Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.

This study aims to deepen the understanding of how belonging and community is created in one of the aesir faith communities in Sweden. The study examines the aesir faith communities ability to develop the community members religious identity as well as their understanding of the importance of cultural heritage and how it affects the members in their practices of their aesir faith. The main argument in this study is that cultural heritage creates a sense of community that makes the members want to stay and develop their religious identity together with the other members of the aesir faith community. I have used cultural heritage, symbols and rituals, belonging, community and religious identity as concepts in order to answer my research questions. The methods used in this study are participant observation during the group's public activities, as well as interviews with the members of the aesir faith community in order to confirm the analysis I made during the participant observation.

Vi ville inventera begreppet värdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda på hur eleverna ser på detta. Vår hypotes är att en gemensam värdegrund inte är förenlig med de överigripande demokratiska värderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lärare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet. För att redovisa dessa samtal har vi valt film som medium Vi tror att det är i ett samhälle med grundläggande skillnader i värderingar som demokratin hålls levande och det är framför allt på grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin. Nyckelord: värdegrund, demokrati, jämställdhet, lika värde.

Människor har i alla tider funderat kring vad livskvalitet innebär och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har länge varit ett mått på livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hänsyn till mänskliga värden. I och med en förbättrad levnadsstandard har samhället blivit mer individualistiskt som innebär stora valmöjligheter för individen att bestämma hur den vill leva sitt liv. Detta väckte vårt intresse att studera vad människor i vår tid värderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur människor i dagens samhälle uppfattar fenomenet livskvalitet.

Ökad konkurrens i arbetslivet leder till att företag söker vägar till att attrahera, bibehålla och utveckla sin personal. Till hjälp för detta har arbetsgivaren flera redskap vilka fungerar som incitament till ökad motivation hos arbetstagarna. Ekonomiska belöningssystem framhålls i förenklade framställningar som den mest betydelsefulla förklarande variabeln till motivation. I syfte att komma fram till en mer nyanserad bild av vad som påverkar motivation ställde denna uppsats lönens betydelse i förhållande till andra faktorer, såsom arbetsklimat, som har med arbetsmotivation att göra. Resultatet från fem intervjuer med yrkesverksamma personer i tjänstesektorn, som tolkats med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys, visade att intervjupersonerna hade unika profiler vad gällde källor till motivation.

Studiens syfte var att få kunskap och förståelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. Frågeställningarna som användes var (1) Varför medlemmar i en förening väljer att inte använda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frågeställningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjälp av jämförelser med tidigare forskning inom området och relevanta teorier. Resultatet påvisade att anknytning och känsla av trygghet och stöttning från föräldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur kökspersonal inom Kriminalvården upplever sin arbetssituation med avseende på:-          Positiva och negativa aspekter-          Feedback-          Matens och kökets betydelse för organisation och intagnaDatainsamling har skett via tolv kvalitativa intervjuer, undersökningsgruppen utgjordes av tillfällighetsurval.I studien framkom att respondenterna upplever sin arbetssituation övervägande positiv.Positiva aspekter:-          Social gemenskap med medarbetare och intagna-          Meningsfullhet i att bidra till vården av intagna-          Arbetsrotation och möjligheter att påverka matlagningNegativa aspekter: -          Stress-          Tunga lyft-          Bristfälligt chefsstöd-          Gränssättning mot intagnaKökspersonalen upplever att de främst får feedback från intagna, dock ofta oförtjänt kritik. Positiv feedback påverkar humöret, självförtroendet och arbetsmotivationen positivt.Maten och köket upplevs ha stor betydelse för intagna, medan köksavdelningen upplevs bortglömd inom Kriminalvården. Intagna upplevs bli lugnare då de är nöjda med maten, vissa tecken tyder på att förbrukningen av ångestdämpande medicin minskar. .

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lärande utifrån ett sociokulturellt synsätt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsättet valde vi eftersom läroplanen vilar på en sociokulturell syn på lärande. Vi har utifrån vårt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fått sin förskoleutbildning under olika årtionden. Studien är genomförd i en kommun i Norrbottens län. Vårt resultat visade att barnsynen ändrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svårigheter att lägga sina gamla kunskaper om barns lärande som man fått vid sin utbildning åt sidan.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, undersöka Helgelseförbundets kinamission 1940-1944 med avsikt att besvara frågeställningarna: Vad var syftemålet med kinamissionen, utifrån vilka villkor arbetade missionärerna, hur såg fältverksamheten och missionärsgruppens struktur/mentalitet ut? Samt: hur såg det ?Vardagliga livet? på en av stationerna ut ur ett enskilt perspektiv och varför såg det ut som det gjorde? Undersökningsresultaten ger slutsatserna att den kinesiska folkmängden var primärt syftemål, att uppdragsvillkoren utgick från medlems-och missionsfordringar, att fältverksamheten bedrevs på 13 huvudstationer av totalt 32 missionärer och att helhetsintrycket av verksamheten utgörs av trötthetskänslor och negativa värderingar och att detta även gäller det enskilda missionärsperspektivet som, förutom social gemenskap, förmedlar bilden av vardaglig svensk kultur. De slutsatser som dras är även: att de negativa värderingarna bl. a. är resultatet av dåligt anpassade medlemsfordringar i förhållande till landet och dess situation, att tröttheten bl.

Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp, skolan har ännu idag 2006 svårt att omsätta vad den innebär i praktiken. Läraren står framför ett svårt uppdrag, nämligen att utifrån ett mångkulturellt samhälle i gemenskap med föräldrar fostra framtidens demokratiska medborgare. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. För att finna svar på detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute på våra partnerskolor samt delat ut enkäter till elever. Dessa intervjuer och enkäter har utförts på två olika skolor, en skola med nästan enbart svenska elever, samt på en skola där stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Resultatet visar på att det år 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med värdegrunden.

Detta arbete handlar om hur högläsning och boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ?Berättelsen om det osynliga barnet?.

SammanfattningSyftet med studien var att studera skillnader i vilka mål bordtennisspelare använder sig av beroende på målinriktning. I studien deltog 103 bordtennisspelare (60 män och 43 kvinnor) tävlandes i division ett till tre. Metoden som användes i studien var en kvantitativ undersökning och bestod av enkäterna Collegiate Goal Setting in Sport Questionnaire (Weinberg, Burton, Yukelson, Weigand, 1993) och Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire (Duda & Nicholls, 1992; ref i Duda, 1998). Resultatet i studien visade flera signifikanta skillnader mellan bordtennisspelarna med högre resultatinriktning och bordtennisspelare med en lägre resultatinriktning när det gäller uppfattning om målsättning. Resultatet visade exempelvis att bordtennisspelarna med högre resultatinriktning oftare satte resultatmål och prestationsmål jämfört med bordtennisspelare med en lägre resultatinriktning.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

Den här uppsatsen har sin utgångspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet är att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det näst lägsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhällsskikt - såsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhållit sig till alkohol och till förbudet. Med hjälp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges små glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgängesliv, och hur detta satte sina spår i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol använts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som källa till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet är svårigheten att dra slutsatser utifrån källor som inte ger tillfredsställande information..

Dagens äldreomsorg är inne i ett spännande skede med privatisering och förändringsarbete av den traditionella äldreomsorgen. I detta arbete görs en kort återblick bakåt i tiden med bland annat Fattigvårdsförordningen 1871, Fattigvårdslag1918, Lagen om socialhjälp1956 och socialtjänstlagen (SoL) 1982 där vi ser att det har det hänt mycket inom äldreomsorgen genom åren. Denna uppsats kommer att handla om hur fyra kvinnor vill ha den framtida äldreomsorgen för egen del. Detta görs genom att intervjuer om deras personliga erfarenhet, yrkesmässiga erfarenhet och deras uppfattning om dagen äldre och äldreomsorg samt att det görs en analys utifrån Maslows motivationsteori och behovspyramid. Slutsatsen blir att det finns sju nivåer som mina informanter tar upp som viktiga saker för den framtida äldreomsorgen.