Idag råder en hälsotrend vilket har lett till att det efterfrågas mer hälsosamma livsmedel än tidigare och detta skapar nya möjligheter för livsmedelsföretagen. Ica är den första livsmedelskedjan som har pågående hälsotrenden. Detta arbete beskriver hur Ica har tagit fram Gott liv och hur Ica har gått tillväga för att skapa en medvetenhet kring dessa produkter. Dessutom redogör arbetet för om budskapet har nått fram till konsumenterna, om det stimulerar dem till köp samt hur de uppfattar Gott liv. Arbetet grundar sig på en intervju med Icas dietist Christina Karlsson samt en konsumentundersökning med 100 deltagande konsumenter.

Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

Vårt syfte med uppsatsen är att utreda vilka faktorer som är av vikt för en framgångsrik förändringsprocess samt vilken påverkan ledarskap har på faktorerna. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade tio personer som är yrkesverksamma på två hotell i Sverige. Vi intervjuade respondenterna om den förändringsprocess som ett hotellkedjebyte innebär, och om den ledarstil hotellens general managers anser sig ha och ha haft under bytet. Våra sekundära källor utgörs av teorier inom framför allt service management, change management samt ledarskap/management. Vi har använt en blandning av induktivt och deduktivt arbetssätt.

I denna uppsats studeras hur två kommunala förskolor förhåller sig till jämställdhetsfrågan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av två skolledare och fyra pedagoger samt observationer av två pedagoger som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan. Resultatet visar att skolledningen är ytterst viktig för jämställdhetsarbetet, att arbetet har låg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam målsättning, att utbildning och självreflektion är en förutsättning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna värderingar och attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att det är svårt att vara den som bär genusglasögonen, att det är svårt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll..

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka hur de intervjuade pedagogerna beskriver sin pedagogiska verksamhet med att främja barns matematiklärande.Denna kvalitativa studie använder intervjuer som datainsamlingsmetod och fem pedagoger från fem olika förskolor deltog i intervjuerna. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i en stad i Mellan Sverige. I studien framgår hur det redan i förskolan är viktigt att starta med matematik och vilken betydelse pedagogerna har.Av resultatet framgår det att de intervjuade pedagogerna menar att medvetenheten hos pedagoger har stor betydelse för hur barns matematiska lärande främjas. Det framkom även att det är i vardagssituationer som barnen kommer i kontakt med de matematiska begreppen som finns och det är i dessa situationer som barnen blir medvetna om att matematiken finns i allt som görs. Det är av vikt för att barnen ska utveckla och bli medvetna om matematiken som finns i deras omvärld.

Dialektal medvetenhet är en förmåga som grundas i en metaspråklig förmåga, det vill säga att kunna resonera kring språk och hantera språkliga enheter. Exempel på detta är att med hjälp av prosodi kunna utläsa information i tal såsom känslor och dialekter.Det finns relativt lite forskning angående barns dialektala medvetenhet. Däremot finns mer forskning inom metaspråklig utveckling. En god metaspråklig förmåga hör samman med god generell språkutveckling och en metaspråklig kompetens innebär ett senare stadium av språkutveckling.Resultat från tidigare studier har visat att metaspråklig förmåga börjar utvecklas vid en ålder av cirka fem år vad gäller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlägga dialektal medvetenhet i åldrarna fem till tolv år.

Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir.

Mitt arbete handlar om lärares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna är lärare om ledarskap och vilket ledarskap förordar Läroplanen? Jag har genomfört en enkätundersökning riktad till 115 lärare på 5 skolor med syfte att undersöka lärares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanställningen av enkäterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78. Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis på att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lärare av fortbildning om ledarskap.

Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet.

Den här uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlärare med ett redan befäst icke målspråksenligt uttal, att förbättra sitt uttal med hjälp av riktad uttalsträning och ökad språklig medvetenhet. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur samtal som ska tydliggöra svenska språkets karaktärsdrag, gällande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalsträning, påverkar inlärarnas förmåga att tillägna sig grunddrag i svensk prosodi. Till grunddragen i svensk prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lång och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster.Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med målspråksenligt betonings ? och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lätt att implementera det nya målspråksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal.

Syftet var att genom en kvalitativ metod försöka få en djupare förståelse om hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv samt hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. För att kunna uppfylla syftet så intervjuades före detta rökare. De fick berätta om processen hur de slutade röka och hur de idag lever ett rökfritt liv. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.                      Utifrån den tematiska analysen framkom gemensamma teman för respondenterna om hur det är att leva som rökfri, dessa teman var Beslutsamheten att bli rökfri och motivationen bakom, Hur man bemästrar ett röksug, Ökad medvetenhet om rökning. Dessa teman ger en bild av hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv och hur de undviker att falla tillbaka till beroendet.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen.Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva..

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Kinesiska och miao-språket hmu har nära kontakt med varandra och påverkan från kinesiskan har iakttagits i hmu på lexikal och fonologisk nivå. Denna studie undersöker hur påverkan från kinesiskan ser ut även på syntaktisk nivå i fråga om användningen av genitiv och nominalisering. På kinesiska uttrycks detta med en och samma partikel, vilken har en motsvarighet i hmu. Studien delades upp i två delar: en korpusundersökning och en meningsanalys över två olika upplagor av Nya testamentet på hmu. I den tidigare upplagan användes den partikel flitigt som på hmu sägs uttrycka genitiv och nominalisering och korpusundersökningen visade en minskad användning av denna partikel i den senare upplagan av Nya testamentet.