Värdebegrepp är vanliga att använda som mål och policyer i vårt samhälle, varför de i denna studie benämns som värdepolicyer. Dessa policyer skapar komplexa situationer för de som ska implementera begreppen i sina arbeten. Trots detta fortsätter de att öka och ett begrepp som fått mer och mer uppmärksamhet är social hållbarhet. Social hållbarhet ses i denna studie som en värdevision. Det används som en vision av politiker för hur de vill förändra hela verksamheter och kommuner, med strävan att få bukt med stora sociala problem, som ökande klyftor i hälsa och utanförskap i samhället.

Så länge som människor strövat omkring på jorden har det bytts och handlats med varor och tjänster. Det är i människans natur att göra affärer.Logistik och inköp har därför naturligt blivit stycken i den mänskliga handelshistorien, samhället men främst företag påverkas och påverkar denna nutidshistorias utveckling. Då konkurrens har blivit ett stort inslag för att lyckas i ett företag så har företag försökt hitta nya metoder för att hävda sig på den globaliseringen marknaden. De verktygen kan skilja sig från företag till företag beroende av vilka lösningar företag vill lösa men exempel på det kan vara Supply Chain Management som kommer att behandlas i denna uppsats. De andra teorier som kommer beröras är fusion, Just-in-Time och inköp.

Syftet med uppsatsen är att beskriva de faktorer som påverkar efterfrågan på utbildning. Undersökningen genomförs med hjälp av en neoklassisk efterfrågeteori. Teorin används sedan i en fallstudie på sjuksköterskor. Vi begränsar oss till Sverige samt utbildningar på universitets och högskolenivå. Resultatet vi sett är att lönen och andelen pensionsavgångar spelar en stor roll i valet av yrke.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,EKL 361, VT 2007.Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Petra AnderssonTitel: Vendor Managed Inventory ? vad får det för effekter? En jämförelsestudiemellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplexpå grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov ochönskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historisktsett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lagertill en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag närdet gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring.

Att arbeta i projekt anses som en engångsuppgift som används för att t.ex. uppnå ett eller flera prestationsmått. Denna arbetsform har blivit vanligare över tiden och används av olika organisationer och företag för att nå optimal vinst. Då projekt som arbetsform har blivit mer vanligt undgår den inte från problem. Ett vanligt hinder i arbete med projektform är då företag har multiprojekt, problemet ligger främst att kunna prioritera vilket projekt som skall bedrivas före ett annat.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

This paper tests the information signalling hypothesis on a sample of firms making open market stock repurchases. Using an earnings-based valuation model, we find that a majority of repurchasing firms are undervalued relative to their economic value. This result is consistent with previous academic studies, which claim that undervaluation is the prevalent factor explaining the observed abnormal return following the announcement of a repurchase program. We do not, however, find any evidence that the repurchase is consciously made by management to provide the market with new information. .

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv på olika skolor i Sverige. Frågeställningarna är: Vad är friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening? I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande.

Uppsatsen studerar hur Oscar Wildes roman 'The Picture of Dorian Gray' har överförts till filmen, genom att jämföra centrala karaktärer, förhållandet mellan 'story' och 'plot' samt hur man skildrar tiden och rummet i de olika medierna. Detta för att se vilken form av adaptation som använts. Teorin baseras på Brian McFarlane, Susan Hayward och Louis Giannetti m.fl..

En organisations omgivning förändras hela tiden och hårdare krav ställs på organisationer vad gäller ökande konkurrens. Förändringar är nödvändiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men då måste också förändringarna lyckas. Därför är uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om målen blivit uppfyllda. I den här uppsatsen har vi utgått ifrån att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnås genom en implementering av en funktionsorganisation.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

I denna uppsats undersöks hur moral hazard påverkas i grupplån vid frånvaro av sociala band, övervakning, och kontinuerliga krediter. Undersökningen förklarar grupplån i teori men presenterar även empiriskt material från andra författares artiklar. Undersökningen visar att de sociala banden inte har den avgörande betydelsen som teorin förutsätter. Vidare konstateras att nära övervakning och låntagarens behov av framtida lån har stor betydelse för att reducera moral hazard..

Vår världsuppfattning har förändrats genom seklerna. Den länge accepterade geocentriska teorin från antikens Grekland var att solen, planeterna och stjärnorna roterade kring jorden. Andra teorier var inte accepterade av varken kyrkan eller vetenskapen. På 1500-talet publicerades Kopernikus heliocentriska teori, som innebar att solen var i centrum och att jorden och de andra planeterna roterar kring den. Vad Kopernikus försökte åstadkomma var en enklare världsbild än grekernas komplicerade epicykelteori.

Slakthusområdet i södra Stockholm står inför stora förändringar. Sten Nordin, ett borgarråd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att låta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i området. I den här uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras på hur Slakthusområdet kan komma att utformas. Teorin innehåller fyra villkor: området måste ha mer än en primär funktion, det måste vara småskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens ålder och utseende, och en tillräckligt hög koncentration av människor måste befinna sig på platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs måste alla fyra villkor uppfyllas för att området ska bli fullt funktionellt och levande. Två analyser genomförs i undersökningen av området: en baserad på Kevin Lynchs metod och en baserad på SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat på resultatet av analysen och vidare på Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel på Slakthusområdets utformning designas. Programmet innehåller fem punkter: Täta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare stråk genom området, fler bostäder, och fler entréer till området. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori är optimal för att basera riktiga projekt på och hur och om det är möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen.