Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka samband mellan instrument och lärande i Gehörs- och musiklära på gymnasiets estetiska program. Syftet delades in i följande två frågeställningar: Hur tänker och agerar elever utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- musiklära? Hur förhåller sig lärare i sin undervisning till hur elever tänker och agerar utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- och musiklära? Två lärare och fem elever från två olika skolor intervjuades. Ett gehörstest genomfördes med klasserna som ett underlag för intervjuerna med eleverna. Intervjuerna skrevs ut och lästes igenom för att utefter de mönster som kunde skönjas ur texterna struktureras, tolkas i kategorier.

Tillståndsbaserat underhåll är en gren under kategorin förebyggande underhåll. Denna typ avunderhåll går ut på att undersöka och analysera tillståndsvariabler i ett system för att kunnabestämma systemtillståndet. Beroende på systemtillstånd kan sedan förebyggande elleravhjälpandeunderhåll planeras. Idag finns det ca 300 frånskiljande brytare installerade i detsvenska stamnätet. Svenska kraftnät planerar att införa tillståndsövervakning i form avtillståndskontroller på dessa brytare.

Studien behandlar vare sig en stigmatiserad grupp av människor i vårt samhälle med ett brottsregister blir utsatta för diskriminering vid etablering på arbetsmarknaden. Syftet är att få en insikt i tidigare dömdas möjligheter till anställning ur ett arbetsgivarperspektiv genom att undersöka hur arbetsgivare motiverar utdrag ur belastningsregistret, samt vilka riskbedömningar som ligger till grund för dessa utdrag. För att bli bekanta med problemområdet har vi studerat tidigare forskning kring vårt ämnesområde som främst berör ökningen av utdragen ur belastningsregistret, vilket har medfört svårigheter gällande etableringen på arbetsmarknaden. Vi har även använt oss utav tidigare forskning som påvisar en social uteslutning bland tidigare dömda, som följd till begränsningen till en eventuell anställning. Studien utgår utifrån en kvalitativ metodik där vi har intervjuat sex arbetsgivare.

Syftet med studien är att undersöka de intervjuade lärarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stärka och synliggöra elevers lärandeprocesser, hur lärandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mål samt hur eleverna skall nå dessa. Studien syftar även till att undersöka om formativ bedömning har påverkat de intervjuade lärarnas arbete. Teorin som tillämpas i studien är sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrån teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp är: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, språk samt den proximala utvecklingszonen.

Enligt vår empiri kan lärande uppstå även i nätverk som inte är skapade med grundtanke att lära. Nätverksplattformen är en viktig grund för att lärandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda på tid och resurser då teorin säger att den är tidskrävande, medan vi menar motsatsen. Vi anser även att Nätverksplattformen behöver kompletteras. Här utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsättning, men också motivation och utvecklandet av individen för att bibehålla lärandet i ett längre perspektiv..

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare.

Hur massmedia framställer verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frågor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tänkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den värld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som målas upp. Min utgångspunkt är den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlägga och ifrågasätta den verklighet som målas upp av kravallerna i Göteborg 2001..

Vad motiveras resenärer av? Att få nya upplevelser och fly vardagen är två motivationskategorier som gör att individer konsumerar en resa. Uppsatsen behandlar resemotivation genom att pröva teorinTravel Career Pattern på ett nytt segment, svenskar, och till stor del unga i åldern 0-25, och studerande på högskola eller universitet. Vi inventerar Travel Career Patterns resemotivationsfaktorer och studerar hur de motiverar resenärer. Undersökningen är utförd genom en enkät, och en analys sker av materialet för att få en bild av vad som motiverar resenärerna.

Studiens syfte är att genomföra en ideologiskritisk analys av välgörenhetsbegreppet i det senmoderna samhällets välfärdsförändring. I utförandet av detta har välgörenheten som teori och praktik skisserats upp med hjälp av teorier om det senmoderna samhället. Teorin har använts som ett ideologikritiskt verktyg i studiet av det offentliga samtalet kring välgörenhet. Ett offentligt samtal som i studien innefattas av massmedialt men också politiskt material. Studiens resultat visar på en samhälls- och välfärdsförändring som fått till följd att välgörenhetsbegreppet liberaliserats och instrumentaliserats.

Uppsatsen syftar till utifrån teorier om legitimitet, hyckleri och kända personers medverkan i marknadsföring titta på hur kända personer väljs ut till cause-related marketing (CRM) kampanjer i Sverige. Frågeställningen lyder; Vilka faktorer ligger till grund för valet av känd person i en CRM-kampanj enligt företagen, de ideella hjälporganisationerna och de kända personerna själva?Primärt emiriskt material samlades in via intervjuer med sju kända personer, fem företag samt fyra ideella hjälporganisationer och sekundärt material samlades in från bland annat tidningsartiklar, hemsidor och pressmeddelanden för att komplettera det primära materialet.De slutsatser som kunnat dras är att när företagen och de ideella hjälporganisationerna väljer kända personer som ska medverka i en CRM-kampanj är processen överlag likartad den när företag väljer en känd person i andra marknadsföringssammanhang enligt teorin. Dock skiljer sig resultaten en aning från teorin är när det gäller matchning mellan känd person och målgrupp alternativt produkt. Dessutom har vi sett att vid CRM-samarbeten mellan företag och ideella hjälporganisationer är att de ofta inte gemensamt för ett resonemang om vilken känd person som skulle passa kampanjen på båda på bästa sätt, utan det är ofta en part som föreslår ett koncept som den andra accepterar.De kända personerna ställer upp i CRM-kampanjer av olika anledningar, den slutsats vi dragit är att det i princip finns lika många faktorer och anledningar att medverka i en CRM-kampanj för en känd person som det finns kända personer.

John Rawls rättviseteori har tagit stor plats i den filosofiska argumentationen de senaste trettio åren. Den teori han presenterade i A Theory of Justice 1971, innebar ett brott mot den rådande moralfilosofiska diskussionen som var starkt utilitaristiskt präglad. Den allmänna uppfattningen var att utilitarismen helt enkelt måste vara den riktiga teorin, om man bara kunde komma ifrån de kontraintuitiva inslagen som utilitarismen hade och fortfarande har..

Likviditetsfällan är en ekonomisk anomali där expansiv penningpolitik blir verkningslös för att transmissionsmekanismen genom vilken penningmängdsökningar påverkar produktionen inte fungerar normalt. Makroteorin tenderar att bortse från de delar av teorin som krävs för att analysera likviditetsfällan. Det handlar främst om elasticiteten i efterfrågan på realbalans och hur den påverkar LM-kurvans lutning. Klassisk IS-LM-analys tenderar dessutom att inte betona den intertemporala dimensionen i konsumtions- och investeringsbeslut, vilket kan ha en avgörande betydelse vid en likviditetsfälla.Mycket tyder på att den amerikanska ekonomin är på väg att fastna i en likviditetsfälla som ? om den inte neutraliseras av en framgångsrik stabiliseringspolitik ? kommer ha negativa effekter för hela världsekonomin..

SammanfattningSinnesmarknadsföring - Ge liv åt ditt varumärke!Frågeställning: Hur stärker företag sitt varumärkeskapital genom sinnesmarknadsföring?Syfte: Syftet med uppsatsen är att vi vill lyfta upp samt belysa det relativt nya begreppet sinnesmarknadsföring. Genom att studera hur olika företag i Sverige och Brasilien inom olika branscher arbetar med sinnena, med utgångspunkt i teorin, vill vi bidra med ökad kunskap inom ämnet och om hur sinnena praktiskt kan användas för att stärka varumärket. Vidare kommer dessa företag ges rekommendationer om hur de kan förbättra arbetet med sinnena. Kunskapen vi vill bidra med är av intresse för de som är intresserade av ämnet och för de som är intresserade av hur sinnena kan utnyttjas i syfte att skapa starka varumärken.Metod: Ett kvalitativt upplägg med en deduktiv ansats har använts där fyra företag inom olika industrier har undersökts inom ramen för uppsatsens ämne.

Uppsatsen behandlar intressegruppers påverkan på beslutsfattare på lokal nivå genom att undersökapåtryckargrupper som var involverade vid byggandet av Uppsala konsert och kongress. Studiensyftade till att utröna huruvida det fanns någon skillnad mellan lokala intressegruppers pluralistiskaarbete och teorin kring påtryckargruppers verksamhet på nationell och europeisk nivå. Slutsatsen äratt alla dessa intressegrupper använder sig av liknande verktyg. Studien behandlar även skillnadenmellan intressegrupper där delar av medlemskåren är beslutsfattande politiker och påtryckargruppersom ej har det. Här visar studien att de intressegrupper som har förtroendemän som medlemmarfokuserar mer på direktkontakt med politiker än vad andra påtryckargrupper gör..