Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrån invandrares situation. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och våra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgångsrikt sätt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mått av fattigdom som i tredje världen, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap på grund av kulturella svårigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poängterar rådgivning som en central funktionen och påpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sätt att underlätta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Affärsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger ägarna ansvarsfrihet vad gäller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprättats till skydd för bolagets borgenärer.Minimikapitalkravets nivå har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har återigen ifrågasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrågasätter inte bara minimikapitalkravets nivå utan undersöker även dess lämplighet i övrigt samt ställer det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hänsyn till reglernas effekter ur såväl ett nationellt som ett gränsöverskridande perspektiv. Därtill undersöks reglernas lämplighet ur ett europarättsligt perspektiv..

Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna.Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken.Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna.Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att få en fördjupad kunskap om polisens samarbete med vårdpersonal. Vi har avgränsat oss till att studera polishandräckningar åt psykavdelningen och tillnyktringsenheten i Skellefteå och Umeå för att se om det finns någonting som går att förbättra. Vi tror inte att det är en tillfällighet att det sker olyckor vid just handräkningsärenden. Vi har efter lite efterforskningar insett att det inte finns så mycket information nedskrivet om hur samarbetet fungerar, utan det mesta är oskrivna rutiner och regler som både vårdpersonalen och poliserna tar förgivet att motparterna vet. Det vi vill belysa är hur polisen och vårdpersonalen samarbetar rent säkerhetsmässigt och hur det kan utvecklas.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

I tidigare forskning har det framkommit att reglering av miljö och material får konsekvenser för barnen. Konsekvenserna kan vara att kreativitet och lek får stå tillbaka för normer och regler rörande miljön och hur den är planerad. Barnsynen och tidigare erfarenheter som förskollärare har, påverkar den pedagogiska inomhusmiljöns utformning. Materialet som finns tillgängligt är det material som barnen förväntas kunna hantera. Barnets  dentitetsskapande påverkas även av den miljö som barnet vistas i på förskolan.

ResuméSkiljeklausulen utgör grunden för skiljemännens behörighet att avgöra en tvist. Det ligger därmed nära till hands att anta att endast den som har ingått avtalet med den tillhörande skiljeklausulen kan tvingas medverka i ett skiljeförfarande. Emellertid har ett flertal skiljeklausuler bedömts vara tillämpliga även i förhållande till den som på annat sätt har varit delaktig i avtalets prestationer respektive förpliktelser. I svensk rätt saknas det regler för hur ett skiljeavtals rättsverkan skall bedömas i situationer där såväl signatärer som ickesignatärer är involverade. Uppsatsens syfte är således att försöka identifiera vilka omständigheter som kan legitimera bundenhet av en skiljeklausul, som tredje part aldrig har haft för avsikt att acceptera.

Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

Uppsatsen behandlar lågprisbutikers etablering på den svenska dagligvarumarknaden. Fokus ligger på dessa butikers inträdes- och lokaliseringsstrategier. Eftersom etablering är knutet till en mängd olika faktorer och för att få en tydlig bild av den rådande situationen på den svenska dagligvarumarknaden, liksom i vilken riktning marknaden är på väg har även en marknadsanalys gjorts. Den svenska dagligvarumarknaden har länge karaktäriserats av internationellt sett höga priser och ett fåtal stora aktörer. Situationen håller dock på att förändras i och med lågprisbutikernas inträde.

Det råder hård konkurrens inom eventbranschen, eventbyråerna måste ständigt förbättras för att vinna nya och behålla befintliga kunder. Inom eventmarknadsföring är syftet ofta att ändra attityder och känslor hos deltagarna och för att veta huruvida en ändring har skett behöver effekten mätas. Genom denna rapport har jag studerat i vilken utsträckning effektmätning sker inom eventbranschen.Till min förvåning kom jag fram till att det är sällan som effekten mäts. Framförallt för att det är kostsamt att anlita ett marknadsundersökningsföretag, men också fo?r att det är tidskrävande.

Den 1 oktober 2009 trädde en ny kommissionslag (KommL) i kraft. Syftet vara att skapa tidsenliga regler och ett mer jämbördigt avtalsförhållande. För att uppnå detta syfte fick lag om handelsagentur (HagL) stå modell vid utformningen av KommL:s nya bestämmelser och lagarna är nu därför i stort överensstämmande. Det finns dock fortfarande skillnader mellan lagarna som är viktiga att uppmärksamma då det på flertalet områden är oklart vad som gäller vid tillämpningen och olikheterna i vissa fall kan medföra stora konsekvenser för parterna. I denna uppsats behandlas regleringen i den nya kommissionslagen och vilka skillnader som finns i förhållande till HagL samt effekterna av dessa skillnader.

Ombord på fartyg transporteras, hanteras och används farliga kemikalier. Ansvariga för arbetsmiljön är fartygsbefälen. Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga ombord förhåller sig till skyddsutrustning och vilket ansvar de tar för att se till att skyddsutrustning används på rätt sätt. I undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar att fartygsbefälen är medvetna om att de är ansvariga att se till att lagar och regler följs.

Detta arbete är en studie över investeringsmöjligheten vid tävlingsfenomenet Window Dressing inför kvartalsskiftena. Studien bygger på analys av en tredagars långt event-fönster inför kvartalsskiftena mellan år 1996 och 2005 på den svenska aktiemarknaden. Window Dressing uppstår i prestationsbaserade sammanhang och är mest känd när börsföretag dagarna före sina finansiella kvartalsrapporter ror i land ytterligare affärstransaktioner i syfte att dra fördel av sista stundens nyupptäckta affärsmöjligheter. På samma sätt är det antaget att fonderna agerar, inom den egna strategins ram, genom aktiva köp och säljtransaktioner dagarna inför sina kvartalsvisa innehavsredovisningar, baserad på nyupptäckta möjligheter från exempelvis momentumeffekter. Fenomenet får sin acceptans från den betydande konkurrensen på fondmarknaden där fonderna tävlar om att uppvisa skicklighet i värdeskapande.

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring.