Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk. En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort på två olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrån vårt syfte.

Sammanfattning: Vi står inför en tid med stora pensionsavgångar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 år. Då äldre anställda ofta innehar mycket kunskap efter lång erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem när de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förståelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation då dessa stora pensionsavgångar väntar. Vi önskar även bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anställda och inte endast vara individspecifik.Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera det personliga nätverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvärdera nätverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där både intervjuer och dagböcker användes för att samla in det empiriska materialet.

SammanfattningSyftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig.

Vi har undersökt hur Scandinavian Airlines Systems (SAS) årsredovisningar kanstuderas utifrån ord respektive siffror och vilket av de två som ger bäst informationför en extern intressent. Vidare har vi studerat hur väl redovisningen överrensstämmermed företagets situation. I studien har nyckeltal och analysmetoden Content analysisanvänts för att studera siffror i årsredovisningen, medans stycket ?VD har ordet? stårtill grund för analysen av text. Vårt syfte med uppsatsen är att bidra med kunskap omhur årsredovisningar kan användas av externa intressenter, det vill säga hurårsredovisningar kan belysa ett företags situation utifrån olika perspektiv.Studien bygger på både en kvalitativ och en kvantitativ metod på grund av uppsatsensuppdelning mellan att studera siffror samt tolka text.

TitelKravhantering och användarmedverkanFörfattareHenrik GrundénTutorFranck TétardUniversitetUppsala UniversitetKursInformationssystem CPeriodHöstterminen 2012SyfteUtreda hur en webbutvecklare använder sig avanvändarmedverkan och hur denne arbetar medkravhantering.TeoriGulliksen och Göransson, Andersen, Bleek, Jeenicke ochKlischewski m.fl.MetodFallstudie, kvalitativ metod, intervjuNyckelordanvändarmedverkan, kravhantering, webbutveckling.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lärstilar, inom de utvalda preferensområdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlärare. Vi utgick från en stilenkät om lärstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. Vår studie genomfördes i år ett på en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lär sig på bästa sätt och att de kanske inte alltid är medvetna om hur denna process går till, det vill säga att deras metakognitiva medvetenhet inte är färdigutvecklad. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen. .

Titel: Föräldrars roll och barns språkutveckling i mångkulturellmiljö. Författare: Bashaer Ibrahim och Dalia Amin Termin och år: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Flerspråkigbarn, flerspråkigförälder, språkutveckling, föräldrar med utländsk härkomst..

Denna studie undersöker om lättillgänglig information om matrecepts koldioxidutsläpp kan göra att människor väljer miljövänligare måltider. Studien genomfördes under realistiska förhållanden med hjälp av en webbaserad prototyp som automatiskt beräknar och presenterar olika matrecepts koldioxidutsläpp när användaren surfar på en webbplats med recept. Beteendet vid val av måltider studerades för en grupp om 15 personer, både med och utan användning av prototypen. Deltagarnas upplevelse av prototypen samlades in genom fokusgrupper. Användning av prototypen resulterade i en minskning av deltagarnas genomsnittliga koldioxidutsläpp med ca 2,2 kilo per måltid (45 %).

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper på arbetet eller i sina sociala nätverk. Tidigare forskning visar på att normbrytare bestraffas för att gruppen ska återfå sin ställning men även för att individer ska få behålla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvärlden, där det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men också på ett milt vis genom tillsägningar. Undersökningen visar också på att en normbrytare i gruppen inte påverkar gruppens möjlighet att prestera..

SammanfattningProblem områdeI dagsläget så finns det flera olika undersökningar som visar på ett dilemma kring betygssättningen i ämnet idrott och hälsa. Undersökningarna visar på att lärare runt om i landet undervisar, bedömer och betygssätter sina elever på helt skilda grunder. Undersökningar visar också på att detta dilemma leder till att eleverna inte riktigt vet vad som ligger till grund för deras betyg i ämnet.SyfteSyftet med min studie är att belysa vilka grunder som idrottslärarna väljer att bedöma sina elever utifrån, och med hjälp av det sedan se om det skiljer sig lärarna emellan och varför. Mitt syfte med studien är även att belysa hur eleverna resonerar angående betygssättning.Med detta som utgångspunkt så försöker jag igenom hela studien svara på två frågeställningar. Den ena är, vilka grunder bedömer idrottslärarna sina elever på vid betygssättningen i ämnet idrott och hälsa?, Och andra är, hur eleverna resonerar kring betygssättning och vad de själva tror att de blir betygsatta på?.MetodFör att kunna få svar på dessa frågor så utförs en undersökning med totalt åtta deltagare, varav fyra av dem var lärare och de andra elever.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald?Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

SammanfattningProblem områdeI dagsläget så finns det flera olika undersökningar som visar på ett dilemma kring betygssättningen i ämnet idrott och hälsa. Undersökningarna visar på att lärare runt om i landet undervisar, bedömer och betygssätter sina elever på helt skilda grunder. Undersökningar visar också på att detta dilemma leder till att eleverna inte riktigt vet vad som ligger till grund för deras betyg i ämnet.SyfteSyftet med min studie är att belysa vilka grunder som idrottslärarna väljer att bedöma sina elever utifrån, och med hjälp av det sedan se om det skiljer sig lärarna emellan och varför. Mitt syfte med studien är även att belysa hur eleverna resonerar angående betygssättning.Med detta som utgångspunkt så försöker jag igenom hela studien svara på två frågeställningar. Den ena är, vilka grunder bedömer idrottslärarna sina elever på vid betygssättningen i ämnet idrott och hälsa?, Och andra är, hur eleverna resonerar kring betygssättning och vad de själva tror att de blir betygsatta på?.MetodFör att kunna få svar på dessa frågor så utförs en undersökning med totalt åtta deltagare, varav fyra av dem var lärare och de andra elever.