Titel: HjÀltar och offer - Hur DafgÄrd och Findus hanterat hÀstköttskandalen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90Författare: Linda Eriksson och Matilda GöranssonHandledare: Mathias SylwanExaminator: Anna EdinDatum: 2013 JuniSyfte: Analysera hur DafgÄrd och Findus hanterat en pÄgÄende kris, hur de har bemött medierna och om det gÄr att identifiera tydliga krisstrategier hos företagen. Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys av företagens uttalande i artiklar och pressmeddeladen utifrÄn kriskommunikationsteorier.Resultat & slutsats: Det gÄr att identifiera flera typer av krisstrategier som företagen anvÀnt sig av. UtifrÄn teorin har företagen hanterat krisen vÀl.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka krisens efterspel och eventuella lÄngvariga effekter. Nyckelord: Kriskommunikation, krishantering, hÀstköttskandal, Findus, DafgÄrd..

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebÀr och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har anvÀnt oss av en komplementÀr metod, det vill sÀga bÄde intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkÀter till en förÀldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansÄg att samverkan kan förbÀttras. Resultatet visade ocksÄ att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstÄnd och outtalade förvÀntningar verksamheterna emellan. FörutsÀttningen för att samverkan ska komma till stÄnd Àr bra relationer och samordnade insatser som bygger pÄ att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mÄl, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

FörmÄgan att lÀra sig sprÄk Àr en vital förmÄga i dagens samhÀlle. PÄ grund av globaliseringen ökar kraven pÄ sprÄkbehÀrskning. Skolan mÄste hjÀlpa eleverna nÄ sprÄklig kompetens. Syftet med undersökningen Àr att visa hur undervisningskulturen pÄverkar elevernas sprÄkinlÀrning. Det hÀr Àr en jÀmförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vÄr studie ville vi ta reda pÄ om svÄrigheter i ordförstÄelse och lÀsförstÄelse bidrar till ett sÀmre resultat inom matematikÀmnet. NÄgot annat vi ville ta reda pÄ var vilka krav en textuppgift stÀller pÄ elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med sprÄket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svÄrare för att lösa textuppgifterna Àn rÀkneuppgifterna.

Abstract  This paper examines the Copenhagen Climate Conference held in the Bella Center in Copenhagen, December 2009. The aim of this paper was to analyse the highly anticipated conference, and why it did not result in a binding protocol between the world?s states. The focus of this paper was to examine two key actors in the Copenhagen negotiations: the people?s republic of China and the European Union.

Titel: Revisionsutskott ? pÄverkas revisionskvalitén?Kurs: FEC 632Författare: Elvedin Music och Helena HabjanicHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revisionSyfte: Att beskriva samt förklara om inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bÀttre.Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv dÀr vi utgÄtt frÄn agentteorin. Undersökningen grundar sig pÄ dokumentstudier dÀr vÄr datainsamling har bestÄtt av kvantitativ data som fÄtts fram frÄn olika Ärsredovisningar.Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillÀmpats.Resultat: Ett inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bÀttre. Bolag som har inrÀttat ett revisionsutskott förbÀttrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga lÀsare i Är 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god lÀsmiljö. Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva lÀsfrÀmjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende pÄ yttre förutsÀttningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att höglÀsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga lÀsfrÀmjande metoder. Nyckelord: svaga lÀsare, lÀs- och skrivsvÄrigheter, lÀslust, lÀsfrÀmjande metoder, god lÀsmiljö, boksamtal, bokprat, höglÀsning, samarbete.

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningDetta Àr en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mÄngfald i organisationer. HÀr ligger fokus pÄ politiker och chefstjÀnstemÀn i kulturnÀmnd/förvaltning i tvÄ medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mÄngfald. Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjÀnstemÀn dels bidra till att öka förstÄelsen av begreppet etnisk mÄngfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mÄngfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar pÄ den induktiva metoden och nÀrmare bestÀmt den Grundade teorin.

ABSTRACTIdag Àr bloggar som fenomen stort i Sverige, och mÄnga mÀnniskor bÄde lÀser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att Àven mÄnga svenska förÀldrar bloggar. Den hÀr studien undersökte hur den rÄdande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginlÀggen som studerades. NÄgot som undersöktes genom att se hur det rÄdande synsÀttet i samhÀllet kring manligt, kvinnligt och förÀldraskap framstÀlldes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlÀgg frÄn en mamma- och en pappablogg, analysen baserades pÄ genusteori.

AbstractDen hÀr uppsatsen behandlar lÀxor, frÀmst lÀxornas inflytande pÄ elevernas fritid och dÀrmed deras livsvillkor. Metoden som anvÀnds Àr en kvantitativ undersökning med en enkÀt som elever i Ärskurs sju och Ärskurs nio besvarar. Syftet Àr att beskriva elevers lÀxarbete, elevers attityder till lÀxor och konsekvenser med ett utvecklat lÀxsystem vad gÀller skolans undervisning i stort. Flera frÄgor behandlas och resultaten visar pÄ att den oreglerade arbetstiden som lÀxorna medför Àr olika lÄng, och att den pÄverkar ungdomarna pÄ olika sÀtt. En konsekvens som gÄr att se Àr att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland lÀxorna.

Skanska asfalt och betong önskade veta om det Àr möjligt att tillvarata vÀrmen som följer med rökgaserna vid asfaltstillverkning. FrÄgestÀllningen har uppkommit hos ansvariga för produktionen. Kunskapen om rökgasens energiinnehÄll har varit begrÀnsad, men insikten och spekulationer om dess energiinnehÄll har i mÄnga Är diskuterats. DÄ Skanska har som mÄl att bli det ledande gröna projekt- och byggbolaget ligger det i deras intresse att spara energi, likvÀl miljö och ekonomi. Fokus i arbetet har varit att bestÀmma rökgasens energiinnehÄll och hur energin Àr fördelad i rökgasen. PÄ sÄ sÀtt kunna vÀlja rÀtt metod för att Ätervinna rökgasenergin till att förvÀrma förbrÀnningsluften och spara energi.   Resultatet Àr ett program för att berÀkna rökgasens energiinnehÄll och förslag till metod för att spara energi vid asfaltsverket i Forserum. Nyckelord AsfaltstillverkningEnergiÄtervinningMiljöRökgasStökiometriVÀrmevÀxlareVattenÄnga .

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsÀtts till internetanvÀndande tas frÄn sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvÀndande har nÄgon inverkan pÄ tillgÄngen till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillÀmpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvÀndande tar tid frÄn sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvÀndande kan ha en effekt gÀllande tillgÄngen pÄ socialt kapital. DÀremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgÄngen pÄ socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvÀndande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..