Sök:

Sökresultat:

233 Uppsatser om Nyblivna föräldrar - Sida 16 av 16

Första tiden som lÀrare: om lÀrarutbildning, yrkesstart och mentorskap

Bakgrund: Efter 1 juli 2011 ska alla lÀrare som tar examen gÄ igenom ettobligatoriskt introduktionsÄr med en mentor, för att fÄ ansöka om lÀrarlegitimation.Mentorskap för nya lÀrare Àr nÄgot som har diskuterats lÀnge i sÄvÀl den svenska sominternationella skoldebatten. Att studera och analysera de erfarenheter som nya lÀrarehar av den första tiden i yrket Àr av vikt för den fortsatta diskussionen om hur ettmentorskap kan utformas för att bÀst stötta de nya lÀrarna i yrkesblivandet.Syfte: Syftet med föreliggande examensarbete Àr att belysa nya lÀrares erfarenheter avden första tiden i lÀraryrket, samt vilket introduktionsstöd (sÀrskilt mentorskap) somkan behövas dÄ.UtifrÄn tidigare forskning samt en intervjustudie med fyra lÀrare kommer följandemer precisera frÄgestÀllningar att analyseras:- Hur uppfattar de nya lÀrarna relationen mellan lÀrarutbildning ochyrkespraktik?- Hur erfar de nya lÀrarna yrkesstarten med avseende pÄ eget förhÄllningssÀttoch agerande, samt aktuell skolkultur?- Vilka eventuella möjligheter och svÄrigheter kan ett introduktionsÄr medmentorskap innebÀr vid yrkesstarten enligt de nya lÀrarna?Metod: Genom en studie av tidigare forskning identifierades centrala teman i lÀraresyrkesblivande. Dessa teman ligger till grund för examensarbetets syfte ochfrÄgestÀllningar, vilka belystes genom en halvstrukturerad intervjuundersökning medfyra nyblivna lÀrare.Resultat: Intervjuerna visar att den inkongruens som finns mellan lÀrarutbildningensteori och yrkets praktik upplevdes som problematisk under lÀrares första tid i yrket.Dock verkade en brist pÄ bekrÀftelse och klara ramar för lÀrararbetet pÄverka de nyalÀrarna mer, dÀr Àven olika lÀrarkulturer pÄverkade hur man anpassar och lÀr sig somny lÀrare. Att inte ha tydliga riktlinjer eller nÄgon erfarenhet att luta sig mot innebaratt de nya lÀrarna sÀllan kÀnde sig riktigt nöjda eller fÀrdiga med arbetet, vilket oftaledde till besvikelse och frustration.

Orsaker till att förÀldrar inte Àr nöjda med stödet och bemötandet frÄn förlossningspersonalen

Introduktion: Upplevelsen av en förlossning beskrivs som en individuell och komplex livshÀndelse och Àr relaterad till subjektiva, psykologiska och fysiologiska processer hos varje kvinna. Kvinnans upplevelse av förlossningen har omedelbara och lÄngvariga effekter pÄ kvinnans hÀlsa och relation till sitt barn. Syfte: Syftet Àr att beskriva orsaker till att förÀldrar inte Àr nöjda med stödet och bemötandet frÄn förlossningspersonalen. Metod: Datamaterialet bestod av enkÀtsvar besvarade av nyblivna förÀldrar postpartum. EnkÀten berörde upplevelsen av vÄrden under hela vÄrdkedjan.

Första chefsrollen och personlig utveckling

En sammanfattning av uppsatsen pĂ„ maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och dĂ€rigenom fĂ„ fördjupad förstĂ„else av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebĂ€r teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsomrĂ„de. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillĂ€mpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och Ă„skĂ„dliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sĂ€tt att hantera den ? arbetsbelastning: grĂ€nssĂ€ttning, prioritering och delegering ? personlighet, sjĂ€lvmedvetenhet och utveckling ? mellanmĂ€nskligt samspel ? lĂ€r- och insiktsprocesser ? fĂ„ stöd. DĂ€rtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare nĂ„gra teman för att fĂ„nga skillnader i upplevelser.

Kulturell mÄngfald, finns den i alla förskolor? : en studie av verksamma förskollÀrares och snart nyexaminerade förskollÀrares uppfattningar samt hanteranden av kulturell mÄngfald i förskolan

MÄngfalden i dagens samhÀlle har bidragit till större krav pÄ förskollÀrarna att verka i mÄngkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mÄngkulturellt samhÀlle. Denna mÄngfald stÀller Àven ökade krav pÄ lÀrarutbildningen nÀr det gÀller att förbereda nyblivna förskollÀrare. Det hÀr examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollÀrare med arbetsvana i en mÄngkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollÀrare frÄn en mÄngkulturell inriktning, tÀnker kring att arbeta med kulturell mÄngfald och interkulturellt förhÄllningssÀtt. De forskningsfrÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn handlar om hur verksamma förskollÀrare frÄn ett mindre samhÀlle i GÀstrikland och lÀrarstudenter frÄn lÀrarutbildningen vid Högskolan i GÀvle reflekterar gÀllande att arbeta med kulturell mÄngfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt, hur de ser pÄ sin egen kunskapsnivÄ inom detta omrÄde samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de bÄda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck. Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gÀllande mÄngfald i samhÀlle, skola och förskola.

Ledarskap i tiden : En studie av öppna ledarskapsutbildningar

SammanfattningKonsulter utbildar ledare inom ledarskap. Öppna ledarskapsutbildningar vĂ€nder sig frĂ€mst till nyblivna ledare, vars kunskaper inom Ă€mnet mĂ„nga gĂ„nger Ă€r vagt. Vad som tas upp i dessa utbildningar, formar ledare och dĂ€rmed organisationer.Moderna företag behöver moderna ledare. Strömningar i samhĂ€llet medför en ökad medvetenhet bland kunderna om organisationers image. Det Ă€r viktigt för dagens ledare att anpassa sig till det som sker i samhĂ€llet.Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar utformningen av öppna ledarskapsutbildningar.

Rum för barn

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Men vadÄ, pappa nu? : pappans upplevelse av att ha ett för tidigt fött barn pÄ neonatalavdelning

BakgrundEtt barn som föds före pÄbörjad graviditetsvecka 37 rÀknas som för tidigt född och det kan dÄ bli aktuellt att barnet vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. Inom neonatalvÄrden ses förÀldrarna som den viktigaste resursen i omvÄrdnaden av barnet och deras medverkan Àr avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vÀnja sig vid tanken pÄ sitt framtida förÀldraskap. NÀr ett barn föds tidigare Àn berÀknat kan dÀrför förÀldrarna kÀnna stress och oro över att snabbare Àn vÀntat kastas in i sina förÀldraroller. SjukvÄrdspersonalen pÄ neonatalavdelningen ska sörja för sÄvÀl mammans som pappans delaktighet i omvÄrdnaden, vilket kan ske genom att introducera kÀnguruvÄrd samt ge stöd och information i den kris som förÀldraparet gÄr igenom.

Nyexaminerade lÀrares första tid i yrket : En studie om nyttan av utbilningens teoretiska moment

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning var att fÄ syn pÄ vad som utmÀrkte nyexaminerade lÀrares beskrivning av vad och hur de anvÀnder lÀrarutbildningen i sin profession, med fokus pÄ de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning Àr att nyblivna lÀrare upplever mÄnga svÄrigheter under den första tiden i yrket. I det nya LÀrarprogrammet frÄn 2001 fanns en strÀvan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lÀrare, examinerade frÄn den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa pÄ nÄgot sÀtt underlÀttade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frÄgor.

<- FöregÄende sida