ABSTRAKT Bornefjäll, Åsa (2011). I varje länk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av särskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 år (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete är att undersöka hur stödet är organiserat i en kommun, när barn föds med eller hamnar i behov av särskilt stöd, upp till 20 år ålder, utifrån respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sämre livskvalitet än normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sämre självkänsla och var mindre fysiskt aktiva än normalviktiga barn och ungdomar. Ett få tal kände sig generellt bekväma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar såsom mage, lår, armar och ben.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan upptäcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svårigheter. För att besvara våra forskningsfrågor har vi valt attutföra gruppintervjuer på en förskola i södra Skåne där tolv respondenter valt att besvara vårafrågor. Utifrån tidigare forskning och genom vår studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svårigheter kan yttra sig på olika sätt; inåtvänt och utåtagerande beteende.Genom att man som pedagog är vaksam och uppmärksam kan man tidigt upptäcka dessa barn,hjälpa dem att underlätta sin situation och på så sätt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns många tecken hos barn med sociala och emotionella svårighet, det kan vara allt från ont imagen, koncentrationssvårigheter eller att de har svårt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn måste man som pedagog på förskolor ha grundläggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svårigheter..

Det här examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptäcka det och vilka skyldigheter lärare har i dessa fall. För att avgränsa detta stora område har jag valt att koncentrera innehållet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvård och anmälningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lärare kan se och upptäcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjälpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger på en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nämnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten består arbetet även av en intervjuundersökning.

 Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig..

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Det här arbetet handlar om hur man som lärare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. Här tas även upp hur och när man berättar för ett barn att någon dött. Det är av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjälpa dessa att gå vidare i livet, hur vi hjälper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en präst får man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhället kan fungera. I arbetet har jag även tagit upp hur viktigt det är att ha en handlingsplan för krissituationer.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollärares berättelser få en förståelse för hur förskollärarekan bemöta barn i sorg på förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar:· Vad berättar förskollärarna att det finns för olika reaktioner på sorg bland barn i förskolan?· Hur berättar förskollärarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har vi av dessa i resultatet sammanställt narrativaberättelser. En del förskollärare har delat med sig av starka berättelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgått från en narrativ teori äralla berättelserna av lika värde och ingen berättelse belyses mer än någon annan.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika åldersgrupper, där både inne- och uterum är av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och användningen av en befintlig park i Stockholm..

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Examensarbete i pedagogik, 15 hp. Förskollärarprogrammet. Titel:                                   Anmälningsplikten i förskolan.                                             En intervjustudie om kunskaperna hos dem som är skyldig att anmäla sin oro för barn.Författare:                         Lina Dahlöf och Liiz Pettersson.Termin och år:                  Höstterminen 2014.Handledare:                      Maud Söderlund.Examinator:                      Peter Gill.Enligt socialtjänstlagen 14 kap. 1 § (2001:453) har alla som arbetar inom förskolan skyldighet "att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd".  Tidigare forskning visar att förskola och skola endast anmäler 30-40 procent av de fall som de borde anmäla (Olsson, 2011).

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Syftet med studien var att studera förskollärares roll på sjukhusens lekterapier. Det ledde mig fram till följande frågeställningar: Vad är förskollärarens roll på sjukhusens lekterapi samt hur arbetar förskolläraren för att ta vara på det friska hos barn och hur arbetar förskollärarna med att se helheten runt barnen i verksamheten? Genom intervjuer vilka har genomförts med förskollärare på totalt tre olika lekterapier i södra Sverige, har förskollärarna fått chansen att dela med sig av sin egen syn på deras roll på lekterapin. Det visade sig tydligt att förskollärarna hade ungefär samma syn på sina respektive roller, att de var noga insatta i lekterapins mål samt att de tidigare arbetat ute i förskola, förskoleklass eller fritidshem under flera år för att samla på sig erfarenhet inför denna yrkesroll. Resultatet pekar på vikten av att som förskollärare kunna läsa av och se varje barns individuella behov samt hur viktigt det är för barns tillfrisknande att förskollärarna finns på sjukhuset och kan erbjuda en god fysisk förskoleinspirerad miljö samt en frizon från all tänkbar sjukvård. Nyckelord: lek, terapi, lekterapi, terapeutisk lek, förskola, förskoleklass, fritidshem .

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.