SammandragVi har studerat massmedias roll på värdepappersmarknaden och syftet med vår studie har varit att utreda om massmedias bevakning av företags kvartalsrapportering påverkar aktiers kursutveckling på kort sikt. Utifrån rådande teoribildning har vi kunnat anta att det bör finnas en massmedial påverkan. Detta har studerats genom analys av massmedias kommentarer på företags kvartalsrapporter. Vi har sedan ställt detta i jämförelse med kursutvecklingen för de enskilda aktierna under publiceringsdagen av kvartalsrapporten för att se om ett samband förekommer. Våra statistiska resultat indikerar att en massmedial påverkan på aktiekurserna kan uteslutas på kort sikt, men att mer djupgående studier inom området är nödvändiga för att kunna fastställa huruvida detta stämmer.Nyckelord: kvartalsrapporter, massmedia, investerare, aktiekursutveckling.

Specialiteten intensivvård utvecklades på 1950-talet, ända sedan dess har det varit känt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benämnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror på ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk påverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvårdsmiljön som patienten vårdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet är att beskriva omvårdnadsproblem och vilka åtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad pedagogerna har för uppfattning kring jämställdhet och hur de jobbar för att främja jämställdhet i förskolan. Vilka är pedagogernas tankar och känslor kring jämställdhet? Hur arbetar pedagogerna och vilka strategier använder de för att främja jämställdhet i förskolan? Vilket inflytande har pedagogens insatser i främjandet av medvetenhet kring begreppet jämställdhet som en del av barnens lärande och utveckling? Utgör våra huvudfrågeställningar i denna studie. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om könsidentitet och könsroller samt presenterar teorierna om könsutveckling: den psykoanalytiska teorin, den socialinlärningsteorin, den kognitiva teorin och den interaktionistiska teorin. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex pedagoger kommer vi att tydliggöra deras syn, tankar och insatser kring jämställdhet i förskolan. Vi har kommit fram till att pedagogerna har en god inblick i jämställdhetsfrågor och ganska homogen uppfattning.

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt Nørretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

I uppsatsen undersöks hur lärare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bär ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lärare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lärandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lärare och elever. Utifrån detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat är, hur det skapas och om lärare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet råder en samstämmighet kring vad ett gott klassrumsklimat är. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet är återkommande. Faktorer som ledarskap, mål, dialog och feedback är viktiga för skapandet av ett gott klimat.

?Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur några förskollärare använder sig av boksamtal vid högläsning för att bearbeta dess innehåll, samt om de upplever boksamtal som en metod för att förstärka språkutvecklingen hos barn i 3-5 års ålder. För att undersöka förskollärares arbete med boksamtal, har en kvalitativ metod tillämpats genom enkätutskick till nio kommunala förskolor. Uppsatsens teorianknytning handlar om bakgrund, boksamtal, bokval, metoder inför och under boksamtal samt pedagogens betydelse.Vi erfar att den litteratur som finns att tillgå vad det gäller språkutveckling via boksamtal är liten. Det kan påvisa att boksamtal i ett språkutvecklande syfte fortfarande är ett relativt nytt begrepp.

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..

Kan egentligen ett varumärke bli för berömt? Så pass berömt att det förlorar sin varumärkesrättsliga ensamrätt? Varumärket spelar en allt större roll i ekonomin och i samhället. Företagen vill ständigt nå konkurrensfördelar genom att försöka säkerställa en marknadsposition med väl ansedda och berömda varumärken. Varumärkesrätten har anpassat sig efter denna ordning genom att utvidga skyddet för kända varumärken. Samtidigt är det nästan uteslutande välkända varumärken som förlorar sitt varumärkesskydd genom degeneration.

Det är en nödvändighet att aktivt använda sig av sin empatiförmåga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes känslor.Empati är därför en förutsättning för att kunna ge klienten den hjälp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berättelser om traumatiska händelser leda till attsamtalsrådgivaren tänjer sig längre än vad som är nyttigt och till slut inte orkar släppa innågon mer drabbad människa.I denna studie undersöks vad det är som gör att socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svåra situationer. Genom attintervjua fyra socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar på syftesfrågan: Engagemang väcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och medvetenhet som skapar empatisk närhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprätthåller engagemanget..

In this essay the aim is to examine what an analysis of records of the Swedish phenomenon called the ?mara? or nightmare can tell us about gender relations in the nineteenth century Swedish peasant society. From Snorre Sturlasson to studies done in the present day I go through records and the people who has written them for answers to my questions. I use the methods sex/gender and Michel Foucault?s perspective of power and my main material I study is records from DAG.With this essay I take you through methods, and descriptions of the ?mara?.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera religionslärarens tal om islam. Frågeställningarna är följande: Vilka diskurser förekommer i lärares tal om islam relaterat till undervisningssituationer? Vilka diskurser om islam artikuleras enligt lärarna av eleverna i under-visningen? Hur beskriver lärarna att de arbetar med läroböcker i undervisningen?För att besvara arbetets syfte och frågeställning har jag intervjuat sju behöriga, verksamma gmnasielärare på två gymnasieskolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys.Resultatet visar bland annat att lärarna vill och försöker nyansera bilden jämfört med den bild som förmedlas i läroböckerna. Lärarna använder sig också av västerländska jämförbara fenomen för att dekonstruera den stereotypa bilden av islam som förekommer både i läroböckerna och bland eleverna menar lärarna.

Abstract I vår studie har vi intervjuat arbetsförmedlare som arbetar med etableringssamtal på Arbetsförmedlingen. Syftet med vår studie var att undersöka hur etableringssamtal går till och vilka faktorer påverkar samtalets utgång. Med hjälp av etableringssamtal så skall de nyanlända etablera sig snabbare och denna insats är frivillig. Vi genomförde kvalitativa forskningsintervjuer med åtta arbetsförmedlare som arbetar på etableringskontoret och som utför etableringssamtal. Resultatet analyserades utifrån samtalsmodellen The Skilled Helper av Gerard Egan, Vance Peavys konstruktivistiska vägledningsmodell samt begreppet gap som är taget från Cognitive Information Processing teori.