Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). Övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger på två grundskolan samt rektorn och lärare på gymnasieskola. Resultatet av studien visar på att det är den enskilda skolans normer och traditioner som påverkar övergången för elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och användningen av den på fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts i studien. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån olika uppfattningar.Eleverna använde datorn på fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna på musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lära sig saker, hitta information snabbt och förstå bättre genom att kolla på Youtube.Fritidspedagogerna berättade att de använder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt få tillgång till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlätta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Detta arbete tar upp frågan hur dagens lärarstudenter förbereds för att möta en klassrumsverklighetdär elever med annat modersmål än svenska förväntas klara sina studier lika bra som de elever somhar svenska som modersmål. Hur förberedda är lärarstudenterna på att hjälpa de flerspråkigaeleverna till rätta och undervisa i sitt eget ämnes diskurs?26 lärarstuderande fick i slutet av sin utbildning svara på en enkät. Dessutom genomfördes fyraintervjuer för en djupare förståelse. Resultaten jämfördes även med styrdokument och sedankontaktades tre i dag verksamma forskare för att kontrollera att resultaten var tillförlitliga.

Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet ? start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..

Det här projektet handlar om mitt försök att skapa en motorcykelhjälm för framtiden. Projeketetutgick ifrån en idé om att ta in tekniska lösningar och förhöjda säkerhetsaspekter i ett ochsamma koncept. Projektet är i första hand ett designarbete, vilket innebär mer fokus på research,skiss och formarbete.Projektet består av några större delar där arbetet delats upp. Bland annat research i början ochsenare skissprocess. Avslutningsvis kommer det slutliga konceptet och slutsats.Nyckelord: designprojekt, motorcykelhjälm, säkerhet.

I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ?neutral? och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut..

Svenska högskolor spenderar allt mer pengar på marknadsföring som används i arbetet med att attrahera studenter. Konkurrensen om studenterna är hård högskolorna emellan och resurser satsas på marknadsföring för att överleva i kampen om studenterna. Som i all marknadsföring bör den egna produkten särskiljas från konkurrenter och numera är det inte endast program och kurser som ägnas uppmärksamhet. Staden och dess attraktioner där den aktuella högskolan är belägen får idag en plats i den marknadsföring som sker.Högskolan i Jönköping presenterar Jönköping som stad i sin programkatalog med presumtiva studenter som målgrupp. Det förefaller oss som studenter vid Högskolan i Jönköping intressant att undersöka den bild som sprids av vår stad i programkatalogen.

Den här studien undersöker hur det vidgade textbegreppet, som breddar synen på text från att enbart gälla skriven text till att även innefatta bild, musik, film och andra medier, de facto används och fungerar i skolans verklighet.I studien tecknas först en bild av det forskningsläge som ligger till grund för hela studien och som samtidigt anknyter till undersökningsämnet.Den metod som används är en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där åtta respondenter, fyra lärare och fyra elever, intervjuas.Resultatet visar att det tycks finnas ett glapp mellan styrdokumentens tankar om det vidgade textbegreppet i skolan och hur det faktiskt ser ut i skolan.Uppsatsen avslutas med en diskussion där det i två teman, Textbegreppet i en vid definition och Olika syn på olika medier, diskuteras kring de empiriska resultaten i anknytning till den forskning som lyfts upp i studien. I studiens avslutande del, Avslutande reflektioner, poängteras glappet mellan styrdokumenten och verkligheten och en mer vid syn på textbegreppet uppmuntras..

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden Nyckelord: Värdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan kränkande behandling..

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

Den här uppsatsen handlar om hur ökad alkoholkonsumtion i Sverige framställs inom den svenska tryckpressen och vilken bild läsare kan få av den här skildringen. Min fråga är om det finns någon konfliktlinje i artiklarnas skildringar av den ökade alkoholkonsumtionen. För att kunna svara på frågan analyserades artiklar från fyra svenska tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden mellan 2000 och 2012. Resultaten visar att det finns en konfliktlinje bland artiklarna när det gäller den svenska alkoholpolitiken. Konflikten uppkommer mellan den liberala diskursen och den restriktiva diskursen.

Syftet är att undersöka hur en förpackningsförändring påverkar ett varumärkes image. Det varumärke som undersökts är Gille som genomförde förpackningsförändringar under 2012. Detta är en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom strukturerad samtalsintervju, kvalitativ textanalys och fokusgrupper. I teorikapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens problemområde; att kommunicera ett varumärke, att särskilja ett varumärke samt att kommuncera via förpackningen. Studien visar att majoriteten av fokusgruppsdeltagarnas bilder av varumärket förbättrades i samband med förändringarna. Resultaten visade att den bild varumärket vill kommunicera och den bild deltagarna hade inte stämde överens, vilket indikerar på ett glapp mellan varumärkesidentiteten och imagen. Förpackningsförändringarna resulterade även i svagare varumärkesassociationer, då ingen av respondenterna kunde koppla de nya förpackningarna till varumärket. .

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.