Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ friskolor i arbetet med lÀsförstÄelse. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ tvÄ friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven nÀr det gÀller lÀsförstÄelse, samtidigt ville vi se om lÀrarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, dÄ han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet. Genom hela vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar lÀsförstÄelse och samt hur forskning ser ut kring Àmnet. Genom höglÀsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens lÀsförstÄelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar lÀslusten nÀr pedagogerna utmanar eleverna utifrÄn deras olika behov i sin förstÄelseprocess.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte Ă€r att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgĂ„r? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap och om sĂ„ Ă€r fallet varför Ă€r det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har anvĂ€nt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har anvĂ€nt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nĂ€ra anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vĂ„r empiri pĂ„ djupintervjuer av unga företagsledare.

 Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska sjÀlvuppfattning dÀr syftet Àr att belysa och fÄ en fördjupad förstÄelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska sjÀlvuppfattning i Àmnet Idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningarna gÀllde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner pÄverkar deras fysiska sjÀlvuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt.

Forskningsstudien bygger pÄ tre huvudfrÄgor som belyser förskollÀrarollen och hur man som pedagog ska förhÄlla sig till styrdokumentet, det vill sÀga LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet Àr att undersöka yrkesrollen, studien bygger pÄ att det finns tvÄ olika ingÄngskÀllor, en renodlad Montessoriförskola som Àr privat och en kommunal förskola. Undersökningen Àr en jÀmförelsestudie och innehÄller bÄde observationer, intervjuer och enkÀter som ska hjÀlpa till att bidra med en bredare syn pÄ vad som ingÄr i förskollÀrarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhÄller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn pÄ hur pedagogerna tar sig an uppdraget att frÀmja barnens individuella utveckling, dÄ de strÀvar efter barnens sjÀlvstÀndighet och att kunna identifiera sig sjÀlv som en egen person. Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utstrÀckning som var förvÀntad, vilket bidrog till en svÄrare argumentation i forskningsstudien. JÀmförelsestudien var nÄgot som kom upp i efterhand dÄ vi valde de tvÄ olika pedagogiska inriktningarna dÀr vi jÀmför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lÀrarroll.

I utemiljö finns det mÀngder av tillfÀllen att utöva matematik pÄ ett varierat och lekfullt sÀtt. Dessutom lÀmpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, nÄgot som Àr viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförstÄelse. Studiens syfte Àr att synliggöra hur nÄgra pedagoger pÄ förskola anvÀnder utomhusmiljö för att utveckla barnen förstÄelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklÀrande i förskola, utveckling och lÀrande, lek och lÀrande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes tvÄ kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna Àr överens om att det i utemiljö finns mÄnga möjligheter som stimulerar barns matematiska lÀrande. Det har ocksÄ visat sig att pedagogerna anser att matematiklÀrande Àr nÄgot som kommer omedvetet och den ingÄr i alla vardagssituationer.

SammanfattningMÄlsÀttningen med MIG Àr i huvudsak att tidigt identifiera riskpatienter pÄ vÄrdavdelning ochförebygga eventuell inlÀggning pÄ intensiven. Syftet med studien var att studera erfarenheteroch behov av MIG-team med sjuksköterska, för sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdavdelning.Studien Àr en deskriptiv, kvantitativ tvÀrsnittsstudie. Det var 40 sjuksköterskor frÄn fyravÄrdavdelningar som deltog i en enkÀtundersökning. I resultatet framkom att flertaletsjuksköterskor varit med om att patienter försÀmrats pÄ vÄrdavdelning det senaste Äret. Vid ensÄdan situation visade det sig att sjuksköterskan i första hand rÄdfrÄgade sin kollega och i sistahand kontaktades MIG-teamet.

I dagens informationssamhÀlle Àr Internet och anvÀndande av hemsidor för att sprida information vanligt förekommande. Den senaste tiden har politikens fokus riktats mot en mer deliberativ instÀllning, detta pÄ bekostnad av den traditionella konkurrensdemokratin. Detta Àr en komparativ analys med syfte att kartlÀgga svenska och amerikanska partiers hemsidor utifrÄn demokratiteoriaspekten. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ innehÄllsanalys, dÀr författarna utgÄr frÄn tvÄ konstruerade idealtyper, baserade pÄ deliberativ- och elitdemokratiteori. Partierna vars hemsidor analyseras Àr Demokraterna, Republikanerna, Moderaterna och Socialdemokraterna.

Abstract Etel Fredriksson och Elin Friman (2010) De första mötena pÄ dagen, en studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall. Undersökningens syfte Àr att genom ett genusperspektiv synliggöra pedagogernas bemötande gentemot barnen, samt deras tankar om detta. FrÄgestÀllningarna Àr, hur bemöter pedagogerna barnen vid ankomst till förskolan? Samt, hur tÀnker pedagoger kring bemötandet av barn vid ankomst till förskolan? Studien bygger pÄ material frÄn intervjuer med tre pedagoger samt observationer av 12 barn mellan cirka ett och fyra Är pÄ en förskola i södra Sverige. I texten anvÀnds material frÄn fem observationstillfÀllen och frÄn tre intervjuer som Àr genomförda pÄ förskolan. Centrala slutsatser Àr att pedagogerna lÀgger stor vikt vid barnens personligheter och att pedagogerna tycker det Àr viktigt att de har ett positivt beteende i mötet med barnen. NÄgra nyckelord Àr bemötande, genus, individuallitet och interaktion..

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

So?kmotoroptimering eller SEO (Search Engine Optimization), har blivit enmycket viktig del na?r det ga?ller att profilera sig online. Det som avses medso?kmotoroptimering a?r att go?ra fo?ra?ndringar pa? en webbsida sa? att denplaceras ho?gre upp bland resultaten hos so?kmotorerna, och pa? ett sa?dant sa?ttfa?r en sto?rre exponering. Na?r man fo?rso?ker go?ra fo?ra?ndringar pa? en sida sa?kan man dela in fo?ra?ndringar i ?pa?? och ?utanfo?r? webbsidan, on och off-site.Fo?ra?ndringar ?on-site? betyder dels att man go?r fo?ra?ndringar i html koden ochdels att man fo?rso?ker go?ra sidan sa? anva?ndarva?nlig som mo?jligt.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Vi ville söka reda pÄ hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bÀrande relation skapas. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pÄgÄende kontakt med en socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade pÄ en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstÄ vad det innebÀr att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kÀnnetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar kÀnslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar Àven upplevelsen att pÄ ett magiskt sÀtt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmÄgan till social interaktion försvinner i psykosen och hur kÀnslan av ett djupt utanförskap dominerar.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga Àmnen Àr en naturlig del av undervisningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ om man tar bort en möjlighet till inlÀrning och förstÄelse för eleverna om laborationer inte anvÀnds i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lÀrare och elever anser att laborationer utvecklar förstÄelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstÄr syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lÀrare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna har olika Äsikter om laborationens betydelse för förstÄelsen av Àmnet. DÀremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förstÄelse för naturkunskap.