Från och med 1 januari år 2009 sker en förändring av redovisningsstandarden som innebär att man vid redovisning av Nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till färdigställande får välja om man vill redovisa till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Syftet med denna uppsats är attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att värdera Nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde i en stundande lågkonjunktur samt om dessa även gäller för färdigställda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av värde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svårigheter som kan komma att uppstå vid val av värderingsmetod. En särskilt stor svårighet medatt värdera Nybyggnation visade sig vara bristen på en aktiv marknad. När fastighetsbolag väljer hur de ska värdera sina byggprojekt måste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att påverkas av osäkerheterna i värderingsmetoderna för verkligt värde och om relevansen man kan få med verkligt värde uppväger verifierbarheten man får med anskaffningsvärde..

Bakgrund: Idag råder det stor brist av hyresrätter i samhället. Detta medför att unga har svårt att flytta hemifrån och att personer med begränsat kapital har svårt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut på. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan använda vid Nybyggnation av hyresrätter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillämpats där studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvärdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen använder idag olika bedömningsmetoder vid Nybyggnation av hyresrätter. Förslaget som presenteras är att fastighetsbolag ska använda nuvärdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..

Syftet med arbetet är att, genom en ekonomisk undersökning skapa underlag som visar vilket alternativ av produktionsmetoderna prefabricerat eller platsbyggt badrum som är att föredra vid en Nybyggnation av vårdhem. Resultatet visar att det platsbyggda badrummet ger en ökad totalt kostnad på 627457 kr vilket motsvarar 11,1 procent dyrare än det prefabricerade badrummet. .

På fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs län, finns idag en mangårdsbyggnad från mitten av 1800-talet. Då ett flertal ekonomibyggnader på fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsägaren på att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsättningarna för Nybyggnation på Nornan 13, samt ger utifrån dessa villkor förslag på hur sådan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjälp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader på Nornan 13 och närliggande fastigheter är av äldre karaktär bedöms området som känsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en områdesanalys för att kunna identifiera områdets kulturhistoriska värden, samt undersöka hur Nybyggnation kan tillvarata dessa.

I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på ökad bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och Nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik. För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och Nybyggnation genom förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö redovisas..

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sänka sina utsläpp av näringsämnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfällen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmål planeras därför en Nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på ökad bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och Nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik. För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och Nybyggnation genom förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö redovisas..

Syftet med detta arbete är att göra en fallstudie på en mjölkgård på Gotland om hur lönsamheten kommer att se ut efter en Nybyggnation av en mjölkladugård på 180 platser. Eftersom det skrivs mycket i pressen om att hålla byggkostnaderna nere så tyckte jag det skulle vara intressant att se var man hamnar. Enligt vissa rådgivare bör man inte överstiga 50 000 kr/koplats. Jag har också jämfört kostnaden med att bygga varm och kall lösdrift. Jag har i detta arbete tagit in offerter från välkända och beprövade företag som har bra produkter och sammanställt dessa.

Syftet med vårt examensarbete är att försöka hitta möjligheter till att förbättra och förnya specifikt kvarteret Romalyckan på Teleborg i Växjö. Vi har tittat på möjligheter för Nybyggnation i kvarteret, ombyggnation med syfte att energieffektivisera bostadshusen, ökad trivsel och säkerhet runt parkeringsområdet samt påbyggnad av en extra våning i ett av bostadshusen. Flerbostadshusen på Romalyckan är byggda under miljonprogramåren och därför har vi valt att koncentrera oss på denna typ av flerbostadshus, som är byggda med två till fyra våningar och saknar hiss. Vi har skapat en övergripande och generell mall som skall kunna användas på liknande bostadsområden av fastighetsförvaltare runt om i landet. Mallen ska vara användbar för att kunna dra rätt slutsats angående ett hus påbyggnadsmöjligheter med en eller flera extra våningar.

  Hur bör en ny bebyggelse utformas i äldre bebyggelse? Svaret på denna fråga ska rapporten undersöka. Samt visa om det finns skilda åsikter av Nybyggnation i befintliga kulturhistoriskt värdefulla miljöer, mellan olika grupper av människor. Catharina Sternudds doktorsavhandling har varit en inspiration för rapportens arbete. Bilder av småstaden ? om estetisk värdering av en stadstyp från 2007 tar upp liknande frågeställning som detta examensarbete.  Den metod som används för att få reda på skillnader mellan fackmän och allmänhet är i form av en enkätundersökning.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.  Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät. Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en Nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en Nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex.

Beslutom att riva en byggnad och resa en ny eller renovera befintlig byggnad tas oftautifrån aspekter som ekonomi, funktion, energiförbrukning, miljö ochbevarandekrav. Denna rapport fokuserar enbart på beslutet ur ett energiförbrukningsperspektivoch vad skillnaderna blir i utsläpp av växthusgaser för ett mindre hyresradhusi Gävle om den renoveras eller rivs och ersätts av en ny byggnad. Eventuellaekonomiska och tekniska konsekvenser behandlas inte i denna rapport. Detta görsgenom att ta beräknade utsläpp av koldioxid och andra växthusgasers värde ikoldioxidekvivalenter för tillverkade byggnadsmaterial, uppvärmning,fastighetsel och nödvändiga transporter. Beräkningarna görs för etttidsperspektiv på 50 år.

Uppsatsen 'Förtätning' inom stadsplanering bygger på en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtätning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat på vad skribenterna kan ha menat när de använt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtätning' samt vilken uppfattning tidningsläsarna kan ha fått om 'förtätning'. Stöd och inspiration hämtades från diskursanalys. När begreppet 'förtätning' användes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade på någon typ av Nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mångfald av varianter av 'förtätning' förekom beroende på i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes är exempel på kontext som kan ha påverkat betydelsen av begreppet 'förtätning'. Mängden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, också den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtätning' var olika mellan tidningarna.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande Nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått.