Syftet var att genom en kvalitativ metod försöka få en djupare förståelse om hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv samt hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. För att kunna uppfylla syftet så intervjuades före detta rökare. De fick berätta om processen hur de slutade röka och hur de idag lever ett rökfritt liv. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.                      Utifrån den tematiska analysen framkom gemensamma teman för respondenterna om hur det är att leva som rökfri, dessa teman var Beslutsamheten att bli rökfri och motivationen bakom, Hur man bemästrar ett röksug, Ökad medvetenhet om rökning. Dessa teman ger en bild av hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv och hur de undviker att falla tillbaka till beroendet.

Syftet med den här studien har varit att lära känna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lärare där har att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå under vilka premisser lärare i Tanzania arbetar har vissa jämförelser gjorts med svenska förhållanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fått en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. Frågan är om den bilden stämmer överrens med den bild lärare i Tanzania ger. För att ta reda på det åkte jag till Tanzania där jag genomförde intervjuer i grundskolor och på ett universitet där man utbildar specialpedagoger/speciallärare.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen på och tilltron till ämnet bild ser ut och undersöka bildämnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frågor: Hur ser rektorers syn på och förståelse av ämnet bild ut? Hur ser inställningen ut till den ökade digitaliseringen i ämnet bild? Hur ser rektorerna på bildämnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsområde. För att skapa en förståelse för hur traditionen för bild har sett ut så tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv inställning till ämnet bild men att det förekommer en ålderdomlig syn på ämnet och dess syfte i skolan.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bo?r ta?nka pa? na?r det ga?ller att skapa en sa? god terapeutisk relation som mo?jligt. Detta har gjorts i utga?ngspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgo?ra en bild av hur man kan se pa? dessa tva? olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet fra?n dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifra?n en hermeneutisk tolkningsmetod, varpa? resultatet tolkats utifra?n ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inla?rningsteoretiskt perspektiv. Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var sva?r att sa?rskilja fra?n konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bo?r arbeta fo?r att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utma?rker en god terapeut. Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem år. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okänt djur, vattenloppan. Aktiviteten där jag även ställt frågor till barnen angående bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera två grupper som möter dessa djur antingen med hjälp av bild och video eller med verkliga djur.

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera hur kvinnor och män konstrueras i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att uppnå syftet har vi utgått från frågor som rör mönster och skillnader i hur kvinnor och män konstrueras. Vi har även använt oss av mer precisa frågor, frågor som rör kvinnors och mäns sysselsättning, vilka roller de tilldelas samt i vilka sammanhang de förekommer i läroböckerna. Studien omfattar tre läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolans A-kurs. Den metod vi valt för vår studie är socialsemiotiken som vi använt oss av för att analysera såväl text som bild i läroböckerna.Analysen av empirin resulterade i sex kategorier som visar på mönster i hur kvinnor och män konstrueras: Mannen som viktig för samhället, Kvinnan som den ursäktade makthavaren, Mannen som kriminell, Kvinnan som utsatt, Mannen som grovarbetare samt Kvinnan som omsorgsgivare.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och utreda hur tjänsteföretag inom charterbranschen arbetar för att stärka sitt varumärke, samt att utreda hur och vilka associationer som skapas kring varumärket.Metod: Försöka implementera en modell för att få en klarare bild över hur charter företag arbertar för att stärka sina varumärken, författarna använder sig olika litteratur käller samt emperiska studier.Resultat: Resultaten visar hur viktigt det för företag att hitta nya metoder för att stärka sitt varumärke, samt betydelsen för tjänsteföretag av att hitta sin egen plats i en konkurrenskraftig marknad.Avgränsning: Genom att begränsa vår undersökning valde vi att koncentrera oss på endast två charterföretag, detta för att skapa en bättre och djupare inblick på vår frågeställning. De två charterföretagen som vi har valt att undersöka och utgå ifrån är; Apollo och Ving. Anledningen till detta är att de är marknadsledande och har lyckats skapa ett starkt varumärke.Nyckelord: Varumärkeskapital, kärnvärde av tjänst, postionering, märkesidentitet, marknadskommunikation, intern märkeslojlitet, associationer..

SammanfattningStudien syfte är att undersöka hur en elev som har haft stödinsatser från socialtjänsten har upplevt sin skolgång. Utifrån mitt syfte har jag utgått från frågeställningarna: Hur beskriver informanten de omständigheter/faktorer som har påverkat hennes självbild/lärandeidentitet i skolåldern? Vilken bild av skolan som en plats för lärande/social arena träder fram i elevens berättelse och vad blir dess eventuella betydelse för utformningen av en pedagogisk praktik?Studiens teoretiska ansats är socialkonstruktionism och stämplingsteori. Genom den teoretiska ansatsen har jag kunnat undersöka hur en människa formar sin identitet och självbild i förhållande till samhället och i relationer med andra människor.Som metod användes livshistorieintervjun eftersom jag ville ta del av vad en elev har för någon förståelse av sig själv och den sociala värld den lever i. Elevens berättande har varit i fokus, men berättelsen kan också ses som samproducerad eftersom den har växt fram i dialog mellan mig som intervjuare och min informant.Mitt resultat visar att relationer med lärare, andra vuxna i skolan och klasskamrater spelar stor roll för hur en elev i samhällsvård formar sin identitet och sin bild av sig själv både i sociala situationer och i den pedagogiska praktiken.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Denna kvalitativa studie diskuterar ämnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus på mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielärare för att belysa ämnes­ integrering och förändringar inom bild­ och svenskämnet. Diskursanalys används som metod för att kartlägga diskurser och belysa frågor om makt och förändring inom området ?ord och bild?. I båda ämnenas kommande ämnesplan sker en förskjutning mot både ämnets och de enskilda kursernas innehåll.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos på gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få diagnos dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått diagnos dyslexi sedan de börjat på gymnasiet.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.