÄl nÀr de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga lÀraren? Det jag kom fram till Àr att det varierar vÀldigt mycket. MÄnga elever jagar betyg och dÄ framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga lÀraren och eventuellt fÄ ett godkÀnt betyg med minimal arbetsinsats. VÀldigt mÄnga elever har ocksÄ ganska smÄ förvÀntningar inför en uppgift i skolan.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrÄn. Vi kommer ocksÄ att belysa i vilken utstrÀckning lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ de huvudsakliga anledningarna till att lÀrare besöker museer i sin undervisning. VÄr undersökning bestÄr av enkÀter som delats ut till lÀrare, intervju med en museipedagog och ett besök pÄ ett museum. Genom vÄr undersökning har vi kommit fram till att det inte Àr sÀrskilt mÄnga lÀrare som det senaste Äret anvÀnt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning.

Syfte: syftet med undersökningen Àr att studera sprÄkliga egenskaper och hur de kommer till uttryck i bloggar. Teori: vi anvÀnder oss utav teorier som behandlar begreppen offentlighet, nÀtverkssamhÀlle, flödesrum, konvergens och narcissism.Metod: kvalitativ och kvantitativ analys stÄr som grund för insamlingen av det empiriska materialet. En netnografisk studie har utförts för att fÄ kunskap hur det ser ut pÄ bloggarna. För att lÀttare kunna undersöka bloggarnas innehÄll har vi dekonstruerat texten och dÀrefter analyserat varje mening. Huvudresultat: resultaten av vÄr undersökning bekrÀftar att det inte finns nÄgra regler pÄ hur ett samtal pÄ en blogg ska se ut.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. VÄra huvudfrÄgor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lÀrande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika Äldrar och av olika kön. Vi anvÀnde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lÀr sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna anvÀnder sig av lek i sitt dagliga arbete pÄ förskolan.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.

Invandrarungdomarna som gÄr tre Är i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lÀra kÀnna svenskfödda ungdomar för att utveckla sprÄket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket Àr en besvÀrlig situation i skolan.Syftet med studien Àr att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod anvÀndes för att den gav möjlighet att nÀrma sig informanterna. DÀrmed uppnÄddes syftet och frÄgestÀllningarna besvarades.Den sociokulturella teorin som anvÀndes i uppsatsen lyfter fram problemomrÄdet, alltsÄ invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhÀllet samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de kÀnner nÀr de möter svenskfödda ungdomar.Segregationen Àr tydlig mellan de tvÄ grupperna pÄ grund av att det Àr svÄrt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella..

Abstract:Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville Àven undersöka om deras handledningsarbete stÀmmer överens med deras tankar om handledning. Vi Àmnade ocksÄ undersöka om specialpedagogerna ansÄg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi belyst följande omrÄde inom pedagogisk handledning: vad handledning Àr, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lÀrcirkel. I vÄr kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger sÄ kom vi fram till att vÄra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansÄg att det stÀrkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framÄt.Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens..

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom Àr och vad det innebÀr för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att stÀlla diagnosen Aspergers syndrom och Àven hur förÀldrar, förskolan och skolan kan hjÀlpa barnen med Aspergers syndrom att lÀra sig samhÀllets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av litteratur frÄn tidigare forskningar och samtal med lÀrare och specialpedagogen. Det som jag lÀgger tyngdpunkten pÄ, Àr min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 Ärs Älder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svÄrigheter med sprÄket och det sociala beteendet. Men med hjÀlp av tÄlamod och vilja kan de lÀra sig att samspela med omgivningen Àven om de inte förstÄr varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps kÀnsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik.

Internationalisering Àr idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas pÄ en av vÀrldens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stÄlbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag anvÀnder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehÄllande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag Àr hÀmtat frÄn Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande dÀr Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund.

AbstractThe aim of the present study was to investigate if and how pre-school teachers reach the objectives in the national curriculum concerning the environmental issues.Another angle of this study is to find out if there are any involvement amongst the preschools regarding the environmental issues and if the teachers encourage the children to join in and make them a part of discussion.I have randomly chosen 10 preschools throughout Sweden and interviewed one staff-member from each school. Most of the preschools were well aware of the goals to follow according to the national curriculum.After comparing the answers my conclusion is that preschools act quite differently concerning environmental issues. Some worked almost exclusively with the children involved. Others occasionally involved the children whereas a few didn?t include the children at all.In every case the teachers would want to dedicate more time to environmental issues.

Sammandrag En studie om alfabetisering i Sverige. NÄgra lÀrares och kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att lÀra sig lÀsa och skriva. Studiens syfte Àr att belysa modersmÄlet och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av analfabeter samt vad det innebÀr för individen att vara litterat och hur det pÄverkar en analfabets livssituation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka pedagogens arbetssÀtt i undervisningen. En kvalitativ metod har anvÀnts genom intervjuer med tvÄ lÀrarinformanter och tvÄ arabisktalande kursdeltagare som har gÄtt en alfabetiseringskurs. Metoder för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor Àr litteraturstudier i kombination med intervjuer. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar om hur informanterna upplever sitt modersmÄl och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av vuxna analfabeter. Resultatet visar att alfabetisering genom modersmÄlslÀrare möjliggör för kursdeltagare att utveckla strategier, som gör vardagssituationen hanterbar. Forskningen bekrÀftar att ömsesidig respekt, meningsfullhet och anvÀndbarhet, samt delaktighet och medansvar Àr förutsÀttningar för mÄluppfyllelse. Nyckelord: alfabetisering, förutsÀttningar, litterat.